31 |
Professionell gestaltning och socialt arbete : "Det skulle vara fantastiskt att kunna använda sig av konstnärligt uttryck i arbetet med klienten" / Professional expressions and social work : "It would be fantastic to be able to use artistic expression in the work with the Client"Dahlberg, Joakim January 2012 (has links)
Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin. Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder. Det är den professionella gestaltningens emotionella språk och dialog som är det främsta verktyget för att nå fram till människor och förmågan att beröra. Studien har funnit att det finns knytpunkter som förenar båda dessa professioner till ett potentiellt framtida samarbete. Men studien pekar även på svårigheter med att föra dialog mellan professionerna då organisationernas olika strukturer och omgivningen ställer olika krav på verksamheterna.
|
32 |
”Det jag säger är ju deras lag” : Socialarbetares resonemang om maktens och handlingsutrymmets tvetydighet på en SiSinstitution / “My word is their command” : Social workers reasoning of the ambiguity of power and action-space in an institutional contextOhlin, Emelie, Börjesson, Hanna January 2016 (has links)
Makt inom socialt arbete, speciellt inom myndighetsutövning, har varit ett återkommande tema under vår tid på socionomprogrammet vid Linköpings universitet. Däremot har det talats mindre kring makt inom verksamheter som arbetar på uppdrag av socialtjänsten. Att socialarbetare på exempelvis SiSinstitutioner har ett maktövertag gentemot de placerade ungdomarna, i form av exempelvis indragna permissioner och inlåsning, är något som forskarna inom ämnet är överens om. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) upptäckte vi att socialarbetare som arbetar på uppdrag av socialtjänsten har stort handlingsutrymme i sitt arbete då vi båda genomförde vår VFU inom sådana verksamheter. Det bekräftas även av litteraturen som menar att det medför dilemman för personalen. Studien syftar till att undersöka och analysera hur personal på en SiS-institution för ungdomar beskriver och resonerar kring sin maktbefogenhet och sitt handlingsutrymme. För att undersöka detta har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på en SiS-institution belägen i Sverige. Genom intervjuerna fann vi tre empiriskt grundade teman: Vi och Dom, “Det jag säger är ju deras lag” samt Maktens och handlingsutrymmets tvetydighet. Studiens analys vilar på Erving Goffmans Totala institutioner och Michel Foucaults teori om makt, med teoriernas tillhörande begrepp. Utifrån intervjuerna framkommer det att personalen resonerar olika kring sitt handlingsutrymme. Vissa anser att de har stort handlingsutrymme, medan andra anser att det är litet. Främst fann vi att personalens arbete styrs av begreppen lugn och säkerhet. Det framkom att personalens makt uttryckte sig genom att dagarna präglades av struktur och fasta tider, samt genom särskilda befogenheter och arbetsmetoden teckenekonomi. Sammanfattningsvis kan det, utifrån det empiriska materialet, konstateras att socialarbetares makt och handlingsutrymme kan ses som tvetydigt då det både stärker och hämmar dem i det dagliga arbetet.
|
33 |
Återintegrering av gatubarn i familj i Nepal : En kvalitativ studie om socialarbetarens roll i återintegreringen av gatubarn och motstånd under återintegreringsprocessen / Family reintegration of street children in Nepal : A qualitative study about the role of the social worker in the reintegration of street children and resistance during the reintegration processRydberg, Linn, Larsson Stjerna, Julia January 2019 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka socialarbetarens roll i återintegreringsprocessen i familj av pojkar som lever på gatan i Nepal samt de motstånd socialarbetaren kan möta under återintegreringen av barnen. Sex socialarbetare vid organisationen Voice of Children i Nepal har medverkat i kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka ligger som grund för studiens resultat. I studien har två teorier använts för att analysera materialet, vilka är Family-Centered Practice och KAIMeR. Dessa har använts för att på ett djupare sätt förstå det arbetssätt och de hinder som socialarbetaren möter i arbetet med gatubarnen. Resultatet visar att socialarbetarens roll är att identifiera problem, finna lösningar samt stödja och motivera barn och familj. Relationen presenteras som den mest avgörande faktorn i förändringsarbetet samt ett individuellt bemötande och långsiktighet. När det kommer till motstånd beskriver socialarbetarna familjen som det primära problemet, ofta kopplat till bristande engagemang och ansvarskänsla, där missbrukande föräldrar, styvföräldrar och föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning beskrivs som mer krävande fall. När det gäller motstånd av barnen är det ofta kopplat till grupptryck som att de flyr från organisationen för att vara med vänner som fortfarande är aktiva på gatan. Att kombinera arbetet mellan samhälls- och individnivå kan tänkas förhindra att barn hamnar på gatan på grund av problem på samhällsnivå, samtidigt som det hjälper gatubarnen att lösa problem på ett personligt plan. Detta gäller inte minst funktionsnedsatta barn, där det behövs mer kunskap och förståelse för att öka möjligheterna för nya, givande arbetssätt.
|
34 |
Arbetsrelaterad stress : Hur upplever socialsekreterare arbetsrelaterad stress inom socialtjänsten?Mehonjic, Samra, Hattab, Rawan January 2018 (has links)
No description available.
|
35 |
Språkets konst och mening : skapandet av en dialog med klientenMostashari, Natasha January 2004 (has links)
<p>Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav. Socialarbetarnas konstruktion visar att de medvetet och omedvetet bekräftar könsroller på direkta och indirekta sätt och därmed det kvinnliga och manliga språkbruket. Socialarbetarna upplevde också att språkbruket måste anpassas till olika etniska klientgruppers språknivå för att undvika missförstånd och därmed ömsesidiga frustrationer för att uppnå samförstånd och samtalets syfte. Tolkanvändning upplevdes både positivt och negativt. Kulturell kompetens uppfattades mest positivt. Socialarbetarna upplever på olika sätt att andra faktorer såsom ålder, utbildning och klassbakgrund i relation till kön och etnicitet också kan påverka olikheter i språkbruket. Parallellt med denna syn har samtliga socialarbetare också en annan syn som visar att språkbrukets skillnader mellan olika klientgrupper finns på individnivån oberoende av kön och etnicitet eller andra bakgrundsvariabler.</p>
|
36 |
Hot och våld mot socialsekreterare : en studie vid tre socialkontorDynefalk, Annika January 2005 (has links)
<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.</p><p>För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen. Resultatet visade att också det förebyggande arbetet såg olika ut bland socialsekreterarna.</p>
|
37 |
Socialarbetaren som tolkanvändareHyvönen, Seija, Rosén, Christina January 2005 (has links)
<p>Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker. Därigenom kom vi fram till att introduktion i tolkanvändning borde ingå i socionomutbildningen.</p>
|
38 |
Hur socialarbetare kan hjälpa ungdomar ut ur depression : en kvalitativ studie ur ett socialarbetarperspektivAlmlöf, Jeanette, Pertot, Anne January 2005 (has links)
<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultaten analyserades utifrån ett kognitivt, systemteoretiskt och nätverks perspektiv. Resultaten i studien visar att det är flera olika faktorer som påverkar ungdomen att komma ur sin depression. Dessa är att socialarbetaren skapar god kontakt och ger uppmärksamhet till ungdomen och att föräldrarna får stöd och hjälp att samspela med den deprimerade ungdomen. Socialarbetarna använder olika arbetsmetoder för att uppnå detta.</p>
|
39 |
<em>"Sluta vara arg på mig ..."</em> : En studie av fyra socialsekreterares upplevelser av att möta aggressiva klienterDahl, Maria January 2009 (has links)
<p>Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare. Beskrivningarna visade även att det i aggressiva möten inte är konstruktivt att enbart agera utifrån sitt eget känslotillstånd. Socialarbetaren bör utifrån en medveten hållning bejaka mötets olika påverkansfaktorer. Respondenterna var enade om att det viktigaste vid möten med aggressiva klienter är att hålla sig lugn och vara tydlig och förklara så att klienten förstår vad som händer. De var också enade om att det inte finns något generellt som är framgångsrikt att säga, men utgångspunkten är att visa respekt och inte vara anklagande eller nedlåtande i det som sägs. Det framstod som viktigt att reflektera över hur man som socialsekreterare förhåller sig till sin myndighetsroll och vilken attityd man förmedlar till klienten genom sin maktposition.</p>
|
40 |
Arbete med ensamkommande flyktingbarn –Nygårds, Jenny January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrån lagar regler och förhållningssätt, samt att även ge en bild av vad de själva anser är viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet är baserat på 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes även jämförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler är eftertraktad men inte så mycket satsad på. Det viktigaste i arbetet och mötet med dessa barn är förhållningssättet och genom det främst att få barnen att känna sig trygga.</p>
|
Page generated in 0.0713 seconds