No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: I Sverige utförs cirka 40 000 koronarangiografier årligen. I samband med koronarangiografi används intraarteriellt jodkontrastmedel. Tyreoidea (sköldkörteln) är avgörande för metabolismen och hormonproduktionen kan påverkas av jod-injicering. Skador och biverkningar på tyreoidea efter jodkontrast tillförsel är inte lika omdiskuterat som inducerade njurskador. Syfte: Syftet var att sammanställa hur tyreoidea påverkas av intraarteriellt jodkontrastmedel efter koronarangiografi.Metod:Denna studie genomfördessom en allmän litteraturstudie. Databaserna PubMed och Cinahl användes och totalt inkluderades och analyserades 10 vetenskapliga artiklar i resultatet. Resultat:Studiens resultat sammanfattades i två kategorier; Patienter med “eutyroid (frisk) tyreoidea” och patienter med “avvikande tyreoidea” före studiernas start. Resultatet för varje kategori visade hur tyreoidea påverkades efter en koronarangiografi med jodkontrastmedel. Båda kategorierna visade att det förekom patienter som utvecklade olika former av tyreoideadysfunktion. Slutsats: Rapportens resultat samstämmer med de nationella rekommendationerna för jodkontrastmedel att hänsyn ska tas till patientens tyreoideastatus före en koronarangiografi. Detta för att eventuellt kunna premedicinera riskpatienter och uppmana remittenten om uppföljning av fritt T3, fritt T4 och TSH.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRI) har med sin bildkvalitet och detaljrikedom börjat bli ett alternativ till ultraljud som idag är ledande inom fosterdiagnostik. Tidigare forskning har studerat magnetfältets inverkan på fostret, denna inverkan har fortfarande inte kunnat bekräftas. Syfte: Syftet är att svara på evidensfrågan: Vad finns det för evidens för att MR-undersökningar på gravida kvinnor leder till fosterskada? Metod: Arbetet är en systematisk litteraturstudie som innehåller 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram via olika databaser. Resultat: Ingen evidens för biologiska effekter eller hörselnedsättning kunde ses hos exponerade foster, dock gavs motstridiga resultat gällande gadolinium och värmeökning. Gadolinium kan ge NSF biverkningar och ökad risk för missfall. Värmeökning kan ske hos fostret om normal mode inte används och längre sekvenser körs. Det är osäkert vem av fostret och modern som uppnår högsta helkropps-SAR värdet. Slutsats: Resultatet av denna studie skall bejakas med försiktighet då resultaten visar olika och få studier har gjorts med högsta evidensvärdet. Alla 13 studier i detta arbete påpekar att mer forskning bör göras för att kunna säkerställa riskerna med MR på gravida.

No description available.

Bakgrund: Ateroskleros är den främsta bakomliggande orsaken till att människor avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Karaktäristiskt för ateroskleros är att plack uppkommer som en följd av LDL-retention i blodkärlens väggar, vilket sätter igång en inflammation. Cyklodextrin har visat sig vara bra på att ta upp kolesterol samt transportera läkemedel. Det är därför intressant att undersöka dess potentiella möjlighet att behandla ateroskleros. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om cyklodextrin-derivat kan användas för direkt behandling av ateroskleros och indirekt som en del av en nanopartikels-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där sju artiklar från PubMed mellan 2015 och 2020 studerades. Studierna var utförda på ApoE-knockoutmöss. Sökorden var; Cyclodextrin, atherosclerosis, cholesterol, inflammation och plaque. Resultat: Alla studier visade minskad plackbildning. Två cyklodextrin-derivat minskade dock inte plackbildning. De studier som undersökte kolesterolkristallisering visade att det minskade. Studierna som använde nanopartiklar visade att antalet makrofager minskade och att kollageninnehållet ökade, vilket inte sågs i studierna som använde cyklodextrin-derivat. Proinflammatoriska markörer minskade både i studierna som använde nanopartiklar och de som använde cyklodextrin-derivat.      Slutsats: Cyklodextrin-derivaten och nanopartiklarna påverkade faktorer positivt utifrån ett behandlingsperspektiv. Dock går det inte att säga vilken klinisk relevans förändringarna hade. Fler studier är nödvändiga för att förstå vilken klinisk betydelse dessa förändringarna har.