• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 17951
  • 504
  • 4
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 18464
  • 16781
  • 3461
  • 2873
  • 2589
  • 2349
  • 2297
  • 2219
  • 2106
  • 2008
  • 1991
  • 1814
  • 1546
  • 1216
  • 1209
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancerincidens hos kvinnor

Ingelsson, Ida, Krafft, Johanna January 2008 (has links)
Bröstcancer är en sjukdom som ofta bringar lidande och är viktig att förebygga. Utövande av fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig ge en minskad risk för att få bröstcancer. Litteraturstudiens syfte var att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor. Sökning, urval och granskning av artiklar har utförts. Resultatet visade att fysisk aktivitet hade ett starkt samband med minskad risk för att få bröstcancer för både pre- och postmenopausala kvinnor. Ökad intensitet, frekvens och duration av den fysiska aktiviteten gav ytterligare minskning av risken för att få bröstcancer. Sambandet gällde yrkes- hushålls- och fritidsaktivitet och en minskad risk för bröstcancer återfanns både hos kvinnor som utövat fysisk aktivitet kortare tid än ett år och hos kvinnor som rapporterat ett livslångt utövande. Det ingår i sjuksköterskans roll att förebygga ohälsa vilket gör att sådan här information hade kunnat användas i det praktiska arbetet. Slutsats som dragits ur presenterat resultat är att minskningen av risken för att få bröstcancer varierar beroende på utförandet av den fysiska aktiviteten samt kvinnans menopausstadium. Dock finns behovet av ytterligare forskning inom ämnet kvar. Nyckelord: bröstcancer, incidens, risk, fysisk aktivitet
12

Kvinnors känslor och upplevelser efter inducerad abort : En litteraturstudie

Berneros, Sandra January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: Abort är en händelse som berör många. Orsaker till avbrytande av havandeskap kan variera. Kvinnors känslor och upplevelser efter inducerad abort är viktigt för sjukvårdspersonal att ha kunskap om.</p><p>Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och upplevelser efter att ha genomgått inducerad abort.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes genom databaser på Internet och genom manuell sökning. Nio studier användes i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och resultatet sammanställdes utifrån Travelbee´s begrepp Lidande och Mening.</p><p>Resultat: Resultatet strukturerades i underrubrikerna Mental ohälsa, Trauma, Sorg, Tankar, Hälsa, Lättnad och Självförtroende. De flesta kvinnor kände någon form av lättnad efter aborten. Negativa känslor och upplevelser efter aborten behövde inte betyda att valet av abort kändes fel för kvinnan.</p><p>Diskussion: Känslorna och upplevelserna efter abort varierade från kvinna till kvinna. De kvinnor som är i behov av samtal och stöd efter aborten bör hittas i tid för att kvinnan inte ska hinna uppnå psykisk ohälsa.</p><p>Slutsats: Kunskap om hur olika känslorna och upplevelserna kan vara för kvinnor efter abort kan göra att vårdpersonalen bättre kan förstå och möta den enskilda kvinnans unika behov av omvårdnad.</p><p>Nyckelord: Induced abortion, experience, pregnancy, legal, women</p>
13

Samband mellan fysisk aktivitet och bröstcancerincidens hos kvinnor

Ingelsson, Ida, Krafft, Johanna January 2008 (has links)
<p>Bröstcancer är en sjukdom som ofta bringar lidande och är viktig att förebygga. Utövande av fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig ge en minskad risk för att få bröstcancer. Litteraturstudiens syfte var att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor. Sökning, urval och granskning av artiklar har utförts. Resultatet visade att fysisk aktivitet hade ett starkt samband med minskad risk för att få bröstcancer för både pre- och postmenopausala kvinnor. Ökad intensitet, frekvens och duration av den fysiska aktiviteten gav ytterligare minskning av risken för att få bröstcancer. Sambandet gällde yrkes- hushålls- och fritidsaktivitet och en minskad risk för bröstcancer återfanns både hos kvinnor som utövat fysisk aktivitet kortare tid än ett år och hos kvinnor som rapporterat ett livslångt utövande. Det ingår i sjuksköterskans roll att förebygga ohälsa vilket gör att sådan här information hade kunnat användas i det praktiska arbetet. Slutsats som dragits ur presenterat resultat är att minskningen av risken för att få bröstcancer varierar beroende på utförandet av den fysiska aktiviteten samt kvinnans menopausstadium. Dock finns behovet av ytterligare forskning inom ämnet kvar. Nyckelord: bröstcancer, incidens, risk, fysisk aktivitet</p>
14

Sjuksköterskans moraliska dilemman och förhållningssätt i mötet med abortpatienten : en litteraturstudie / Nurses' moral dilemmas and approach in the meeting with the woman terminating her pregnancy : a literature review

Ekblom, Eva- Lena, Götesson, Elin January 2008 (has links)
<p>En sjuksköterska ställs dagligen inför moraliska ställningstaganden. När en patients livsstil och val inte stämmer överens med sjuksköterskans egna värderingar vid exempelvis en abort kan det vara problematiskt att ge en objektiv vård och ett gott bemötande. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskan handskas med egna moraliska dilemman som uppstår i mötet med abortpatienten och hur sjuksköterskan hanterar dessa dilemman för att skapa förutsättningar för god vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie där tolv artiklar analyserades som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Ur studiens resultat framkom tre huvudteman, vilka var Egna värderingar och etiska principer i konflikt, Att tvingas ta ställning och Behov av stöd för växt i yrkesprofessionen. Denna studies resultat visar att sjuksköterskor, beroende av anledning till aborten var positivt eller negativt inställda. Genom att sjuksköterskor tog ställning i abortfrågan hanterade de dessa dilemman på olika sätt. Moraliska konflikter och emotionell stress var hög hos sjuksköterskor som upplever att det behövs fler diskussionsforum och fler stödgrupper för att diskutera och reflektera över dessa dilemman. Det är viktigt att sjuksköterskor klargör sina egna värderingar eftersom oreflekterade värderingar oavsiktligt kan påverka vården. Genom klara riktlinjer, diskussionsforum och en yrkesutveckling genom kollegial handledning kan sjuksköterskan stödjas i sitt arbete och få tillfälle att reflektera och diskutera svåra situationer som uppstått med patienter.</p>
15

Anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta jourtid på länsdelssjukhus / Nurse Anesthetist´s experience of working on-call at a rural hospital

Elovsson, Alexander, Samuelsson, Caroline January 2017 (has links)
No description available.
16

Patienters upplevelser efter hjärtinfarkt : En litteraturstudie / Patients experience after a myocardial infarction : A literature study

Rashid, Lina January 2021 (has links)
No description available.
17

Ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 : En litteraturstudie / Adolescent´s experiences of living with type 1 diabetes : A literature study

Almroth Diab, Monica, Östman, Eva January 2020 (has links)
Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar insjuknar i typ 1-diabetes varje år. Denna obotliga sjukdom kräver ett stort egenansvar av patienten och kan innebära både akuta och långsiktiga komplikationer. I den personcentrerade omvårdnaden är det viktigt att lyfta fram ungdomarnas känslor och erfarenheter, för att främja hälsa under hela livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts i en litteraturstudie. Sökningar har gjorts i Cinahl och Pubmed. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier ”Att uppleva betungande förändringar” och ”Att behöva stöd trots att det kan vara tärande”. Konklusion: Resultatet visar att ungdomarna upplevde svåra känslor av att få diagnosen. Det visar också att ungdomarna upplevde en förändrad vardag och olika hinder till egenvården. Resultatet visar att ungdomarna beskrev att acceptera sjukdomen krävde mognad, självständighet och en positiv inställning. Ungdomarna upplevde stöd från föräldrar som viktigt, men också som påfrestande. Även stöd från vänner ansågs som viktigt. Resultatet visar att ungdomarna upplevde stöd från skolpersonal och sjukvårdspersonal som viktigt, men bristfälligt. Nyckelord: diabetes typ 1, erfarenheter, ungdomar
18

Upplevelse av konstterapi vid psykisk sjukdom

Eriksson, Åsa, Wittesjö, Rebecca January 2022 (has links)
No description available.
19

Nurses go visiting : ethics and gender in home-based nursing care

Öresland, Stina January 2011 (has links)
The overall aim of this thesis is to explore how nursing is constructed in home-based nursing care from the viewpoint of patients and nurses who are receiving or giving care. Since nursing both constructs and is in turn constructed by the context in which it serves, language plays a central part in those constructions and in this thesis. The thesis has been guided by social constructionism, meaning that the positions the patients and the nurses inhabits have been considered as social phenomenon constructed in discursive processes. There are two ideas that guided this thesis. One idea was that home-based nursing care promotes the association of caring abilities in relation to nursing, women and the private sphere. Another idea was that the place where the care was carried out has ethical implications. Data was collected from interviews with 10 home-based nurses (study I) working in community in the western part of Sweden and 10 patients cared for in their home by these nurses (study II). Nurses and patients were interviewed about their experiences of giving respectively receiving home-based nursing care. The interviews were transcribed verbatim and analyzed with a discourse analytic method in study I and II. The findings in study I show that the nurses described their subject positions as "guests" and "professionals" and that they have to make a choice between these positions, as it is impossible to perform both positions at the same time. Dependent on the situation, both an ethics of care and an ethics of justice were applied by the nurses, that is, to perform according to the subject positions of "guest" or "professional." In study II, the patients describe their own subject position as "safeguard" and the nurses‟ positions as "substitutes". These subject positions provided the opportunities, and the obstacles, for the patients‟ possibilities to receive care in their home which included which kind of strategies, habits and activities the patients described and what tasks and how they considered or expected the nurses to perform. These findings are discussed within a theoretical framework, i.e. a gendered dichotomy of the private spheres versus the public spheres. Inherent in this framework is a discussion of the findings related to the habits that are essential in the nurses‟ and the patients‟ constructions of subject positions. In study III, metaphors used by home-based nurses‟ were explored as a means to discover values and norms held by nurses working in home-based nursing care. Ten interviews with nurses working in home-based nursing care (the same interviews as in study I) were analyzed and interpreted with a metaphor analytic method. In the analysis metaphoric linguistic expressions (MLE) were explored and patterns of MLEs formed two entailments. After exploring MLEs and entailments on an explicit surface level the analysis went to a broader underlying dimension of conceptual metaphors identifying the overall metaphor: "Home-based nursing care is an endless journey". The metaphor "Home-based nursing care is an endless journey" exposed home-based nursing care in constant motion, thereby requiring nurses to adjust to circumstances. This adjustment required ethical maturity based on experience, knowledge, and creativity. The study III focuses on the importance of further developing reflections over experiences related to everyday ethical issues. In study IV, the findings from study I were the starting point for a philosophical exploration of the concept "guest" and its relation to other adjacent concepts such as hosts and hospitality. The question to be answered was as follows: In what ways can home-based nurses‟ description of being "guests" in patients‟ home be understood? The exploration was based on Derrida‟s philosophy of unconditional and conditional hospitality, Levinas‟ philosophy of "face" and "the Other" and Arendt‟s philosophy of "go visiting". The findings indicated that the concept "guest" was not appropriate for the nurses to use when describing their position in home-based nursing care, since the concept was problematic for the content and the complexity of home-based nursing care. The findings also showed that exposing concepts as binaries is fruitful since they show relationship between concepts. Just illuminating the concept "guest" did not reveal the power relationship between the "guest" and the "host" and their relationship to hospitality. The distinction between diverse ethical perspectives could be seen as problematic or as an opportunity. According to this study, the nurses used a plurality of different ethical ideas, such as an ethics of care, an ethics of justice, an ethics of virtue and an "everyday ethics." A possible interpretation could be that this was a sign of a difficulty to maintain distinction between ethical theories in clinical practice.  Ethical issues in the private sphere are less commonly explored compared to ethical issues in the public sphere, for example in hospital care. As showed in this thesis, the distinction between the private and the public spheres was problematic. It does not describe two spatially separate spheres, but rather it describes functionally dependent activities, interests and relations, such as diverse areas of ethical ideas and "feminine" and "masculine" positions. Home-based nursing care is a complex area and discourse analysis of the relation between home-based nursing care, subject positions, ethics and gender is more or less lacking. Exploring home-based nursing care outgoing from discourse analytic perspectives and methods is rewarding for nurses‟ practice, education and research as it opens up new perspectives of home-based nursing care.
20

Omvårdnad av patienter med förstoppning : En litteraturstudie / Nursing of patients with constipation : A literature study

Gojcevic, Caroline, Jonsson, Ann January 2006 (has links)
<p>Förstoppning är ett allvarligt problem och kan drabba vem som helst men är särskilt förekommande hos personer som lider av vissa sjukdomstillstånd eller äter vissa läkemedel. Tillståndet påverkar patienten på flera nivåer, både fysiskt, mentalt, socialt och i vissa fall även existentiellt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan på olika sätt kan ta hand om patienter med förstoppning, för att kunna ge dessa patienter en individuell omvårdnad. Resultatet bygger på fjorton artiklar som är utgivna mellan åren 1996-2005 och ska visa att en uppdelning av sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan göras under tre huvudrubriker: Bemötande, Bedömning och dokumentation av patientens status samt Åtgärder vid förstoppningsproblematik. Sjuksköterskans bemötandet var betydelsefullt i dialogen med patienten. Förstoppning kan vara belagt med skamkänslor och därmed visade det sig vara viktigt med ett icke nedvärderande och ett vänligt bemötande från sjuksköterskan. Bedömning och dokumentation av patientens status, användandet av handlingsplaner och riskuppfattningsskalor ökade kvalitén av omvårdnaden samt kvantiteten av dokumentationen. Åtgärder vid förstoppning visar att sjuksköterskan kan påverka och förebygga, genom att bland annat öka kostfiberintaget hos vissa av patienterna, ge individuell rådgivning och omvårdnad samt hjälp till egenvård. Sjuksköterskan har nyckelrollen i omvårdnaden vid förstoppningsproblematik och behöver därmed ha en god kunskap kring ämnet. Kvaliteten av omvårdnaden höjs om det finns en beredskap såsom en handlingsplan att tillgå.</p>

Page generated in 0.0809 seconds