Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande. Detsamma gjordes med de två läromedlens frågor. Därefter gjordes en samstämmighetsanalys, och resultatet blev att det var lägre samstämmighet mellan styrdokumenten och de två läromedlen. Den bristande samstämmigheten i denna undersökning beror främst på läromedlens större fokus på memorerande av fakta än styrdokumentens intentioner. Den låga samstämmigheten kan få bristande likvärdighet och rättsäkerhet som följd.

Syftet med studien är att undersöka några gymnasiesärskolelärares syn på motivation och förankring i styrdokumenten i ämnet matematik. Min utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling. Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus är att hitta skillnader i lärarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt åtta semistrukturerade intervjuer, som metod. Resultatet visar att det finns variationer på hur lärarna ser på motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet är inre förutsättningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsättningar för motivation. De strategier som lärarna sa sig använda för att motivera eleverna i matematikundervisningen handlar om undervisningsmetoder, återkoppling och relationer. Styrdokumenten används dold användning, som verktyg för läraren och som verktyg för eleverna.

Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är.

Syftet med det här examensarbetet är att få en inblick i hur lärare förhåller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i hur grundskollärare planerar och hur de tänker delge eleverna teknikämnets syfte och mål. Tre tillvägagångssätt vid planeringsarbetet samt två sätt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsområde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsområdet kan också starta med att väcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte.

Inledning:Avsikten med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar styrdokumenten och avsaknad av kunskapskrav i ämnet teknik för årskurs 1-3. Vi vill undersöka hur lärarna tror att eleverna upplever lektionerna, både innehållsmässigt och ur genusperspektiv, samt hur lärares kompetens, tillgång till material, tid och lokal påverkar undervisningen.Studiens syfte:Studiens syfte är att undersöka förutsättningar för undervisning i teknikämnet i årskurs 1-3, lärares attityd och tolkning till teknikämnet och genus.Metod:Kvalitativ metod är vald, med semistrukturerad intervju som verktyg. Sex lärare intervjuades för årskurs 1-3, med behörighet att undervisa i teknik.Resultat:Det visade sig att de lärare som intervjuades upplevde att det kan vara svårt att undervisa i teknik. Detta på grund av att det inte finns läromedel eller material och att de ibland kunde uppleva att ämnet inte ansågs viktigt i skolan. Lärarna tolkade styrdokumenten olika i ämnet teknik. De intervjuade lärarna ville synliggöra för eleverna att teknik är en del av samhället och att de möts av teknik överallt, vilket överensstämmer med läroplanen. Överlag upplevde lärarna att alla elever ställde sig positiva till den undervisning de fick ta del av och någon skillnad i genus fanns inte, enligt lärarna. De upplevde att det kan vara möjligt att det synliggörs i högre årskurser. Studien visade att det var skillnader i vilken årskurs eleverna fick ta del av teknikundervisning, enligt Skollagen ska skolan vara likvärdig över hela landet.

Syftet med detta arbete är att erhålla kunskap om hur fritidspedagogers uppdrag i skolsamverkan uppfattas av rektor, lärare och fritidspedagog själv, samt hur dessa uppfattningar påverkar skolsamverkan i praktiken. Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har genomförts med en rektor, två lärare och en fritidspedagog. Intervjuerna har varvats med observationer av fritidspedagogens roll i klassrummet. Informanterna i studien har varit representativa individer för de olika yrkeskategorierna, på så vis är de analysenheter i studien. Informanternas uppfattningar och de data som framkommit i observationerna har bidragit till genoförandet av analysen i studien. Några av de resultat som redovisas i studien är att fritidspedagogens roll i skolsamverkan är, utifrån styrdokumenten, svårtolkade. Fritidspedagogen tilldelas, av rektor och lärare, kompetenser som handlar om socialt samspel och praktiskt-estetiskt arbete. Ytterligare ett resultat handlar om tidsbristen för att utöva gemensam planering. En slutsats som dragits i studien är att fritidspedagogens kompetenser inte tas tillvara i skolsamverkan. En andra slutsats handlar om avsaknaden av samverkan i arbetslaget. En tredje handlar om att fritidspedagogen roll i skolsamverkan påverkas av personaltillgång på skolan.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige. I diskussionen har slutsatsen dragits att skillnaden mellan de svenska och finska kursplanerna för svenskämnet inte är särskilt stor. Detta har fastslagits eftersom tidigare forskning av den svenska kursplanen har påvisat att svenskämnet även där är ett ämne där samtliga tre ämneskonceptioner yttras till relativt lika stor del. Dock har svenska som färdighetsämne kommit att betonas eftersom samtliga avhandlingar påvisar det faktum att svenskämnet till största del är ett ämne som handlar om språket.

Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är inte ett arbete som bara ska genomföras och sedan redovisas i slutet av terminen, för att bockas av från arbetsuppgifterna. Det är ett arbete som hela tiden ska hållas levande och som är betydelsefullt för att utveckla verksamhetens kvalitet samt barnens möjligheter till lärande. Att arbetslaget är medvetna om arbetets betydelse och tar ansvar för att det bedrivs och genomförs är viktigt inom kvalitetsarbetet. Det krävs ett gemensamt ansvar kring att synliggöra utvecklingsområden och se till att det planerade arbetet genomförs och fortskrider. Verksamhetens kvalitet ska hela tiden undersökas och utvecklas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla som är inblandade i verksamheten.   Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskolepersonals uppfattning av vad det innebär att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i relation till styrdokumenten i förskolan. Detta har undersökas genom att fyra intervjuer har genomförts utifrån tre forskningsfrågor som inriktar sig på uppfattningar kring begreppet systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom vårt syfte har varit att undersöka uppfattningar, har vi tagit inspiration från den fenomenografiska metoden i vår uppsats. En semistrukturerad intervjumetod har använts till intervjuer med fyra deltagare.   Resultatet visar att det systematiska kvalitetsarbetet är ett omfattande och komplext arbete, som skapar nya möjligheter till förändring och utveckling inom både arbetslaget och barngruppen.   Det finns inte en färdig mall över hur arbetet ska bedrivas. Det är upp till varje förskoleverksamhet att arbeta fram en metod och ett förhållningssätt som bidrar till att de upplever denna process som meningsfull och utvecklande inom den egna verksamheten.

No description available.

<p>Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven. Kompetenserna framkom genom en tolkning av gymnasiets styrdokument utförd av Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet (Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström & Häggström, 2004). Grundskolans kursplan i matematik studerades för att konstatera kompetensernas aktualitet även på grundskolan. I resultatet finns en skillnad mellan de nationella ämnesproven och läromedelsproven då de nationella ämnesproven hade en jämnare fördelning av olika kompetensuppgifter medan läromedelsproven tydligt dominerades av en kompetens som är kopplad till ytlig inlärning av faktakunskaper vilket inte särskilt väl speglar alla delar av den kunskapssyn som lyfts fram i grundskolans styrdokument.</p>