Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar: • Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever? • Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov? • Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna? • Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta? • Vilka är framgångsfaktorerna? Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin. Genom att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har jag försöktbidra med kunskap och ökad förståelse för hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att svagbegåvning inte är enallmängiltig definition som används ute på skolorna. De flesta av specialpedagogerna anser att lärarna inte har tillräckligt med kunskap om svagbegåvning. Däremot visar specialpedagogerna upp att de har kunskap om de svagbegåvades behov och problemområde.Åtgärder som sätts in för att stödja de svagbegåvade skolsituation finns på organisation, gruppoch individnivå. Hur svagbegåvades skolsituation ser ut beror mycket på hur lärarenskompetens är samt vilka rutiner skolan har byggt upp gentemot de elever som inte når målen. Skolans ekonomi har också en avgörande faktor enligt specialpedagogerna. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att öka specialpedagogernas påverkanoch hjälp till lärarna så att de kan bedriva en mer konkret undervisning. Det är av yttersta viktatt en noggrann pedagogisk utredning görs för att rätt hjälp ska sättas in. Studien poängterarvikten av att det finns ett samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagoger vid utredning av tvåspråkiga svagbegåvade elever. Enligt resultaten från studien har svagbegåvade elever ofta svårt med abstrakta uppgifter men har lättare för att ta till sig konkret undervisning. En mer praktisk undervisning är därmed att rekommendera.

Syftet men denna uppsats är attundersöka om socialtjänsten bidrar till stämpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sätt att arbeta. De frågeställningar vi försöker besvara är om personer med missbruksproblematik får sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stämplas utifrån en hel grupp. Vi frågar oss även om det är skillnad i hur män och kvinnor med missbruksproblematik får hjälp.

Media has an influence on millions of people around the world, this influence can be positive as well as negative as a consequence of how phenomena and a certain event are interpreted. Mass media tend to magnify and dramatize events in form of attractive headlines in order to get as many readers as possible. One of the countries that the media spotlight focused on in recent years is Greece. However these attractive headlines, have not contributed anything positive for the country and one can say that it has done more damage than good. In the media the Greeks have been stereotyped, radicalized and labeled as "lazy" due to the representation of media. The purpose of this study was to describe how Swedish media represent’s the Greeks and how the Greeks perceive this petition but also what the consequences are here to become. This study has been constructed by the use of previous research and theoretical concepts, studies of Swedish published news articles and interviews with Greeks living in Sweden has been performed. The results show that the Swedish media slant led to that the Greeks got stereotyped as lazy and incompetent, which in one way or another touched and affected the Greeks living in Sweden. It's a matter of how people's identity construction is affected and also the consequences that arise due to media bias and media slant. / Media utövar ett stort inflytande på miljontals människor varje dag genom att de dagligen kommer i kontakt med media genom radio, nyhetstidningar och TV. Medias tendens att dramatisera vissa händelser och fenomen är vanligt och detta sker vanligtvis genom lockande nyhetsrubriker med syfte att nå ut till så många följare som möjligt. Studiens syfte är att undersöka hur svensk och utländsk media har valt att framställa grekerna samt undersöka hur framställningen påverkar grekerna och vilka konsekvenser detta kan tänkas bringa. För att studien skulle bli genomförbar har vi undersökt tio nyhetsartiklar från två populära svenska tidningar, där var och en av artiklarna har kodats för att visa ett synligt samband mellan hur nyhetsartiklarna framställer grekerna. Vi har även genomfört tio intervjuer med greker som bor i Sverige för att ta reda på hur grekerna uppfattar, upplever och påverkas av medias negativa framställning. Resultatet av framställningen och intervjupersonernas svar har tillsammans med tidigare forskning, teoretiska analysverktyg och ansatser analyserats för att ge en grund till vilka konsekvenser en sådan framställning kan leda till. Det presenterade resultatet visar att medias framställning av grekerna är allt annat än hygglig. Grekerna framställs som lata förtidspensionärer, opålitliga och odugliga till att betala skatt och sina skulder. Den negativa framställningen har lett till en rad konsekvenser; stereotypisering, generalisering och stämpling, vilket i sin tur påverkar den sociala identiteten och identitetsskapandet.

I uppsatsen undersöks vilka svårigheter en före detta kriminell möter längs vägen vid återanpassning till samhället. Går det att tvätta bort en stämpel som avvikare och hur påverkar stigmatiseringen deras liv. Vi vill alltså lyfta fram hur före detta kriminella upplever vägen tillbaka in i samhället och möjligheterna till ett normalt liv. Uppsatsen studeras med hjälp av en kvalitativ metod för att på bästa sätt få en förståelse för en före detta kriminells egna tankar och upplevelser kring processen att bygga upp ett nytt liv. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med två livsberättelser, en nyckelinformant och kompletteras vidare med ett case. Resultatet som framkom i studien med hjälp av de empiriska material och den teoretiska utgångspunkt är att det är möjligt för en kriminell att tvätta bort en stämpel som avvikare och lyckas med det omöjliga. Det är möjligt att återanpassa sig till samhället och leva ett normalt liv. / In this thesis we examine the challenges that former criminals face when readapting to society. Is it possible to escape being branded as a deviant and how does the branding affect their lives. We wish to raise the issue of returning to society and a non-criminal lifestyle. The study is conducted through a quality survey/method to get the best possible understandning of a former criminal´s own thoughts and experiences when rebulding his life. The compiled data relies on two life stories, a key informant and a cese study. The results of the study are based n empirical data and show that it is possible to escape the branding as a criminal and succeed in becoming readjusted to society and a normal life.

<p> </p><p>I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk.</p><p> </p><p>Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman. Utifrån dessa utförde vi sedan en hermeneutisk tolkning och analys av de empiriska data vi fick fram.</p><p> </p><p>Resultaten visar på att alla respondenter känner sig stämplade på ett eller flera sätt. Alla ser sig själva som missbrukare, vilket innebär att alla stämplar sig själva. Vad det gäller stämpling från nära och kära är det endast hälften av respondenterna som anser sig vara stämplade därifrån och att denna stämpling är den mest känslomässigt jobbiga. Majoriteten anser sig även bli stämplade av myndigheter, men denna stämpling upplevs inte lika känslomässigt jobbig. Alla respondenter uppger sig använda olika strategier för att undanhålla och mörka sitt missbruk för omgivningen. Strategierna kan även användas för att berättiga missbruket för dem själva, vilket är en typ av självstämpling. De flesta av de resultat vi kommit fram till utifrån tolkningarna av de empiriska data vi fått fram, stämmer överrens med vår förförståelse vi hade innan denna undersökning inleddes.</p>

<p> </p><p>Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar.</p><p> </p><p>De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk.</p>

I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk.   Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman. Utifrån dessa utförde vi sedan en hermeneutisk tolkning och analys av de empiriska data vi fick fram.   Resultaten visar på att alla respondenter känner sig stämplade på ett eller flera sätt. Alla ser sig själva som missbrukare, vilket innebär att alla stämplar sig själva. Vad det gäller stämpling från nära och kära är det endast hälften av respondenterna som anser sig vara stämplade därifrån och att denna stämpling är den mest känslomässigt jobbiga. Majoriteten anser sig även bli stämplade av myndigheter, men denna stämpling upplevs inte lika känslomässigt jobbig. Alla respondenter uppger sig använda olika strategier för att undanhålla och mörka sitt missbruk för omgivningen. Strategierna kan även användas för att berättiga missbruket för dem själva, vilket är en typ av självstämpling. De flesta av de resultat vi kommit fram till utifrån tolkningarna av de empiriska data vi fått fram, stämmer överrens med vår förförståelse vi hade innan denna undersökning inleddes.

Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar.   De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet. För att färdigställa detta arbete har vi utgått från följande övergripande frågeställningar:• Med hänsyn till urvalet – vilka söker sig till och är aktuella på missbruksenheten utifrån Bourdieus klassperspektiv/tidigare forskning? • Hur ser missbruksmönstren i den undersökta gruppen på missbruksenheten ut, och vad är alkohol- och drogterapeutens yrkesmässiga erfarenheter när det gäller eventuella skillnader och/eller likheter i missbruksmönster hos klienter/patienter med olika social situation/bakgrund?• Utifrån fallstudien – vad har alkohol- och drogterapeuten för professionella erfarenheter av stämpling, och vad är hans uppfattning kring ämnet i relation till klass när det gäller hans klienter/patienter?Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av klienterna har kommit i kontakt med socialtjänsten då de saknat skyddsnät i form av arbetsgivare, eller då de varit anställda hos företag som saknat ekonomiska resurser för att bekosta behandling. Ett flertal stod utanför arbetsmarknaden då de vände sig till socialtjänsten för stöd och hjälp. Samtliga i urvalsgruppen aktualiserades på missbruksenheten då de redan hade utvecklat ett omfattande missbruk. I intervjuerna framkommer det att hälften av klienterna är uppväxta under otrygga förhållanden med bl. a. missbruk under uppväxten. Dessa sex klienter skulle kunna ha åsamkat sig sitt missbruk likt Bourdieus teori om gruppens reproduktionsmekanismer. Fyra av klienterna har även utvecklat ett narkotikamissbruk. En tredjedel av männen i urvalsgruppen är kända missbrukare i staden då de ofta ses påverkade i offentlighet. Givet är att missbruket fyller en eller ett flertal viktiga funktioner för personerna, oavsett yrke eller uppväxtförhållanden.I fallstudiens resultat beskrivs stämpling som något som främst drabbar dem ur de lägre klasserna, och det eftersom missbruket oftare sker mer öppet och att ”mannen från gatan” många gånger riskerar att stämplas från alla håll i samhället. De mer väletablerade missbrukar, enligt alkohol- och drogterapeuten, i större utsträckning i det dolda och har även lättare att dölja sitt missbruk bakom ”finare” sorters berusningsmedel. På så sätt kan stämplingen förmildras av omgivningen och av samhället i stort.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos påverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats på en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2007-2012. Vår strävan har varit att sammanställa befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att åskådliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar påvisat för resultat gällande hur familjen påverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgångspunkterna har vari tcopingteorin och stämplingsteorin. I resultaten av den tidigare forskningen framgick att upplevelsen av att vara förälder eller syskon till ett barn med Aspergers syndrom kan se annorlunda ut för olika individer. Ytterligare ett resultat vi funnit i den tidigare forskningen är föräldrars upplevelse av stigmatisering samt att dessa föräldrar använder sig av ett flertal olika copingstrategier. Det framkom att mödrar och fäder har olika sätt att bearbeta en diagnos och det efterföljande familjelivet. Även hos syskon till barn med Aspergers syndrom påvisas olika följder av diagnostiseringen. I tidigare forskning redovisas resultat där både negativa och positiva effekter framkommer.