• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1932
  • 42
  • 5
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 1984
  • 613
  • 604
  • 571
  • 498
  • 325
  • 310
  • 280
  • 274
  • 216
  • 211
  • 202
  • 166
  • 159
  • 139
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Analys av diskursanalys i kandidatuppsatser

EL-Azab, Nashwa January 2011 (has links)
Purpose: The purpose of this thesis is to examine how students who also serve as writers of bachelor theses mainly utilizing the discourse analysis methodology comprehend the method of discourse analysis, and in what way the students bestow it in their research. Methodology and Material: This is a case study of the theses, which are also the text material, as it can be used examining numerous cases. Another beneficial factor is the relationship to the theoretical framework. One does not need to divorce the two institutions; instead they cooperate with each other. Results: A thoroughgoing apprehension of the Discourse Analysis is it being strongly attached to semiotics and how texts can be analyzed by the method in question to reveal institutions in our society alongside with mapping out the agency of words. In other words, language and soceiety mirror each other in a way or another... Key words: Discourse Analysis, thesis, Foucault, Fairclough, Laclau & Mouffe, language, reality, readings
2

Våldsamma lärare och engagerade lärare En diskursanalytisk studie av Göteborgs-Postens rapportering om grundskolan, dess lärare och elever

Lundby, Annika January 2007 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lärare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen från 1996 jämfört med rapporteringen 2006. För att komma fram till studien syfte har diskursanalys använts som utgångspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp ämne använts. Studien tar även upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhället. Slutsatsen av analysen är att rapporteringen under 1996 och 2006 är ungefär densamma i Göteborgs-Posten gällande grundskolan, dess lärare och elever. De skillnader som framkommer är att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ämnesområde jämfört med 2006. Sammanfattningsvis framkommer det att rapporteringen om lärare blivit allt mer negativ medan rapporteringen om eleverna är sig förhållandevis densamma då eleverna framhålls som engagerade medan lärarna framhålls som våldsamma i flera av artiklarna.
3

Hur konstruerar media bilden av ungdomar? : - en diskursanalys av hur ett urval tidningsartiklar beskriver ungdomar

Akterin, Alexander January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys. Artiklarnas produktionsvillkor undersöks med hjälp av Bourdieus fältteori. Min analys pekarpå att de ekonomiska villkoren tydligt präglar urvalet av material somtidningarna publicerar. Ett generationssystem präglar texterna som jag har undersökt. Beroende på vilket årtionde en människa är född i tillskrivsindividen medlemskap i ett kollektiv. Tidningarna publicerar artiklar som beskriver kollektivets olika gemensamma egenskaper. Ungdomarna beskrivs som lata och bortskämda. Ungdomsarbetslöshet förklaras med att ungdomarna är lata och har för höga krav. Motdiskursen beskriver istället ungdomarna som engageradeoch samhällskritiska. Några av artiklarna beskriver etniskt svenska ungdomarsom särskilt icke-arbetsamma. Utlandsfödda presenteras av dessa artiklar istället som en lösning på problemen med arbetslöshet. Resultatet avundersökningen kommer bland annat att jämföras med Lars B Olssons teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att den bild av ungdomar som produceras är utformade på ett sätt som överensstämmer med den historiska bildsom den tidigare forskningen presenterar.
4

Våldsamma lärare och engagerade lärare En diskursanalytisk studie av Göteborgs-Postens rapportering om grundskolan, dess lärare och elever

Lundby, Annika January 2007 (has links)
<p>Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lärare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen från 1996 jämfört med rapporteringen 2006.</p><p>För att komma fram till studien syfte har diskursanalys använts som utgångspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp ämne använts. Studien tar även upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhället.</p><p>Slutsatsen av analysen är att rapporteringen under 1996 och 2006 är ungefär densamma i Göteborgs-Posten gällande grundskolan, dess lärare och elever. De skillnader som framkommer är att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ämnesområde jämfört med 2006. Sammanfattningsvis framkommer det att rapporteringen om lärare blivit allt mer negativ medan rapporteringen om eleverna är sig förhållandevis densamma då eleverna framhålls som engagerade medan lärarna framhålls som våldsamma i flera av artiklarna.</p>
5

Integrating prosody into an account of discourse structure /

Gustafson-Čapková, Sofia, January 2005 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.
6

Approaching mathematical discourse : two analytical frameworks and their relation to problem solving interactions /

Ryve, Andreas, January 2006 (has links)
Diss. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2006. / Härtill 3 uppsatser.
7

"Inom ramarna" : En kritisk diskursanalys om subjektspositioner i SO-undervisningen i årskurs 6

Karlén, Lina January 2016 (has links)
Enligt Lgr11 (Skolverket, 2011) har skolan till uppgift att skapa möjligheter för eleverna att utvecklas som individer och finna sin unika egenart men samtidigt lära dem att leva efter samhällets normer. Denna studie tar sin utgång i den skärningspunkten som därmed bildas samt vilken roll det kan ha för elevernas identitetsutveckling. I Lgr11 påpekas också språkets betydelse för identitetsutveckling och därav har kommunikativa händelser och diskurser kommit att undersökas. Syftet med studien har varit att undersöka hur sociala och individuella identiteter konstrueras inom skolans kontext genom diskurser. Studien har utförts i två klasseri årskurs 6 och har begränsats till att endast undersöka SO-undervisningen, specifikt Historia.Undervisningen har observerats under två veckors tid och observationerna har även kompletterats med informella samtal med både elever och lärare. Fokus vid observationerna har legat på språkliga händelser och hur diskurser i klassrummet kan påverka sociala positioneroch relationer samt vilka subjektspositioner som möjliggörs. Genom att kombinera en etnografisk studie med kritisk diskursanalys har normer och maktrelationer inom skolan och undervisningen kunnat synliggöras, vilka även de har en påverkan på identitetsutvecklingen. Dessutom har ett emancipatorisk pedagogiskt perspektiv anlagts på analysen. Inom den emancipatoriska pedagogiken eftersträvas en mer jämlik relation mellan lärare och elev som medvetandegör individens situation. Först då kan maktrelationer utjämnas och strukturer transformeras. Resultatet visar dock på att samhälleliga strukturer reproduceras i skolan ochelever underordnas både innehåll och lärare. Det visar på en dubbel reproduktion där ett specifikt innehåll förmedlas och reproduceras till eleverna samt en reproduktion av eleven som underordnad både kunskaper och lärarens position.
8

Hur liberalismen stal feminismen : En historisk och kritisk diskursanalys av begreppet jämställdhet mellan 1965 - 2014

Berg, Julia, Bolander, Cecilia January 2014 (has links)
No description available.
9

”Hinduismen – en förvirrande mångfald”? En granskning av svenska religionsläromedels framställningar av hinduism

Curovac, Danira January 2014 (has links)
Undervisningen i skolan kan vara utformad på många olika sätt. I vissa fall fungerar läromedel som grunden i undervisningen, i andra fall används läromedel som endast en utgångspunkt vars kärna fördjupas med andra användbara medel. Var man än placerar läromedlets position inom klassrummets ramar är dess användning närvarande på ett eller annat sätt. Det finns därmed ett stort antal elever i den svenska skolan som kommer i kontakt med lärobokstexter. Kunskapsinhämtningen som eleverna gör ger dem perspektiv på vår omvärld. Vilka dessa perspektiv blir beror på hur läroboksförfattarna väljer att utforma sina texter. De svenska läroplanerna förespråkar en tolerant och allsidig undervisning. Den kunskap som finns att hämta i läromedel bör därmed också följa samma linje. I denna studie undersöks läromedlens innehåll inom religionsämnet, riktade till gymnasiet, med en avgränsning till hinduism. Fokus riktas mot huruvida beskrivningarna är värderande eller allsidiga. Detta innehåll ställs också i jämförelse med läroplaners riktlinjer för skolans verksamhet. Med hjälp av en diskursanalytisk utgångspunkt har resultatet visat att de undersökta läromedlen över tid har förändrats till innehållet. Beskrivningar med fokus på jämförelser mellan hinduism och ”vi i västerlandet” har övergått till att fler paralleller istället dras globalt där läromedelsförfattarna försöker hitta likheter. Dessa förändringar har också visat på att läroplanerna tagits i beaktande av läromedelsförfattarna vilket har resulterat i att innehållet i läromedlen över tid hamnat alltmer i linje med läroplanerna. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att lärare behöver vara medvetna om att läromedel inte alltid visar en allsidig version av de kunskaper som finns. Med denna insikt kan läraren utveckla sin undervisning genom att visa på fler perspektiv och på så vis också utveckla sina elevers kunskaper och vyer.
10

Särskilda avdelningar, särskilda barn? : En studie om resursavdelningen som diskursiv arena

Örberg, Mimmi January 2014 (has links)
Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys. Resultaten tyder på att pedagogerna konstruerar barnen i behov av särskilt stöd utifrån kategorier kopplade till deras särskilda behov som t.ex. diagnoser. Vid talet om barnen i behov av särskilt stöd är det vanligare förekommande med begrepp hemmahörande i en medicinsk diskurs snarare än i en pedagogisk diskurs. Barnhabiliteringen ses som en viktig instans för att förstå vilket slags stöd barnen i behov av särskilt stöd behöver. Diskursen om barnet i behov av särskilt stöd reproduceras genom, för verksamheten, meningsbärande konstruktioner och utmanas då normen för dessa konstruktioner bryts.

Page generated in 0.0661 seconds