The study aimed to investigate how homeless people in Gävle municipality experience the remedial actions to stop homelessness. Eight homeless individuals, four acutely homeless and four living in municipal shelters, were interviewed for the purpose of thisresearch. The results show that the experiences of remedial actions are linked to the situation of homelessness; the majority of the interviewees, however, do not consider they receive adequate help from the social services, although they feel satisfied with the actions from the non-profit organisations. The theoretical analysis shows that insufficient efforts or lack of actions can lead to homeless people experiencing social exclusion. Finally, the results show that the interviewees wish for remedial actions that result directly in housing and thus life change. This supports the previous research that showed that similar actions are compatible with the well-being and the possibility of reintegration into society. / Studien syftade till att undersöka hur hemlösa i Gävle kommun upplever att de åtgärdande insatserna mot hemlöshet fungerar. Åtta individer som lever i hemlöshet intervjuades, varav fyra akut hemlösa samt fyra som bor på kommunala stödboenden. Resultaten visar att upplevelser av insatser är kopplade till situation av hemlöshet, dock upplever majoriteten att de inte får adekvat hjälp av socialtjänst. Vidare uppgav samtliga hemlösa att de är nöjda över de ideella insatserna från den öppna verksamheten. Utifrån den teoretiska analysen visar det sig bland annat att brister och avsaknad av insatser kan leda till att hemlösa upplever social exklusion. Resultaten visar avslutningsvis att de hemlösa önskar insatser som direkt leder till eget boende för att kunna göra en livsförändring. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar på att liknande insatser är förenligt med välbefinnande och möjlighet till återintegrering i samhället.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om specialpedagogens roll i förskolan. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare specialpedagogens roll i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att specialpedagogen kan bidra till att skapa en inkluderande verksamhet på förskolan? Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Databearbetningen gjordes genom en tematisk analys, med genomgående prägel från det relationella perspektivet. Resultatet visar till stor del att förskollärare beskriver specialpedagogens roll som främst stödjande och att specialpedagogen med sin särskilda kompetens vägleder pedagoger i utmanande situationer. Det finns en enighet bland förskollärarna som anser att specialpedagogen bidrar till att skapa en inkluderande verksamhet genom främst åtgärdandestödinsatser, i redan uppkomna och utmanande situationer. Däremot finns en önskan att specialpedagogen skulle vara närvarande även i förebyggande stödinsatser av inkludering, till exempel genom planerade besök som sker i proaktivt syfte. Detta skulle kunna ske genom att specialpedagogen gör återkommande besök i barngruppen men även genom att vara närvarande under pedagogernas avdelningsmöten. / The purpose of the study is to highlight preschool teacher’s perceptions of the role of the special educator in preschools. The purpose is addressed through the following questions: How do preschool teachers describe the role of the special educator in preschools? In what ways do preschool teachers believe that the special education can contribute to creating an inclusive environment in preschools? The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven active preschool teachers. Data processing was done through a thematic analysis, with a consistent influence from the relational perspective. The results largely show that preschool teachers describe the role of the special educator as primary supportive and that the special educator, with their specific competence, guides teachers in challenging situations. There is a consensus among preschool teachers that the special educator contributes to creating an inclusive environment mainly through remedial support measures in already occurring and challenging situations. However, there is a desire for the special educator to also be present in preventive support measures for inclusion, for example through planned visits that occur proactively. This could happen by the special educator making recurring visits to the children´s group but also by being present during the teacher´s departmental meetings.