Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den psykiska hälsan hos socialarbetare i Uppsala kommun samt vilka faktorer som påverkar den. För att kunna göra detta användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som delades ut till enhetschefer på berörda enheter. Enkäten beräknades nå ca 400 socialarbetare, det inkom svar från 41 st. Den teoretiska bakgrunden för studien är baserad på Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang och det har präglat uppsatsens alla moment. Enkäten baserades på KASAM-13 frågeformuläret samt ett antal sociodemografiska frågor som rörde ålder, kön och familjeförhållanden. Resultaten jämförde respondenternas självupplevda hälsotillstånd med deras grad av KASAM och en linjär regressionanalys gjordes för att undersöka vilka faktorer som hade stört påverkan på den psykiska hälsan. Det framkom att 60 % av de undersökta socialarbetarna skattade sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra och detta korrelerade väl med deras mått på KASAM. Störst betydelse för hälsan hade familjeförhållanden, typ av målgrupp för handläggningen samt upplevd arbetsbelastning och ålder och erfarenhet. Resultaten stämde väl överens med jämförbara resultat från tidigare forskning.

<p>Syftet med studien var att undersöka vad som styr socialarbetares val av behandlingsmetod för klienter med missbruksproblematik. Som utgångspunkt användes Wallander & Blomqvist projekt; ”<em>Vem får vilken missbruksvård</em>”, som genom en vinjettmetodik utvärderade bedömningssituationer på missbruksenheter inom socialtjänsten i Stockholm. I projektet deltog 205 socialarbetare och åtta stycken av dessa har intervjuats i denna studie. En hermeneutisk metod har används för att tolka och öka förståelsen av vad som styr socialarbetarnas val. Utav analysen framkom det bland annat att socialarbetarna styrs av organisatoriska begränsningar såsom ekonomiska resurser, nationella riktlinjer och ramavtal som finns uppsatta för Stockholm stad. Vad som kan påverka att socialarbetaren har en känsla av frihet att välja behandlingsmetod för sina klienter trots dessa begränsningar, är om de har ett gott samarbete med sin chef. För att kvalitetssäkra vårdalternativen för klienterna så är ramavtal och nationella riktlinjer betydelsefulla. Om dessa får för stor inverkan på socialarbetarens bedömning kan detta påverka socialarbetaren negativt, då denna inte får uppleva handlingsfrihet och se till klienten som en unik individ med olika behov</p>

<p>Forskning har visat att arbete med människor som upplevt trauma utsätter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, något Stamm (Ed., 1995) kallar sekundär traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark påverkan behövs olika resurser, därav väcktes frågeställningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta människor som upplevt det värsta?" Nedan följer en fallstudie där fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. Utifrån dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som är betydelsefulla vid hantering av den påverkan som sker i mötet med traumatiserade människor. Informationen är indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna. De faktorer som visat sig vara mest betydelsefulla var det kollegiala stödet, tidsbegränsning av arbetet, en stödjande ledning, bred yrkeserfarenhet, egen kvalitetstid, god hälsa och självkännedom. Genom att tydliggöra dess resurser kan andra socialarbetare hjälpas i sitt arbete.</p>

Syftet med studien var att undersöka vad som styr socialarbetares val av behandlingsmetod för klienter med missbruksproblematik. Som utgångspunkt användes Wallander &amp; Blomqvist projekt; ”Vem får vilken missbruksvård”, som genom en vinjettmetodik utvärderade bedömningssituationer på missbruksenheter inom socialtjänsten i Stockholm. I projektet deltog 205 socialarbetare och åtta stycken av dessa har intervjuats i denna studie. En hermeneutisk metod har används för att tolka och öka förståelsen av vad som styr socialarbetarnas val. Utav analysen framkom det bland annat att socialarbetarna styrs av organisatoriska begränsningar såsom ekonomiska resurser, nationella riktlinjer och ramavtal som finns uppsatta för Stockholm stad. Vad som kan påverka att socialarbetaren har en känsla av frihet att välja behandlingsmetod för sina klienter trots dessa begränsningar, är om de har ett gott samarbete med sin chef. För att kvalitetssäkra vårdalternativen för klienterna så är ramavtal och nationella riktlinjer betydelsefulla. Om dessa får för stor inverkan på socialarbetarens bedömning kan detta påverka socialarbetaren negativt, då denna inte får uppleva handlingsfrihet och se till klienten som en unik individ med olika behov

Forskning har visat att arbete med människor som upplevt trauma utsätter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, något Stamm (Ed., 1995) kallar sekundär traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark påverkan behövs olika resurser, därav väcktes frågeställningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta människor som upplevt det värsta?" Nedan följer en fallstudie där fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. Utifrån dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som är betydelsefulla vid hantering av den påverkan som sker i mötet med traumatiserade människor. Informationen är indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna. De faktorer som visat sig vara mest betydelsefulla var det kollegiala stödet, tidsbegränsning av arbetet, en stödjande ledning, bred yrkeserfarenhet, egen kvalitetstid, god hälsa och självkännedom. Genom att tydliggöra dess resurser kan andra socialarbetare hjälpas i sitt arbete.

The purpose of this paper was to examine social workers' experiences of integration of unaccompanied children. We aimed to study which factors in the individual and the community social workers experience affect the integration and how they, based on their understanding, work to promote integration. The essay has a phenomenological approach and focuses on the social workers' own experiences of the phenomenon. The empirical data was obtained from qualitative interviews conducted with five social workers, all administrators in cases involving unaccompanied children. The result shows that the social workers feel that the desire to integrate is the most important presumption that must be present in the unaccompanied children. An important hindrance to the integration that the social workers illustrate is their experiences of trauma which have to be dealt with before they can successfully complete the process of integration. The social workers indicate school, the sheltered accommodation, social services and voluntary organizations as the operators that are most important for the integration. All interviewees also believe that what society looks like and what values that are prevailing ​​are affecting the unaccompanied childrens' integration. The social workers report that they are working to strengthen and motivate the unaccompanied children to become a part of society but not all are receptive to it.

Uppsatsen syfte var att öka förståelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill säga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frågeställningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrån Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet. Definitionen av samsjuklighet kan vara avgörande för vilken insats klienten ska erhålla. Alla intervjuade uppfattade klientgruppen som problematisk på grund av komplexa vårdbehov, vilket kan leda till svårigheter i samverkan, bemötande och motivationsarbete. Parallell och integrerad behandling redogjordes som två arbetssätt men de intervjuade socialarbetarna hade olika meningar kring vilken metod som borde tillämpas i praktiken.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen. Både behandlare och klienter påtalade vikten av en bra behandlingsrelation för att kunna genomföra en förändring hos klienten samt att klienten måste vara motiverad för att detta ska vara möjligt. Behandlingen bör ske på frivillig väg för att vara verksam och bevara motivationen. Både behandlarna och klienterna anser det viktigt att behandlaren visar ett engagemang i klienten, lyssnar aktivt, vågar konfrontera, inger hopp, visar empati och förståelse. Samtliga klienter i denna studie har genomgått en förändringsprocess och poängterade vikten av att få ta eget ansvar, få hjälp med att bibehålla motivationen samt att förändringen görs för den enskilde klienten.

No description available.