Betong är en stor miljöbov eftersom tillverkning av betong orsakar mer än halva klimatpåverkan som sker i byggprocessen. Konstruktioner är en stor bov av energiförbrukningen. Under 2016 i Sverige konsumerades totalt 333 TWh där bygg- och fastighetssektorn stod för 37% vilket är 132 TWh. Betong är ett av världens mest använda konstruktionsmaterial och vid framställningen krävs det rent vatten vilket är ett problem då grundvattennivåerna ligger under det normala i Sverige. Hela 9% av industrivattnet användes till betongproduktionen 2012. Ett annat problem som uppstått är att rivnings- och konstruktionsavfall produceras i stora mängder. Till exempel i Nederländerna produceras 15 miljoner ton rivnings- och konstruktionsavfall per år. Denna mängd skulle kunna användas till en 25 mil lång motorväg som är 20 m bred och 2 meter tjock med 6 körbanor, detta är enorma mängder för ett litet land som Nederländerna.  Syftet med arbetet är att undersöka var en tvåfacksbalk i betong med befintlig armering kan delas mest fördelaktigt med hänsyn till bärförmåga och livslängd, för att sedan kunna användas som en enfacksbalk i nästa byggnad. Undersökningar av balkar ska utföras för att veta var balken mest fördelaktigt kan delas för att ha så hög bärförmåga som möjligt men samtidigt ha en lång livslängd. Undersökningen består av beräkningar och kontroller av befintlig armering i balken, för att se om möljligheten finns att återanvända balken med hänsyn till bärförmåga och livslängd. Pelare ska även undersökas var dem mest fördelaktigt kan delas och om det finns möjlighet att återanvända dem. Pelarna som undersöks är en fast inspända pelare i båda ändar och ska sedan användas som fritt upplagda i båda ändar. Undersökningen består av att beräkna pelarens bärförmåga och livslängd för att i nästa byggnad ha så hög bärförmåga som möjligt men samtidigt en lång livslängd samt att den ska få en användbar längd.