• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 57
  • Tagged with
  • 57
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 11
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Transkulturell omvårdnad : att bemöta patienters kulturella behov : en litteraturstudie

Berg, Karin January 2004 (has links)
No description available.
2

Transkulturell omvårdnad : att bemöta patienters kulturella behov : en litteraturstudie

Berg, Karin January 2004 (has links)
No description available.
3

Att skapa en kulturell mötesplats : möjligheter och begränsningar

Lillrud, Diana January 2008 (has links)
<p>The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.</p>
4

Att skapa en kulturell mötesplats : möjligheter och begränsningar

Lillrud, Diana January 2008 (has links)
The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.
5

Mötesplats Förskolan : vad anser pedagogerna vara nödvändiga kompetenser och viktigast i arbetet med etnisk mångfald?

Sandberg, Anette January 2012 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser pedagogerna anser vara nödvändiga och vad de anser vara viktigt i arbetet i dagens etnisk kulturella förskola. För att ta del av pedagogernas kunskaper kring detta intresseområde, gjordes det strukturerade intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna anser att kunskap och förförståelse om barns kulturella bakgrunder behövs och är viktigt. Språket är också en viktig aspekt, när det gäller integreringen av barn från andra kulturer. Pedagogerna anser därför att kompetensutveckling är nödvändigt. Genomgången av litteraturen visade att studenter på lärarutbildningarna inte anser att de får tillräcklig kunskap om mångkultur i förskola och skola och som motsvarar de nya krav som ställs på pedagogerna i dagens internationaliserade samhälle
6

Det är lättare att bara acceptera än att förstå : Om kulturmöten i socialtjänsten i samband med barnavårdsutredningar

Koraszewska, Beata January 2015 (has links)
The aim of this study was to examine socialworkers reflections around their own cultural belonging in relation to childcare investigations involving families with a different cultural background. The study was based on semi-structured interviews with five socialworkers and was conducted in order to explore their reasoning surrounding their work as investigators within social services, from the perspective of both the workers and their clients cultural identity. My sources were of different age and different level of experience. The data from the interviews has been interpreted with the help of previous research and theories about cultural belonging and the meeting of cultures aswell as ideas relevant to the study. My sources expressed awareness of their own cultural belonging and the influence this has in their work. Most of them expressed feeling frustration over the limitations and difficulties in communicating with families with a different cultural background. My informants thoughts and reflections on the subject indicate that socialwork concerning children and families with a different cultural background need an added emphasis on cultural sensitivity.
7

HUR LÄR MAN SIG OM SIN SVENSKA IDENTITET I ETT INTERKULTURELLT MÖTE?

Agebäck, Åsa January 2007 (has links)
<p>Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.</p>
8

Mångkultur i barnlitteraturen : En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken

Englund, Jenny, Åkerholm, Jenny January 2010 (has links)
<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.</p>
9

Mångkultur i barnlitteraturen : En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken

Englund, Jenny, Åkerholm, Jenny January 2010 (has links)
Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.
10

HUR LÄR MAN SIG OM SIN SVENSKA IDENTITET I ETT INTERKULTURELLT MÖTE?

Agebäck, Åsa January 2007 (has links)
Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.

Page generated in 0.0634 seconds