Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att förstå hur man kan marknadsföra en destination med hjälp av film och litteratur inom en viss genre. I uppsatsen undersöks två fallstudier; Sala och Fagersta om hur de använder eller kan använda filmen Cirkeln samt serien Jordskotti deras platsmarknadsföring. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering används som i detta fall inkluderar intervjuer, observationer och visuella innehållsanalyser. Resultaten av studien är att Fagersta och Sala ser annorlunda på huruvida serien eller filmen är en tillgång i platsmarknadsföringen eller inte. Både filmen och serien handlar om övernaturliga fenomen som är rätt i tiden nu när den postmoderna turisten vill ha mer erfarenhet av en hyper-verklighet än ”autentiska” drag av en plats. / Abstract The purpose of this paper is to understand how to market a destination by using film and literature with a specific genre. Two case studies are discussed in the paper on how Fagersta and Sala are using the film Cirkeln and the series Jordskott in its place marketing. In order to answer the papers questions, a method triangulation were used, which in this case included interviews, observations and visual content analysis. The results of the study are that Fagersta and Sala has different views on how the series or the film is an asset in their place marketing. Both the film and the series is about supernatural phenomenon that is right in our time when the post-modern tourists want more experience of a hyper-reality than the ”authentic” traits of a place.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program? För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna. Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion. Även deras relation till övriga deltagare i programmen skiljer sig åt avsevärt. I Det okända anspelar man mer på den deltagandes känslor och relation till den bortgångna, som ofta visar sig vara någon som stått personen nära och därmed får en personlig anknytning. I Hemsökta hus däremot, framställs de övernaturliga, som något obehagligt och skrämmande och med hjälp av ljud och ljuseffekter ämnar man lämna tittaren uppskrämd.