No description available.

No description available.

No description available.

<p>The purpose of this study is to examine how pupils in high school see on the subject violence, and see how their experience of the subject is. The purpose of this study is also to see how common violence is belong juveniles and to examine their attitudes among the subject. We will in our examine and research among violence in the Swedish schools get an insight of how the violence in the school looks like and how wide spread violence really is. </p><p>We want threw our objective sight and by using quantitative and qualitative interview methods give you readers an insight to the daily school world, we want to find out how the pupils themselves experience the school environment and what cautions teachers and other staff take to reduce this problem. </p><p>Our main question is: </p><p>• What kind of vision do the pupils have on violence in school, and what can be a factor to the increasing violence in the schools of Sweden. </p><p>To find out how the situation in school looks like we have chosen to use some theories that we think may help us to understand the situation about violence in school. Those theories are the theory about Gender by Yvonne Hirdman. And one of the other theories is social exclusion and describes how exclusion can make people feel in the social and in the public life. Two other theories that we have used are The Stigma theory by Erving Goffman and the Outsiders-theory by Emile Durkheim. The Stigmatization brings a lot of consistencies for the students in the school. By having some preconceived ideas about certain kind of people because of their ethnic heritage it becomes a dividing in schools. We mean that students can be excluded from certain kind of groups because their ethnicity.</p><p>This exclusion can come from both sides. We mean that this kind of behavior about excluded students can be used both form ethnic Swedes and students which are not born in Sweden or have a foreign background.</p>

The purpose of this study is to examine how pupils in high school see on the subject violence, and see how their experience of the subject is. The purpose of this study is also to see how common violence is belong juveniles and to examine their attitudes among the subject. We will in our examine and research among violence in the Swedish schools get an insight of how the violence in the school looks like and how wide spread violence really is. We want threw our objective sight and by using quantitative and qualitative interview methods give you readers an insight to the daily school world, we want to find out how the pupils themselves experience the school environment and what cautions teachers and other staff take to reduce this problem. Our main question is: •What kind of vision do the pupils have on violence in school, and what can be a factor to the increasing violence in the schools of Sweden. To find out how the situation in school looks like we have chosen to use some theories that we think may help us to understand the situation about violence in school. Those theories are the theory about Gender by Yvonne Hirdman. And one of the other theories is social exclusion and describes how exclusion can make people feel in the social and in the public life. Two other theories that we have used are The Stigma theory by Erving Goffman and the Outsiders-theory by Emile Durkheim. The Stigmatization brings a lot of consistencies for the students in the school. By having some preconceived ideas about certain kind of people because of their ethnic heritage it becomes a dividing in schools. We mean that students can be excluded from certain kind of groups because their ethnicity. This exclusion can come from both sides. We mean that this kind of behavior about excluded students can be used both form ethnic Swedes and students which are not born in Sweden or have a foreign background.

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.

No description available.

Bakgrund: Våld mot vårdpersonal inom psykiatrin är vanligt förekommande. I dagens lagstiftning finns ett krav på att arbetsgivarna ska utreda och åtgärda risker för hot och våld på arbetsplatsen genom kartläggning, information och utbildning. De-eskaleringsteknikerna är viktiga instrument som utgångspunkt i hanteringen för att öka förutsättningarna för stabilitet i situationen. Syfte: Syftet är att beskriva hur de-eskaleringstekniker fungerar i praktiken för att reducera aggressivitet och våld i psykiatriska slutenvårdsmiljöer. Metod: Litterturstudie innefattande elva kvalitativa artiklar. Resultat: De återkommande uttrycken i studierna har identifierats och sammanställts i nio generiska kategorier: vara på plats, läsa patienten och situationen, självkännedom/trygghet, skapa kontakt, lugnt kroppsspråk, lyssna med genuint intresse, tala på ett lugnt, känsligt och korrekt sätt, stärka patienten (empowerment) samt balans mellan empati och kontroll. Kategorierna har inordnats under tre huvudkategorier: individuella egenskaper, handlingar samt effekt - de-eskaleringen syftar till att stärka patienten i ett eget val om stabilisering. Diskussion: Det har påvisats konkreta resultat i användandet av de-eskaleringstekniker men även att de-eskalering är mycket situationsbundet och kräver en adekvat kompetens hos vårdpersonalen.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem och en av de främsta anledningarna till kvinnors ohälsa. Hälso- och sjukvården möter ofta kvinnor som utsätts för våld av en manlig partner inom en relation. Att hjälpa våldsutsatta kvinnor är således hälso- och sjukvårdens ansvar, inte minst för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågor om intimt partnervåld påverkar hur ofta kvinnor tillfrågas. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar att tillfråga kvinnliga patienter som besöker hälso- och sjukvården om våldsutsatthet. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts utifrån studier med kvalitativ ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde flertalet barriärer och olika känslor av att tillfråga kvinnor om våld. Sjuksköterskors upplevda barriärer var brist på kunskap, tid, mannens närvaro och negativa känslor. Positiva känslor och ett uppbyggt förtroende hos kvinnan ökade frekvensen av frågeställandet. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever såväl negativa som positiva känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor, samt när de ställer frågor om våldsutsatthet. Sjuksköterskor och barnmorskors upplevda hinder för att ställa frågor om våld skulle kunna reduceras genom en stressreducerad arbetsmiljö, utbildning och praktisk träning i att ställa frågor om våld. Upplevt stöd från kollegor är viktigt, likaså tydliga riktlinjer och handlingsplaner.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar, tillhör en av de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som löper störst risk att utsättas för såväl, hotfulla som våldsamma situationer i sin arbetsmiljö. Detta för med sig en rad negativa konsekvenser för sjuksköterskan och kan i sin tur ha negativa effekter på hälso- och sjukvården i sin helhet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hot och våld på akutmottagningar ur ett sjuksköterskeperspektiv  Metod: En litteraturstudie som baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen av texten genomfördes som en manifest innehållsanalys med latenta inslag med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sju kategorier samt tre underkategorier till en av kategorierna. Resultatet visar på sjuksköterskornas upplevelse av vilka olika orsaker som kunde leda till patienters och anhörigas våldsamma eller hotfulla beteende. Akutmottagningen upplevdes ur flera avseenden som en otrygg och osäker arbetsplats för sjuksköterskorna, vilket ledde till olika reaktioner hos dem. Sjuksköterskorna ansåg att de saknade tillräcklig beredskap för att kunna hantera våldsamma situationer. Dessutom upplevde de även en brist på stöd från organisationens sida. För att kunna hantera sin utsatthet blev istället kollegorna viktiga i detta sammanhang. Sjuksköterskorna betonade även vikten av en god kommunikation gentemot patienten, vilket kunde ses som nyckeln till att undvika att vissa situationer urartade. Det var dock inte alla sjuksköterskor som stördes av att hot och våld var en återkommande företeelse i deras arbetsmiljö. Vissa ansåg på ett eller annat sätt att det var en del av deras arbetssituation. Slutsats: Hot och våld upplevs främst som ett negativt inslag i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Det finns ett behov av förbättringar på detta område i flera avseenden. Förbättringarna skulle kunna innebära att sjuksköterskor blev bättre rustade att möta hot och våld på sin arbetsplats. Detta skulle kunna ske genom tillhandahållande av lämpliga utbildningar och kontinuerlig riksinventering på arbetsplatsen. Ett bättre stöd från arbetsgivarens sida skulle också kunna vara önskvärt.