Under ett år sker det många bostadsrättsförsäljningar i Sverige och vid vissa händer det att köparna upptäcker fel i bostaden. Vid försäljningarna används den allmänna friskrivningsklausulen “befintligt skick”, som under 2019 och 2020 har kommit att bli omdiskuterad och omprövad. För att en bostadsrätt, såld med friskrivningen “befintligt skick” ska anses vara fel görs en väsentlighetsprövning. Prövningen innehåller en kvantitativ del och en del som inkluderar övriga omständigheter i fallet. Vad som omfattar de övriga omständigheterna har från juridiskt håll efterfrågats bland annat av Oskar Gentele. Uppsatsen ämnar därför att undersöka hur HD gjort sin bedömning gällande “befintligt skick”-klausulen och om bedömningen skiljer sig från 2019 års rättsfall.  I HD:s domslut från 2020 gjordes även ett uttalande hur undersökningsplikten för bostadsrätter skiljer sig mot fastigheter och visar att den inte är lika omfattande. Tidigare har det sagts att undersökningsplikten aktiveras på en visning genom att köparen antingen påbörjar undersökningen självmant eller att säljaren uppmanar till en undersökning. I och med detta domslut så ses inte visningen längre som en påbörjad undersökning.  Genom att analysera olika former av juridiskt material och applicera dessa på de två olika prejudikaten, kan en tydligare bild skapas över HD:s uttalande. Den övergripande bilden av rättsfallen framkommer i uppsatsens fjärde och femte kapitlet för att sedan i det sjätte kapitlet diskuteras. Sammanfattningsvis kom domen från 2020 med lite andra synvinklar gällande hur de bedömer de övriga omständigheterna i väsentlighetsprövningen, samt att de även gjorde ett uttalande om hur de ser på undersökningsplikten. Även om 2019 och 2020 års fall är liknande i många avseenden, görs olika bedömningar gällande vilken funktion ett badrum har.