41 |
"...aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering" eller "...skallskada orsakad av överväldigande elektrisk ström" : En kritisk diskursanalys av debatten om ECTDymling, Cecilia, Pudas, Carina January 2013 (has links)
I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet. De sociala aktörerna företräder en förespråkande diskurs respektive en motståndsdiskurs och debatten innebär en hegemonisk kamp omkring behandlingsmetoden ECT och dess legitimitet. Diskussionen mellan parterna förs till stor del genom deras inställning till behandlingen vilken här analyseras diskursivt. / The paper examines how the debate on ECT is constructed by the two social actors Socialstyrelsen (the Swedish social board) and KMR (the Swedish branch of the American association Citizens Commission on Human Rights, CCHR). Analysis material consists of texts published on the Internet by these social actors. The method of analysis used in the essay has been critical discourse analysis, focusing on the three-dimensional model developed by Norman Fairclough. The research questions have been: which discourses can be identified and how are these reflected in the words of the two different social actors involved in the debate? What are the relationships between identified discourses? What features does the identified discourses fill? The most prominent results in the analysis show a clear medicalization discourse and an anti-psychiatry discourse in the empirical material. The social actors represent an advocacy and a resistance discourse, and the debate involves a hegemonic struggle on the treatment method ECT and its legitimacy. The discussions between the parties are to a large extent made out by their approach to treatment which is here analyzed discursively.
|
42 |
Upprepas historien nu? : En kritisk diskursanalys av DN:s och SvD:s rapportering kring Skånepolisens registrering av romer september 2013Kewenter, Amalia January 2013 (has links)
This thesis aims to examine and critically revise the language in two of Sweden ́s major newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD), regarding the reporting of the police department of Skånes registration of the Swedish Romani minority. The research method used is qualitative text analysis based on Teun Van Dijks model for critical discourse analysis of news discourse. The material examined contains of four articles published the last week of September 2013. This thesis has a critical perspective based on the notion that the media influence the public’s opinion about certain themes, and strives to contribute to the field of research about how the Romani minority is being portrayed in the Swedish press. Previous research of the representation of ethnic minorities in the media has shown that ethnic minorities usually are represented in contexts of criminality or social problems. This thesis concludes that the existing reporting in DN and SvD convey the image of the Romani minority as a discriminated and week group. The newspapers share the value that it is wrong to discriminate due to someone’s ethnicity but to some extent they nevertheless contribute to the impression of the Romani people as a group differed from the majority, even being criminals.
|
43 |
Att vara eller inte vara en feminin feminist : En kritisk diskursanalys om förhållandet mellan feminism och feminitetRobertsson, Sandra January 2014 (has links)
Offentliga diskurser har historiskt framställt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framställs vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framställningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för många individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur väl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, på sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet. Metodologiskt och teoretiskt ramverk i uppsatsen är en kritisk diskursanalys samt identifikations-och disidentifikationsbegreppen. Arton blogginlägg har analyserats för att urskilja subjektspositioner, mästersignifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar att UnderbaraClara identifierar sig med delar av den normativa feminiteten. Främst identifierar sig UnderbaraClara med feminismer som söker förena feminina ideal med feministiska. Vidare identifierar hon sig med feminismer som vill uppvärdera historiskt kvinnliga arbeten. Det framkommer även att hon identifierar sig med feminismer som ifrågasätter hur normativa föreställningar om kvinnan skapar sociala förväntningar på kvinnan samt problematiserar hur kvinnan skapas socialt. Slutligen framkommer att UnderbaraClara disidentifierar sig med en kvinnosyn där kvinnan nedvärderas i relation till mannen.
|
44 |
Tonårsmammabloggare : ”Jag må vara ung men jag är FAN INTE DUM I HUVVET!” - En kritisk diskursanalysEdwards, Caroline, Segelström, Matilda January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen. Vi har ur vårt material kunnat utläsa tre subjektspositioner: den frågasatta tonårsmamman, den starka men känsliga tonårsmamman och den lyckliga tonårsmamman. De centrala aspekter av diskurser som är en bidragande faktor till hur dessa tonårsmammabloggar framställer sig själva och som vi kunnat lokalisera ur materialet är: tonårsmamman i ständig kontrast till den normativa mamman, tonårsmamman i försvarsposition, kommodifiering, ekonomisk ambivalens, tonårsmamman som visar upp en godtycklig bild, bloggreklam i kontrast till bloggens karaktär och ambivalent syn på ungt moderskap.
|
45 |
Veckorevyns ambivalenta kvinnosyn : framställningen av kvinnor i Veckorevyn under tre perioder av 1900-talets kvinnorörelseCarlsson, Jenny, Dahlgren, Lisa January 2014 (has links)
Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts. För att analysera materialet djupare har även feministiska teorier använts. Under den första undersökningsperioden som är 1936-1945 framställs kvinnor i Veckorevyn som söta flickor. Den kvinnorörelse som fanns under denna period avspeglas knappt alls i Veckorevyns material. Under den andra undersökningsperioden som är 1970-1979 framställs kvinnor i Veckorevyn som samhällsmedvetna kvinnor som vill ha en förändring. Mycket av materialet i Veckorevyn handlar om relationer och reportagen och artiklarna har en politisk underton. Under den tredje undersökningsperioden som är 1990-1999 framställs kvinnor på ett sexualiserat sätt, de är självständiga men följer ändå samhällets mall. Strävan efter att behaga mannen är central. Veckorevyn har en viss avspegling av vad som sker i samhället trots att detta inte är Veckorevyns uppgift. Dock tar Veckorevyn inte chansen att informera sina läsare om vilka ändrade samhällsvillkor som finns för kvinnor i sin tid.
|
46 |
Schymans feminister : En kritisk diskursanalys i hur media framställer Feministiskt initiativAndreasson, Robin, Blomqvist, Sanna January 2014 (has links)
Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter. Kampdiskursen fokuserar på kampen för partiet att ta sig in i Riksdagen, Ledardiskursen fokuserar på ledaren som leder partiet framåt och jämställdhetsdiskursen pekar på den drivkraft som partiet avbildas med som sägs understödja kampen och legitimerar partiet i våra ögon. Vi fann att kampdiskursen står som en dominerande diskurs till de andra. Dessa diskurser framträder i de artiklar vi låtit studera och bygger likt en grund för en bild som media återger om partiet för oss medborgare som läser tidningarna. Studiens betydelse är av den nivå att medias framställning har intryck på oss varpå en framställning av ett parti måste studeras för demokratins säkerhet och framväxt.
|
47 |
Konstruktionen av romer i svenska nättidningar : En kritisk diskursanalys av romers framställning i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning.Ling, Denise, Andersson, Viktoria January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer. Det förekommer även ett “vi och dem-tänk” med en positiv ideologisk bild av Sverige som ställer sig på de svagas sida.
|
48 |
"55 no go -zoner" : Medias påverkan på den rumsliga stigmatiseringenVigström, Anna January 2015 (has links)
Den här Uppstatsen undersöker hur ”media” kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda. Utifrån teorier om de Andra undersöks det om andrafieringsprocesser förekommer i materialet där Gottsunda blir till en rumslig Andre medan Gottsundabor blir de Andra. Resultatet visar att det i vissa sektioner av tidningen förekommer material som har stigmatiserande effekter genom att platsen och dess invånare görs till de Andra. Detta är tydligast inom brottsjournalistiken samt i de artiklar där politiker får komma tills tal i samband med valet år 2014, här framstår Gottsunda i vissa artiklar som ett farligt och oönskat område. På kultursidorna ser däremot framställningen av Gottsunda annorlunda ut. Det finns fortfarande tecken på att andrafieringsprocesser förekommer vilket gör Gottsunda till en rumslig Andre med invånare som är de Andra, skillnaden är att det här ges en mer positiv bild av stadsdelen.
|
49 |
”Medborgarkunskap eller ’grönt kort’ till vuxenlivet”? : En analys av totalitarism i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasiet.Vesterberg, Pontus January 2013 (has links)
Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism. Dessa olika totalitära ideologier behandlas även olika i avseende av framställning, utrymme och ideologisk genomgång. Sovjetisk socialism (kommunism), fascism respektive nationalsocialism beskrivs utifrån händelser medan marxistisk socialism beskrivs utifrån ideologiska grunder. Den marxistiska socialismen har en positiv bild medan de andra ideologierna har en negativ bild representerad i texterna. Uppsatsen största resultat är att läromedlen inte erbjuder några kunskap om vad fascism och nationalsocialism står för ideologiskt utan endast vilka historiska händelser dessa två ideologier har utfört som till exempel förintelsen. Även kan sägas att resultatet i uppsatsen inte är generaliserbart då för få läroböcker undersöks samt att man inte vet hur eleverna, läraren eller klassrummet använder böckerna och går igenom ämnena. Endast i dessa tre läroböcker kan resultatet vara gällande.
|
50 |
Den politiska diskursen om integration och mångfald : En kritisk diskursanalys av integration i riksdagsdebatter gällande de tre största partierna.Göker, Selin, Waheliye, Salma January 2020 (has links)
Med hjälp av en kritisk diskursanalys ämnar vi åt att analysera de tre största partiernas diskurs om integration efter flyktingkrisen 2015 och även problempresentationer som förekommer i diskursen. Vårt tillvägagångssätt har varit att analysera 4 debattprotokoll som behandlar fenomenet integration. Debattprotokollen avhandlar civilsamhällets betydelse för integration, frågor gällande etablering och mottagning av de nyanlända invandrare samt samhällsorientering och samhällsinformation. Vid analys av utvalda debattprotokoll, har vi valt att implementera Carol Lee Bacchis analysmetod, What’s the problem represented to be? och Faircloughs tredimensionella modell. Vårt fokus har varit partiernas diskurs och framställning av problem samt antagande bakom diskursen. Vidare använder vi studiens teoretiska ramverk som ett komplement för analysens resultat och forskningsfrågor.I studiens huvudsakliga slutsats kom vi fram till att både Socialdemokraterna och Moderaterna främjar mångfald i samhället jämfört med Sverigedemokraterna som var emot idén om mångfald och istället främjar assimilering. Vi kom även fram till att det finns fler skillnader än likheter mellan de tre partiernas problemrepresentation. Slutligen visar studiens slutsats att diskursen om integration tyder på att nyanländas förmåga och kunskap inte anses vara i samma nivå som svenskarna i samhället. Detta resulterar i förekommer en diskriminering gentemot den gruppen.
|
Page generated in 0.0857 seconds