<p><strong>Aim </strong></p><p>Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira?</p><p> </p><p><strong>Method</strong><strong></strong></p><p>Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study.</p><p> </p><p><strong>Results</strong></p><p>Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. </p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen.   Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.</p>

Aim Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira?   Method Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study.   Results Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension. Conclusions Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. / Syfte och frågeställningar Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen.   Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran?   Metod Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk.   Resultat Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående.   Slutsats Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.

Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola. Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några. Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ”krockar” som något stort problem. Personalen hanterar de problematiska mötena med positiv attityd, förståelse, flexibilitet och uppfinningsrikedom. / The purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.

The purpose of my study was to find out about the newly arrived students’ views and perceptions of the Swedish high school, how this vision and perception looked like before they moved here, and if it has changed. I also wanted to find out how they perceived the meeting with the Swedish school, and if they believed that this meeting should or could be improved. In this study, I used a qualitative research method, the phenomenological method, in which I have used qualitative research interviews to collect the empirical data and detect patterns in my research. The theory I used is cultural encounters, and with it, I try to understand how people with different cultural backgrounds create interactions to work together in communities. I also wanted to understand how the students thought and acted, based on their cultural backgrounds. What I concluded was that in all, the newly arrived students’ views and perceptions of the Swedish school before they moved here was relatively positive. The views and perceptions of most of the students consist quite well with the ones they have today. But for those that it doesn’t, the explanations could be many. One of the reasons was how they hade been treated by the school, another was the lack of existence of Swedish speaking students, that forced the newly arrived ones to associate with the ones that spoke the same mother tongue. Also, the educational level seemed to be too low for some students. The treatment they all received looked similar, but some of the students mentioned that the Swedish school needed to develop the introduction classes so that the students with similar expertise could develop in the same rate. It is to be mentioned that the title of my research is a quote from one of the students I interviewed.

No description available.

Vårt alltmer mångkulturella samhälle, ställer krav på interkulturell kompetens i undervisnings- och vägledningssammanhang, inte minst i mötet med nyanlända elever på Språkintroduktion. Beroende på elevernas olika skolbakgrund och förutsättningar har många av dessa elever svårigheter att uppnå de kunskapskrav som behövs för att få behörighet till gymnasiet eller fullfölja gymnasieutbildningen. Språkintroduktion kan konstateras vara en komplex verksamhet och därmed finns svårigheter att skapa de förutsättningar som behövs för eleverna att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med interkulturell vägledning med nyanlända ungdomar. Val av teoretisk utgångspunkt i studien är karriärteorin SCCT, dock kommer denna teori mesta att behandla en av frågeställningarna, där den upplevda självförmågan kopplas till självinsikt och motivation hos eleverna. Vidare fördjupas studien i sin helhet, genom koppling av tidigare forskning om kulturmöten och vägledningsstrategier i olika kulturella kontexter. Syftet är att öka förståelsen för dels vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs av respondenterna, dels lyfta de framgångsfaktorer som beskrivs för ett interkulturellt möte. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på Språkintroduktion har genomförts. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna besitter en interkulturell kompetens, vilket innebär att både förhållningssätt och vägledningsstrategi anpassas till den målgrupp de möter. De utmaningar som uppkommer på grund av både språkliga och kulturella skillnader, bemöts genom skapande av förtroendefulla relationer mellan vägledaren och den vägledde samt att hänsyn tas till den nyanländas livssituation. Genom nyfikenhet och uppmuntran kan vägledningssamtalen mynna ut i effektiva möten för att diskutera elevernas framtida studie- och yrkesval. Hur eleven ser på sina möjligheter i det nya landet speglas av hur hen upplever sig klara av att hantera utmaningarna (upplevd självförmåga), där motivationen kan förstärkas för framtida steg. För framtida forskning hade intervjuer med elever på Språkintroduktion varit givande för att få en inblick i deras upplevelse av deras studie- och yrkesval i ett nytt land.

I dagens mångkulturella samhälle är skolan en viktig mötesplats för barn och unga från olika kulturer där skolan ämnar utveckla förståelse och solidaritet för andra människor. Barnlitteratur har en väsentlig roll i skolans uppdrag och i vår framtida yrkesroll som lärare är det därför viktigt att skapa förståelse för vad litteraturen har för betydelse för barnen och hur den påverkar dem. Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra hur mångkultur och stereotyper kan framställas i barnböcker från olika tidsperioder. Vi har analyserat fyra olika barnböcker från fyra olika tidsperioder som alla skildrar mångkultur. Studien är baserad på en kvalitativ metod och ett sociohistoriskt perspektiv. Böckerna har analyserats med hjälp av en mimetisk analysmodell och en komparativ analys där vi jämfört böckerna med varandra. Resultatet visade att böckerna skildrar mångkultur på olika sätt, i vissa fall genom fördomar och förtryck och i andra fall positivt och naturligt. Gemensamt för tre av böckerna är att kulturmöten endast sker mellan den svenska kulturen och en annan kultur. En viktig slutsats för studien är även att omfattningen av mångfald bland barnböcker påverkar barns självbild, motivation till läsning och bild av verkligheten.

Vår studie handlar om hur pedagoger på två utvalda förskolor arbetar och förhåller sig till ett interkulturellt förhållningssätt. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man accepterar och värderar alla kulturer på samma sätt och under samma omständigheter.Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhållningsätt kunde innebära och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser på integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. Frågeställningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger på två mångkulturella förskolor på kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna få vår frågeställning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar på två olika mångkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de två olika förskolorna arbetade utifrån ett likartat förhållningssätt när det gällde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsätt på vad en integration var. Pedagogerna på de två utvalda förskolorna säger att de tar tillvara på alla barns kulturella olikheter i vardagen. Man kunde även se att pedagogerna lade fokus på barnens olikheter och pedagogerna lyfte även upp hur viktigt det var för dem att barnen skulle förstå att alla barn inte har det likadant och att det finns kulturella olikheter hos varje barn.

Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa ett egentillverkat studiehäfte för elever medsvenska som andraspråk. Genom egna erfarenheter och möten med lärare har vi fått veta attdet inte finns mycket färdigt material för dessa. Vår tanke är att den ska ge eleven chansen attlära sig om sitt nya land genom att se på skillnader och likheter mellan detta och hemlandet.Då vi framställt häftet ville vi se om läromedlet levde upp till våra förväntningar.Vi skickade ut delar av vårt material till tre lärare för varsin förberedelseklass i Skåne, medelever i olika åldrar. Responsen var mestadels positiv och lärarna upplevde motivation ochentusiasm hos eleverna.

Denna uppsats behandlar en del av historien med ett nytt perspektiv. Den handlar om hur kvinnor i Amerika/USA skildras utifrån reseskildringar av Fredrika Bremer och Lovisa Mathilda Nettelbladt. Detta skede genom att undersöka dem genom att analysera reseskildringarna utifrån genusperspektiv och den svenska kulturmötens-perspektiv som innebar att svenskarna var mer tillvägagående i möten med andra kulturer. Genom att lyfta ut de amerikanska kvinnornas situation, författarnas attityder om kvinnorna och egenskaper kunde denna analys ske och dessutom även se vilka skillnader det fanns mellan amerikanska kvinnor och europeiska. Även en jämförelse sker mellan författarnas reseskildringar.      Syftet var att utveckla och fördjupa den svenska synen på 1800-talets Amerika och genom de tre frågeställningarna uttyda beskrivningen av kvinnor i Amerika på 1850-talet samt en jämförande fråga mellan materialet för att svara på syftet. Metoden som användes under läsningen och som strukturerade undersökningen var en kvalitativ analysläsning med hjälp av Eva Blocks bild-begrepp. Teorierna som används är en konstruerad utifrån tidigare forskningens Kenneth Nybergs och Björn Moens arbeten samt ett genusteoretiskt utifrån Joan Scott.      I den tidigare forskningen har det studerats svenska folkets åsikter om Amerika med stora undersökning som tidningsstudier och emigrationsstudier i formen av platsspecifika undersökningar. Två arbeten i den tidigare forskningen, Kenneth Nybergs Bilder av Mittens rike och Eva Blocks Amerikabilden i svensk dagspress 1948–1968, var extra betydande då de gav analysverktyget med bild-begreppet och en grund för hur tidigare studier av andra kulturer utförts. I slutändan saknades det tidigare forskning som undersökt kvinnan i Amerika utöver vad Bremer skrivit om dem och ingen använde någon teori kopplad till kulturmöten och genus.      Efter att undersökningen var utförd var resultatet en mycket positiv bild av kvinnan i Amerika. Hennes situation tillät henne ha stora friheter, som att bli undervisad i alla skolämnen, vänta med giftermål till senare i livet och kunna resa ensam utan en make eller far som skydd. Kvinnan hade också stor respekt i många städer, däribland Columbia där om man endast sa det minsta illa om en kvinna fick man vara bered på att stå för orden i dueller eller slagsmål. Bremers och Nettelbladts attityder mot kvinnorna var mycket positiva, vanligen på grund av egenskaperna de besatt och deras utbildning. Det fanns flera exempel på när de båda ogillade kvinnorna, men överlag var dessa tillfällen små och obetydliga jämfört med den stora bilden. Egenskaperna som de amerikanska kvinnorna besatte var kopplat både till det yttre och inre, däribland att de alla tycks vara vackra, trevliga, arbetsamma och självständiga. Bremer som träffade indianer i Amerika beskriver även dessa kvinnor med positiva attribut inom de tre kategorierna, men att de ändå hade svårare än resten utav de amerikanska kvinnorna.      Slutligen avslutas uppsatsen och arbetet med en diskussion mot den tidigare forskningen och en del andra tankar. Bland dessa bekräftar uppsatsen att författarna till reseskildringarna var mer tillmötesgående mot kvinnorna och i slutänden mot kulturen som de mötte i Amerika. Bremer och Nettelbladt uttrycker att kvinnorna i Amerika har flera inre och yttre attribut som är positiva. De vanligaste var bland annat att kvinnan var självständig gentemot mannen och inte hade kravet på att gifta sig ung eller att göra sig fin för mannens skull. Ett andra uttryck var att kvinnor innehade generellt stor respekt, vilket gav uttrycktes genom olika berättelser där mannen skyddade kvinnans värdighet ifall hon fick höra onda ord om henne eller att kvinnan kunde utan problematik studera flera områden som fysik och medicin. Mot teorin om kulturmöten bryter detta inte mönstret, Bremers och Nettelbladts beskrivningar visar på att svenskar var mycket tillmötesgående.      Genusteoretiskt tycks kvinnorna i Amerika haft en starkare ställning att bryta maktförhållandet mellan man och kvinna samt i Scotts fyra aspekter påverkar dessa på ett eller annat sätt. Undersökningen visar att kvinnan i Amerika tycks bryta maktförordningen enklare än i Europa då Bremer och Nettelbladt ger uttryck för detta genom deras observationer. Ett exempel är att kvinnan studerar många ämnen enligt Bremer och Nettelbladt, Bremer anmärker på att lärarinnor får lära ut till även pojkar i de högre skolorna. Utifrån de fyra aspekterna fanns ändå hindren för att fullt utveckla jämställdheten, som att kvinnor inte hade lika lön inom visa yrken (ett uttryck för Scotts institutionella aspekt), kvinnan blev lärd att vara ”en lyxartikel” för mannen och inte någon arbetande kvinna (ett uttryck för Scotts reproducerande aspekt).      Om den amerikanska ursprungsbefolkningen uttrycks inte för mycket på grund utav bristen i att endast ett material skriver om dem. Genusteoretiskt dock kan man uttrycka att kvinnornas levda världar var skilda likt natt och dag. Amerikanska kvinnan levde fritt och var väl respekterad medan ursprungsbefolkningens kvinna liknades av Bremer med slaven, där kvinnan gjorde allt arbete och mannen styrde över henne. Scotts teori uttrycker detta som att de institutioner och den uppfostran som de olika samhällena bygger på skiljer sig mycket ifrån varandra. De två andra aspekterna kommer inte i uttryck här, då de är språkliga och Bremers beskrivningar inte tillåter dessa tolkningsaspekter.      Slutligen föreslås i en didaktisk reflexion att elever kan utveckla sina kunskaper med denna uppsats, fördjupa dem om kvinnors ställning och om det förflutna. Författaren till uppsatsen föreslår att flera uppsatser kring ämnet ”Bilden av Amerika” utförs för att skapa en fullständig bild av 1800-talets Amerika och om andra kulturer för att utvinna mer om dåtidens förståelse av den andre och des kultur. / The following essay works to achieve a deeper understanding of how Swedish bourgeois women saw on the status of women in America (USA). Therefore, in the process creating more knowledge about Swedish 19th century thought pattern about America with focus on women. This was done by analysing the travel accounts of two authors’, Fredrika Bremer and Lovisa Mathilda Nettelbladt, travels though America.  The main questions addressed in the essay were how the two authors Bremer and Nettelbladt described the American women’s situation, attributes and lastly to understand their stance toward the women they meet. This was achieved with the help of a method from Eva Block and Kenneth Nyberg called “image-concept” (“bild-begreppet”) in which an image is produced according to several factors; facts, opinion of X and proposal of action. The theories that were used for analysing the descriptions and overall results was a synthesis of Nyberg’s thesis- and Björn Moen’s essay results that the Swedish people were more accommodating towards foreign cultures then other Europeans. And lastly, Joan Scott’s theory about gender was used in the study.      The results showed that Bremer and Nettelbladt had a very opened mind towards the women of America. Almost everything about women’s situation in America were positive; their attitude towards women, while affected by small personal inconveniences, was also positive to a large degree. Lastly the attributes of the women of America were of both inner and outer qualities, with attractive, gracious/cheerful, diligent and independent being most significant. Analysing the results, women of America were overwhelmingly described with positivity. The negative traits and opinions about the women were not significant, the only common opinion being that Americans in general could show too much hospitality. This showed that Bremer and Nettelbladt were following the pattern of Nyberg’s and Moen’s results, showing that Swedish people might have been more accommodating towards foreign cultures. Scott’s theory helped show that women of America had a more powerful position than in Europe, due to authors admiration about what women did and how respected they were, and secondly how women were breaking the power relationship between women and men. A short didactic reflection about how this work could move towards a deeper understanding about the social status of women for the pupils in history. Lastly the author of this work propose that more essays of history like this should be done to create a more complete image of the Swedish 19th century thought patterns about America; and of other cultures to expand the knowledge about the past individuals that we have been taught by.