Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar fler och fler människor varje år (Talbäck, Hakulinen & Stenbeck, 2008). I samband med ett cancerbesked förändras livsvärlden och patienter behöver allt stöd de kan få både från närstående och från vården. Hälsa och välbefinnande kan upplevas olika beroende på individ trots sjukdom. Syfte: Syftet var att undersöka hur cancerpatienter upplever hälsa och välbefinnande under sjukdom. Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturstudie med fem självbiografier. Detta genom en kvalitativ metod och ett induktivt tillvägagångssätt. Självbiografierna analyserades genom en innehållsanalys och meningsbärande enheter valdes ut till resultatet (Forsberg & Wengström, 2013; Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudkategorier och sex underkategorier. Dessa beskrev hur patienter upplevde hälsa och välbefinnande trots sjukdom. De presenterades i denna ordning; Välbefinnande: Finna glädje under sjukdom och Att njuta av livet. Livskraft: Att ha en målsättning och Lyckliga minnen. Stödjande omgivning; Stöd från närstående och Stöd från vården. Insikt. Slutsats: De personer som får en cancerdiagnos tror livet slutar där och då. Men cancerpatienter kan uppleva hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Detta upplevs på många olika sätt och är individuellt för varje patient.

<p><strong>Bakgrund: </strong>När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. En innehållsanalys gjordes av sjutton relevanta artiklar och dessa inkluderades i resultatet. <strong>Resultat:</strong> Det som familjerna ansåg som viktigt var kunskap angående sitt barns sjukdom, en rak, ärlig och samstämmig kommunikation samt en god relation med personalen som stöd. <strong>Diskussion:</strong> För att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stödja dessa familjer måste en god relation uppnås så att kommunikationen underlättas. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskans omvårdnad ska ske utifrån familjens behov.</p>

Bakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. En innehållsanalys gjordes av sjutton relevanta artiklar och dessa inkluderades i resultatet. Resultat: Det som familjerna ansåg som viktigt var kunskap angående sitt barns sjukdom, en rak, ärlig och samstämmig kommunikation samt en god relation med personalen som stöd. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stödja dessa familjer måste en god relation uppnås så att kommunikationen underlättas. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnad ska ske utifrån familjens behov.

<p>Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier.</p><p>Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas.</p>

Bakgrund: Denna studie beskriver sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid tvångsvård och tvångsåtgärder riktade mot barn. I dagsläget finns en brist på forskning som fokuserar på forskningsområdet, vilket stärker nyttan med studien. I bakgrunden beskrivs tidigare forskning som finns inom ämnet och visar bland annat att det finns konflikter mellan sjuksköterskeprofessionen och tvångsvård och tvångsåtgärder. Eftersom tvångshandlingar går emot sjuksköterskors terapeutiska roll, samtidigt som det är svårt att hitta andra lösningar vilket gör det hela komplext. Metod: Datainsamling genomfördes via intervjuer där berättelser om det valda fenomenet kunde ta form. Urvalet av forskningspersoner var sjuksköterskor verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård.  Insamlade data har analyserats via fenomenologisk hermeneutisk metod, där man strävar efter att få en fördjupad förståelse genom att röra sig mellan att förklara och att förstå det valda fenomenet. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskors möjliga upplevelser, och skall ses som en belysning för att få en fördjupad förståelse för vad det kan innebära att arbeta som sjuksköterska inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. I resultatet framkom att sjuksköterskor upplever en maktobalans och ett maktövertag som orsakar en samvetsstress, där både maktpositionen man har som vårdare och där vårdformen i sig gör det svårt att arbeta via fullmakt istället för allmakt. Trots dessa svårigheter så kämpar sjuksköterskor med denna maktobalans och slits på så vis mellan allmakt och fullmakt i strävan efter att skapa en balans i maktförhållanden med syfte att undvika att skapa för stor vanmakt hos patienterna. Diskussion: Genom den valda analysmetoden finns en önskan om att beskriva möjliga sätt att vara på i världen. Det är ingen absolut sanning om det valda fenomenet, men däremot går det att erhålla en ökad förståelse. Det mest framträdande i resultatet som helhet är att medverkandet vid tvångsvård och tvångsåtgärder riktade mot barn är laddat med olika etiska aspekter av makt. Där sjuksköterskor kämpar för att balansera dessa maktförhållanden som finns. Forskningsfrågan är av känslig natur, och sjuksköterskor behöver både få erkännande och stöd av ledningsorganisationer då arbetsuppgifterna är krävande. Nyckelord: barn- och ungdomspsykiatri, maktförhållanden, sjuksköterskors upplevelser, tvångsvård, tvångsåtgärder, yrkesetik.

No description available.

Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier. Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas.

No description available.

En sjuksköterska ställs dagligen inför moraliska ställningstaganden. När en patients livsstil och val inte stämmer överens med sjuksköterskans egna värderingar vid exempelvis en abort kan det vara problematiskt att ge en objektiv vård och ett gott bemötande. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskan handskas med egna moraliska dilemman som uppstår i mötet med abortpatienten och hur sjuksköterskan hanterar dessa dilemman för att skapa förutsättningar för god vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie där tolv artiklar analyserades som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Ur studiens resultat framkom tre huvudteman, vilka var Egna värderingar och etiska principer i konflikt, Att tvingas ta ställning och Behov av stöd för växt i yrkesprofessionen. Denna studies resultat visar att sjuksköterskor, beroende av anledning till aborten var positivt eller negativt inställda. Genom att sjuksköterskor tog ställning i abortfrågan hanterade de dessa dilemman på olika sätt. Moraliska konflikter och emotionell stress var hög hos sjuksköterskor som upplever att det behövs fler diskussionsforum och fler stödgrupper för att diskutera och reflektera över dessa dilemman. Det är viktigt att sjuksköterskor klargör sina egna värderingar eftersom oreflekterade värderingar oavsiktligt kan påverka vården. Genom klara riktlinjer, diskussionsforum och en yrkesutveckling genom kollegial handledning kan sjuksköterskan stödjas i sitt arbete och få tillfälle att reflektera och diskutera svåra situationer som uppstått med patienter.

Bakgrund: Abort är en händelse som berör många. Orsaker till avbrytande av havandeskap kan variera. Kvinnors känslor och upplevelser efter inducerad abort är viktigt för sjukvårdspersonal att ha kunskap om. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och upplevelser efter att ha genomgått inducerad abort. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes genom databaser på Internet och genom manuell sökning. Nio studier användes i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och resultatet sammanställdes utifrån Travelbee´s begrepp Lidande och Mening. Resultat: Resultatet strukturerades i underrubrikerna Mental ohälsa, Trauma, Sorg, Tankar, Hälsa, Lättnad och Självförtroende. De flesta kvinnor kände någon form av lättnad efter aborten. Negativa känslor och upplevelser efter aborten behövde inte betyda att valet av abort kändes fel för kvinnan. Diskussion: Känslorna och upplevelserna efter abort varierade från kvinna till kvinna. De kvinnor som är i behov av samtal och stöd efter aborten bör hittas i tid för att kvinnan inte ska hinna uppnå psykisk ohälsa. Slutsats: Kunskap om hur olika känslorna och upplevelserna kan vara för kvinnor efter abort kan göra att vårdpersonalen bättre kan förstå och möta den enskilda kvinnans unika behov av omvårdnad. Nyckelord: Induced abortion, experience, pregnancy, legal, women