Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever upplever elevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn på elevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativ undersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer i pedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte är stort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta. Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker som exempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen av matematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande i detta. Pedagogerna i denna undersökning ansåg att elevinflytande var något positivt men att de ansåg att det var för problematiskt inom matematiken för att kunna genomföra detta i praktiken. Detta gör att pedagogernas uppfattning gällande elevinflytande inte alltid stämde överens med styrdokumenten då pedagogerna ansåg att området var ett mål att sträva mot istället för ett genomgående arbetssätt

I denna studie undersöks hur gymnasielärare använder sig av styrdokument för att utforma den gymnasiala religionsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka vilka religioner och livsåskådningar som lyfts fram i den gymnasiala religionsundervisningen, både i styrdokumentets skrivningar och i den praktiska hanteringen av dem. Ytterligare en del handlar om att undersöka bakgrunden till varför just dessa religioner och livsåskådningar lyfts fram som centrala.Studien innehåller både analys av dokument och intervjuer med religionslärare på gymnasieskolor. Resultaten visar att det finns vissa religioner som utmärks i styrdokumenten och att dokumenten öppnar upp för en möjlighet att i praktiken lyfta fram andra religioner i undervisningen. Detta är något som lärare själva bestämmer över i tid och utrymme. Resultaten visar även att informanternas undervisning överensstämmer väl med styrdokumentens riktlinjer och mål.

The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami. Due to differing conditions between types of schools it is problematic to achieve an equivalent education in Sami. The results also describe the factors inside and outside school affecting teachers' activities and the learning environment.

I detta examensarbete undersöks vad som händer i relationen mellan förskolans ochgymnasiets styrdokument och teorier om lek och barnets lek, i förhållande till den vuxnakroppen. Syftet är synliggöra processer i leken för att utveckla pedagogiska och konstnärligastrategier för både lärare och elever. Uppsatsen behandlar följande frågor: Vilka lärande- ochkonstnärliga processer synliggörs då den vuxne försätts i ett ramverk för barnets lek? Hurskulle dessa processer kunna användas som en metod för lärande i bildämnet?Undersökningen är inspirerad av konstnärliga och etnografiska metoder med deltagandeobservation och fokusgrupper. I det empiriska materialet har lek har iscensatts med vuxnadeltagare för att få syn på relationen mellan styrdokument och teorier om lek.I den gestaltande delen, som visades på Konstfacks vårutställning, tillverkade jag ett objektoch skrev en text som handlar om mitt eget försök till lek som vuxen. Objektet är etthjälpmedel för att återerövra en barndomslek. Den leken handlade om att under kontrolleradeformer våga utmana min rädsla för höjder. Verket innehöll även en text genom vilket jag villeförtydliga min konstruktion men även få betraktaren att återkoppla till en egen lek ellerkänslan av att leka eller kanske minnas en lek som gått förlorad.

Syftet med arbetet är att granska på vilket sätt några grundskolor i Umeå kommun arbetar med studie- och yrkesvägledning. Det som särskilt ska belysas är om det finns en upprättad verksamhetsplan kring studie- och yrkesvägledning och om det sker i enlighet med gällande styrdokument. Undersökningsmetoder för arbetet är dels genom telefonintervjuer, frågor i textform samt granskning av styrdokument och tidigare forskning. Analys av det empiriska materialet har främst utgått från styrdokument som är en grund för hur grundskolor skall jobba och uppnå målen som det formuleras i dem. Tidigare forskning visar på att det finns klara brister inom arbetet studie- och yrkesvägledning och detta har visat sig i mångfaldiga granskningar och forskningsrapporter. I gällande styrdokument som till exempel Skollag 2010:800 och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) så finns det riktlinjer och mål för hur vägledning som skolan ska förhålla sig till. Exempel i Lgr11 formuleras det i målen att alla elever ska kunna ta ställning och välja bland olika valmöjligheter inför sin framtid. Skolinspektionen gjorde under 2006 och 2013 granskning av bland annat grundskolorna i Umeå kommun. Det som framkom i denna undersökning var att även i Umeå kommun så fanns det brister i vägledningsinsatserna. De undersökta grundskolorna för de lägre åldrarna, årskurs 1-6, inom detta arbete visade sig inte ha någon verksamhetsplan för vägledningsarbete, trots styrdokument förordar detta. Umeå kommun utför en elevenkät vartannat år för grundskolans högre åldrar, årskurs 7-9 och i den senaste 2015 visade det brister ifråga om elever fått information om framtida studie- och yrkesval och träffat vägledare enskilt. Ju lägre årskurs eleverna gick desto färre hade fått information och träffat vägledare.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skolor arbetar med elever som har matematiska svårigheter. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua lärare/speciallärare samt rektorer på våra partnerskolor. Till vår hjälp nyttjade vi en intervjuguide som bestod av ett antal frågor som respondenterna besvarat. Vi har sedan sammanställt intervjusvaren och kategoriserat dessa och redovisat svaren var skola och yrkesgrupp för sig. Utifrån den litteratur som vi använt oss av, har vi försökt att förena likheter liksom olikheter i teorin samt empirin. Resultaten visade att de respondenter som deltagit i undersökningen hade kommit i kontakt med elever med matematiska svårigheter. Hur svårigheterna ser ut är olika för varje individ. Undersökningen visade att matematiklärarna gav signaler till speciallärarna ute på skolorna när en viss elev i klassen var i behov av särskilt stöd inom matematikområdet. Mestadels fick dessa elever gå till speciallärarnas klassrum/rum för att få individuell hjälp. Resultaten visade också att det inte fanns några särskilda metoder eller modeller som lärare/speciallärare använde sig av för att hjälpa elever med matematiska svårigheter. De utgick från varje enskild elev och arbetade fram ett lämpligt material som var anpassat för just den eleven. Vår slutsats är att elever med matematiska svårigheter ska få individuellt stöd i lämplig miljö. Dessutom visade resultaten att laborativt matematiskt material har en positiv inverkan på alla elever, även för elever med matematiska svårigheter.</p>

<p>Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning. Relevanta styrdokument har analyserats med avseende på olika bemötanden av sexualitet samt hur personalen bör hantera den. Det framkommer i intervjun att det är lättare att förneka och omdefiniera sexualitet än att handskas med de olika dilemman som kan uppstå. Lagar som SoL och LSS ger utrymme för olika tolkningar vilket komplicerar arbetet ute på fältet. Följden av detta blir att det är personalens egna normer, värderingar och fördomar som styr hur de bemöter personer med utvecklingsstörning och deras sexualitet.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skolor arbetar med elever som har matematiska svårigheter. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua lärare/speciallärare samt rektorer på våra partnerskolor. Till vår hjälp nyttjade vi en intervjuguide som bestod av ett antal frågor som respondenterna besvarat. Vi har sedan sammanställt intervjusvaren och kategoriserat dessa och redovisat svaren var skola och yrkesgrupp för sig. Utifrån den litteratur som vi använt oss av, har vi försökt att förena likheter liksom olikheter i teorin samt empirin. Resultaten visade att de respondenter som deltagit i undersökningen hade kommit i kontakt med elever med matematiska svårigheter. Hur svårigheterna ser ut är olika för varje individ. Undersökningen visade att matematiklärarna gav signaler till speciallärarna ute på skolorna när en viss elev i klassen var i behov av särskilt stöd inom matematikområdet. Mestadels fick dessa elever gå till speciallärarnas klassrum/rum för att få individuell hjälp. Resultaten visade också att det inte fanns några särskilda metoder eller modeller som lärare/speciallärare använde sig av för att hjälpa elever med matematiska svårigheter. De utgick från varje enskild elev och arbetade fram ett lämpligt material som var anpassat för just den eleven. Vår slutsats är att elever med matematiska svårigheter ska få individuellt stöd i lämplig miljö. Dessutom visade resultaten att laborativt matematiskt material har en positiv inverkan på alla elever, även för elever med matematiska svårigheter.

Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning. Relevanta styrdokument har analyserats med avseende på olika bemötanden av sexualitet samt hur personalen bör hantera den. Det framkommer i intervjun att det är lättare att förneka och omdefiniera sexualitet än att handskas med de olika dilemman som kan uppstå. Lagar som SoL och LSS ger utrymme för olika tolkningar vilket komplicerar arbetet ute på fältet. Följden av detta blir att det är personalens egna normer, värderingar och fördomar som styr hur de bemöter personer med utvecklingsstörning och deras sexualitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser. Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Vi intervjuade fem klasslärare och delade ut enkäten till dessa fem klasser, 93 elever. Resultatet visar att eleverna upplever att det finns inslag av elevinflytande i klassrummet men att de inte kan påverka hur schemat ser ut. Det som eleverna upplever styrks av lärarna när vi intervjuade dem. Lärarna poängterar att elevinflytandet finns med vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, men inte i planeringsstadiet av undervisningen eller hur schemat ska se ut. Lärarna menar att de äger frågan Vad? som undervisningen ska bestå av utifrån kursplanerna och eleverna får vara med och bestämma När? och Hur?