Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden. Resultatet visar att finsk romska kvinnor blir diskriminerade och att det har en negativ påverkan på deras vardag. Diskrimineringen skiljer sig markant mellan homogena och mångkulturella områden. Eftersom diskrimineringen är en integrerad del av samhället som bland annat bygger på dominerande maktstrukturer kommer det aldrig ske någon förändring om romernas situation inte uppmärksammas.

Introduktion/Bakgrund: Under 2000-talet har det skett en stor ökning i användandet av både narkotika och alkohol och därmed har också antalet personer som vårdas för missbruk stigit. Stigmatisering och fördomar är vanligt förekommande mot denna patientgrupp, både i samhället och bland vårdpersonal. Denna patientgrupp bemöts och behandlas därför olikt andra patienter, vilket är ett problem som måste uppmärksammas. Syfte: Syftet med litteratöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika områden; känsla av hjälplöshet, Känsla av misstro, Sjuksköterskan och stigmatisering samt Sjuksköterskans behov av kunskap och stöd. Diskussion: Bemötande och omvårdnad av patienter med missbruksproblem inom den somatiska vården präglas till stor del av negativa erfarenheter och upplevelser. Sjuksköterskan har förutfattade meningar och upplever rädsla och osäkerhet i mötet med dessa patienter. Slutsats: Det krävs utbildning och större kunskap om denna patientgrupp för att påverka sjuksköterskans upplevelser och för att förbättra vårdkvalitèn.

Vi har undersökt hur HBTQ-personer framställs i tre jamaicanska dagstidningar under november 2015. Vårt intresseområde rör huruvida de jamaicanska medierna kan tänkas bidra till samt upprätthålla den stigmatiserade roll som HBTQ-personer har på Jamaica i dag. Syftet med studien är att undersöka och belysa de mekanismer som medierna medvetet eller omedvetet använder sig av i sin beskrivning av utsatta minoritetsgrupper, och vilka uttryck detta tar sig. För att undersöka detta har vi analyserat hur HBTQ-personer framställs, med utgångspunkter i tidigare forskning och teori. Vi har huvudsakligen använt oss av Erving Goffmans teori om stigmatisering samt Leonor Camauer och Stig Arne Nohrstedts teori om mediernas strukturella diskriminering. Vårt material består av 31 nyhetsartiklar som samlats in under november månad 2015 från Jamaicas tre största dagstidningar; The Jamaica Gleaner, The Jamaica Observer och The Jamaica Star. Samtliga nyhetsartiklar som på något sätt berört HBTQ-frågor har analyserats med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tolv artiklar har även valts ut och studerats mer ingående med hjälp av kvalitativ textanalys. Vårt resultat visar att HBTQ-personer huvudsakligen framställs som en kontroversiell grupp som särbehandlas av samhället. Resultatet är inte entydigt men visar på två huvudsakliga linjer, dels fall där medierna framställer HBTQ-personer som orättvist behandlade och dels fall där den negativa särbehandlingen istället framställs som befogad. I det senare fallet anser vi att HBTQ-personernas diskriminerade ställning understöds av medierna, vilket tyder på att de i viss mån kan sägas bidra till stigmatiseringen av HBTQ-personer på Jamaica.

Syftet med studien är att undersöka, förstå och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ”Vi” och ”Dom” teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem. Respondenterna tycker att alla ensamkommande flyktingbarn bör ta del av att bo hos en värdfamilj. / The purpose of this study is to investigate, understand and reflect on the factors that may have contributed to six individuals, who upon arrival were counted as unaccompanied refugee, integration into Swedish society. In order to answer our questions, we have chosen to use a qualitative approach which permitts a deeper understanding for ourselves as well as obtaining their subjective experiences of their integration. We based our analysis on five scientific papers and theories and concepts such as; Angel & Hjern (2004) Refugee Crisis Model, Beckman (2011) Integration Theory, Kamalis (2006), "We" and "Them" theory, Goffman (2006) Stigma theory and Berger & Luckmann (2008) Socializations theory. The results showed that the respondents felt that the language was an important factor in the integration and that the host family had a great significance for them. The respondents think that all unaccompanied refugee should take part of living with a host family. Keywords: Unaccompanied refugee children, Socialization, Integration, Stigma.

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur upplever ungdomarna arbetslösheten?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare?</p><p>-Hur upplever ungdomarna sin vardag?<strong></strong></p><p><strong>Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering?</strong></p><p>-Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten?</p><p>-Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?</p>

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och bygger mycket på tidigare forskning, samt på sociologiska teorier. Uppsatsen vill besvara följande frågor:   Hur upplever ungdomarna arbetslösheten? -Hur upplever ungdomarna att de blir bemötta av olika samhällsinsatser och arbetsgivare? -Hur upplever ungdomarna sin vardag? Är upplevelsen av arbetslöshet förenad med diskriminering och stigmatisering? -Hur upplever ungdomarna att omgivningen reagerar på arbetslösheten? -Upplever ungdomarna med utländskt efternamn att de blir stigmatiserade eller diskriminerade på grund av sitt efternamn?

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra. Att ha ett socialt nätverk var betydande och då både av vänner och familj samt interaktion med andra i liknande situation men även att kunna fokusera på andra saker än sjukdomen, att sätta upp framtida mål och ha fritidsintressen. Personer diagnosticerade med HIV upplever stigmatisering från samhället. Känslor av skuld och skam är vanligt förekommande och vikten av ett socialt nätverk är betydande för att kunna hantera dessa känslor samt den förändrade livssituationen. Varje individ är unik och bör bemötas med respekt och utan förutfattade meningar.

AIM This thesis purpose is to fill a knowledge gap of research into football-related violence and media. The objective is to create an understanding of how football-related violence is portrayed in the Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen. METHOD To reach the desideratum we used a qualitative content analysis of 198 articles concerning football-related violence. To analyse the results we used theories regarding ‘Framing’, ‘the three ‘I’s and the ‘Stigma-theory’. MAIN RESULTS The result from the initial analysis showed a heavy reliance on ‘frames’ by media outlets. This tended to make the news seem more sensational, dramatized and subsequently more readable than it otherwise would have been. When the articles are framed, the journalists’ use various keywords and metaphors to make an ordinary event into an exciting sports story that attracts readers.

I uppsatsen undersöks vilka svårigheter en före detta kriminell möter längs vägen vid återanpassning till samhället. Går det att tvätta bort en stämpel som avvikare och hur påverkar stigmatiseringen deras liv. Vi vill alltså lyfta fram hur före detta kriminella upplever vägen tillbaka in i samhället och möjligheterna till ett normalt liv. Uppsatsen studeras med hjälp av en kvalitativ metod för att på bästa sätt få en förståelse för en före detta kriminells egna tankar och upplevelser kring processen att bygga upp ett nytt liv. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med två livsberättelser, en nyckelinformant och kompletteras vidare med ett case. Resultatet som framkom i studien med hjälp av de empiriska material och den teoretiska utgångspunkt är att det är möjligt för en kriminell att tvätta bort en stämpel som avvikare och lyckas med det omöjliga. Det är möjligt att återanpassa sig till samhället och leva ett normalt liv. / In this thesis we examine the challenges that former criminals face when readapting to society. Is it possible to escape being branded as a deviant and how does the branding affect their lives. We wish to raise the issue of returning to society and a non-criminal lifestyle. The study is conducted through a quality survey/method to get the best possible understandning of a former criminal´s own thoughts and experiences when rebulding his life. The compiled data relies on two life stories, a key informant and a cese study. The results of the study are based n empirical data and show that it is possible to escape the branding as a criminal and succeed in becoming readjusted to society and a normal life.

This qualitative study investigates the conditions on the labour market for disabled people by examining which factors and processes contribute to disabled peoples inclusion to, or exclusion from the open labour market. Stigmatisation is also used as an analytical tool to better understand the exclusion of disabled people from the open labour market. The material to this study is drawn from qualitative interviews with the employees of the Swedish Employment Agency which specialises in supporting disabled people to find employment.    In conclusion, disabled people face several barriers which makes them more susceptible to become excluded from the open labour market. Such excluding barriers include a demand for high efficiency and productivity from employers, bigger cooperation’s and public organisations unwillingness to employ disabled people and prejudices from employers, especially against people with psychiatric disabilities.   The employees of the Swedish Employment Agency suggest that they would be able to work more efficiently to help disabled people find employment if they had to do less administrative work, and would be able to work with fewer clients per employee. They also stress the importance dispel prejudices among employers to make them more willing to hire disabled people.