Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff. Eleverna konstruerar motivation som något som främst är ett resultat av yttre drivkrafter. Eleverna arbetar för att uppnå höga betyg vilket ger möjligheter till högre studier och ett bra arbete i framtiden. Utan betygen som sporre ses det dagliga arbetet i skolan som meningslöst. Motivationsforskningsdiskursens konstruktioner av fenomenet motivation för diskussioner baserade på skolans organisatoriska former. I diskussionen av studiens resultat tolkas de olika konstruktionerna av fenomenet motivation även med kulturella skillnader i diskurserna avseende syn på ansvar och lydnad.

Will the discourse in a country effect the way an event is presented in the media? And will the event be presented in similar ways in different countries? These are the questions my paper aims to answer. By using critical discourse analysis I have analyzed the reporting of the Iraqi War in three big newspapers; one from USA, one from Sweden and one from Great Britain. The results show that the discourse in each country play a big part in how the news get presented in the media, and this is shown in how the news gets reported. The three countries had three different views on the same war. My study is not to be generalized to represent the countries in whole, but to comment on how the news was shown to the public in the three newspapers from each country. My conclusion shows that USA:s paper was pro-war, Sweden’s was anti-war and Great Britain took a stand in-between and focused on the soldiers.

År 2012 formulerade Försvarsmakten ett styrdokument över det interna jämställd- och jämlikhetsarbetet inom organisationen och dess personalstyrka. Kvinnor har under lång tid varit underrepresenterade i allmänhet och befattningsmässigt segregerade från män inom myndigheten. I dokumentet klargörs att diskriminering och missgynnande behandling av personalen aldrig kan vara tillåten, att Försvarsmakten ser sig själv som normgivare inom jämställdhetsområdet och att personalsammansättningen ska spegla det svenska samhället. Försvarsmakten formulerar därmed en önskan om ökad mångfald bland sin personal. Mellan åren 2012 och 2014 har det inte uppvisats någon förändring av den interna personalsegregationen. Kvinnor och människor av annan etnisk härkomst utför fortfarande samma andel av personalstyrkan i stort, och är fortfarande i hög grad exkluderade från många positioner och befattningar. Utgångspunkten för den här studien är att en del av orsaken till denna personalproblematik står att finna redan i rekryteringsskedet, i det material som myndigheten använder för att attrahera framtida medarbetare. Syftet är därför att identifiera hur Försvarsmaktens rekryteringsmaterial väljer att framställa kvinnor och människor av annan etnisk härkomst gentemot hur man väljer att framställa svenska män. Det empiriska materialet består av de fem broschyrerna 1000 möjligheter, Hårt och mjukt, Med omedelbar verkan, Vägen in och Värt att försvara. Dessa har granskats såväl textuellt som visuellt med diskursanalytisk metod. Studien har kommit fram till att Försvarsmaktens rekryteringsmaterial bär på ett diskursivt budskap där män och kvinnor har skilda ansvars- och kompetensområden inom myndigheten. Kvinnor ses som önskvärda medarbetare men bär på skiftande egenskaper och passar därmed bäst i andra befattningar än män. Beträffande människor av annan etnisk härkomst har studien inte funnit något entydigt diskursivt budskap.

Media brukar kallas den tredje största maktcentrat i Sverige och är både upplysningscentral och påverkar allmänheten att se på det som händer i samhället på ett visst sätt. Under de två senaste åren har antalet asylsökande till Sverige fördubblats. Denna uppsats syftar till att studera hur nyanlända konstrueras, kategoriseras och positioneras i nyhetsmedia. Det har även undersökts vem som kommer till tals i samband med rapporteringen om nyanlända. För att besvara studiens frågeställningar har analysverktyg från kritisk diskursanalys används. Med dessa verktyg analyserades nio nyhetsartiklar från Aftonbladet och nio från Dagens Nyheter, vilka publicerades under perioden februari till april år 2016. Även om nyhetsmedia har kritiserats för att ge en överdrivet positiv bild av nyanlända, visar denna studie på motsatsen, att nyanlända framställs genomgående i negativa ordalag och som en belastning för samhället. De kategoriseras in i positioner som exempelvis bidragsberoende och arbetslös, vilket innebär att de hamnar i en underordnad position gentemot de som inte är bidragsberoende eller har ett arbete. Det empiriska materialet genomsyras av en ekonomisk diskurs som behandlar den ekonomiska aspekten av att nyanlända ska etablera sig i det svenska samhället. De som kommer till tals i nyhetsartiklarna är genomgående politiker som använder media som en arena för att föra fram sitt politiska budskap där de ekonomiska aspekterna blir tydliga.

Genom kritiska diskursanalyser ämnar studien att undersöka nyhetsrapporteringen av ebola i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Delvis för att få förståelse för hur mediepanik skapas, men även hur relationen mellan nyhetsläsaren och den lidande konstrueras. Undersökningsperioden för studien är oktober 2014. Den tidigare forskningen som belyses i denna undersökning är studier om nyhetsrapporteringar kring svininfluensan, SARS-smittan och salmonellabakterien. Dessa visar på att de intensiva perioderna i nyhetsrapporteringen ofta innefattar användningen av visuella och lingvistiska medel som bidrar till att skapa en mediepanik. De teoretiska ramarna som denna uppsats utgår ifrån är Simon Cottles teorier om hur medier konstruerar mediepaniker i rapporterandet om globala kriser, Roger Fowlers teorier om nyheternas språk vid rapporteringar om kriser och Lilie Chouliarakis teorier om lidandets spektakel. Resultatet visar således att nyhetsmedierna talar om ebolan som hot mot Europa och USA, om regional spridning, katastrofhjälp, geopolitik och sjukvård. De röster som främst får en talan i dessa artiklar är Världshälsoorganisationen, myndigheter, politiker och experter som uttalar sig om olika situationer. Patienter är de som inte får komma till tals även om de nämns i artiklarna. Resultatet av de ingående analyserna i denna studie visar att avståndet till nyhetshändelserna påverkar hur nyheter om ebola skildras i medierapporteringen. I artiklar som behandlade nyhetshändelser om ebola i Afrika, betonades det att ebolasmittan fanns på en avlägsen plats. Samtidigt upptäcktes det att innehållet såsom språket blev intensivare när medierapporteringen skildrade nyheter om ebola i Europa. Därmed skapades även en känsla av kris och risk.

Sammanfattning Utanförskap är ett begrepp som förekommer flitigt i massmedia. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur begreppet utanförskap konstrueras i media, närmare bestämt i ledarartiklar från dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi svarar på följande tre frågeställningar: Vad betyder ”utanförskap” i texten? Vilka andra begrepp tycks utanförskap inkludera eller associeras med? Samt: Finns det någon skillnad mellan de två tidningarnas konstruktion av begreppet ”utanförskap”? Teorierna som används i studien är socialkonstruktivism samt diskurs som teori. Som båda tillämpas i analysdelen. Där vi med hjälp av teorierna kunnat se hur begreppet utanförskap konstrueras. Det empiriska materialet består utav tio ledartiklar ifrån Aftonbladet och Svenska Dagbladet som vi analyserat med hjälp av textanalys. Genom att utgå ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod så har vi med hjälp av en noggrann textanalys kunnat framhäva de diskurser som ständigt sammankopplas till utanförskap. Uppsatsen viktigaste slutsats är att begreppet utanförskap får sin betydelse genom diskurserna arbetslöshet, bostadsområde, samt fattigdom. Begreppet tycks inkludera människor som saknar vissa resurser som anses vara viktiga för en delaktighet i samhället. Där kriminalitet och ohälsa konstrueras som konsekvenser av utanförskap. För det andra fann vi att begreppet utanförskap många gånger skrivs som ett problem på individnivå, där även kulturella skillnader och egenskaper presenteras som utlösande faktorer till utanförskap snarare än något som politiken har ansvar för. För det tredje fann vi mer likheter än skillnader i användningen av begreppet utanförskap mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet trots tidningarnas olika politiska inriktningar. Däremot så presenterar Svenska Dagbladet mer åtgärder och lösningar på utanförskapsproblemet tillskillnad ifrån Aftonbladet.

This study examines the representation of different forms of realizations of attraction as an expression of sexual orientation and attitudes in connection to these in two textbooks for the upper secondary school. A constructionistic view and critical discourse analysis create the theoretical basis for the study coupled with quantitative and qualitative methods to answer the research questions. The result shows that realizations of heterosexual expressions are the most common and realizations of other forms of attraction are scarce. However, the attitudes presented in connection to certain heterosexual relationships are not homogenous or entirely unproblematic. The main conclusion that can be drawn from this study is the importance of an active effort to include people of different sexual orientations in textbooks as a part of the Swedish National Agency for Education’s equality goals.

<p>Syftet med studien är att<strong> </strong>analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94<strong>.</strong> För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.<strong> </strong></p>

<p><p>I denna uppsats har jag analyserat hur naturvetenskap och naturvetaren konstrueras i olika sammanhang. Detta har gjorts i tre sociala och kulturella praktiker, som representerades av Dagens Nyheter, Svenskt Näringsliv respektive grundskolans styrdokument, där valda texter och artiklar under året 2005 utgjort ett empiriskt material. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär och utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys, med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att det i dessa sociala och kulturella praktiker går att urskilja tre olika naturvetenskapliga diskurser: naturvetenskap som marknadsekonomisk diskurs, naturvetenskap som vetenskaplig rationalitetsdiskurs och naturvetenskap som etik och moral. Inom dessa tre diskurser aktualiserades olika subjektpositioner gällande naturvetare. Naturvetaren i marknadsekonomisk diskurs blev en man, en gemensam positionering bland de övriga diskurserna, men här presenterades naturvetaren även som en kunnig person, oerfaren inom näringslivet. Förankrat i naturvetenskap som vetenskaplig rationell blev naturvetaren bland annat en akademiker, naiv och originell man. I diskursen naturvetenskap som etik och moral valdes subjektpositioneringar där naturvetare konstruerades som en humanist eller politiker med naturvetenskaplig bakgrund. </p></p><p> </p>

I denna uppsats har jag analyserat hur naturvetenskap och naturvetaren konstrueras i olika sammanhang. Detta har gjorts i tre sociala och kulturella praktiker, som representerades av Dagens Nyheter, Svenskt Näringsliv respektive grundskolans styrdokument, där valda texter och artiklar under året 2005 utgjort ett empiriskt material. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär och utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys, med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att det i dessa sociala och kulturella praktiker går att urskilja tre olika naturvetenskapliga diskurser: naturvetenskap som marknadsekonomisk diskurs, naturvetenskap som vetenskaplig rationalitetsdiskurs och naturvetenskap som etik och moral. Inom dessa tre diskurser aktualiserades olika subjektpositioner gällande naturvetare. Naturvetaren i marknadsekonomisk diskurs blev en man, en gemensam positionering bland de övriga diskurserna, men här presenterades naturvetaren även som en kunnig person, oerfaren inom näringslivet. Förankrat i naturvetenskap som vetenskaplig rationell blev naturvetaren bland annat en akademiker, naiv och originell man. I diskursen naturvetenskap som etik och moral valdes subjektpositioneringar där naturvetare konstruerades som en humanist eller politiker med naturvetenskaplig bakgrund.