<p>Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data. Från studien framkommer det en viss skillnad mellan hur personerna i situationen hemlöshet upplever sin självkänsla och identitet. Boendeformerna som myndigheterna erbjuder passar inte kvinnor utan är ”formade” utifrån männens behov. Slutsatserna jag drar är att alla jag intervjuat bekräftar att det inte finns något boende alternativ för de hemlösa som inte vill anpassa sig efter myndigheternas regler och krav. De hemlösa har tappat tillitet och tilltron till myndigheterna. De hemlösa betraktas som avvikande men de använder sig av olika strategier för att bibehålla sin positiva självkänsla och identitet.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva vilka insatser samhället sätter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville även ta reda på vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive män, intressant är även hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där studien består utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med människor som tidigare varit hemlösa.</p><p>Resultatet visar att det finns hjälp att få ifrån samhället om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjälp, då de inte vill ha något med myndigheter att göra. Vidare får läsaren i denna studie ta del av stämpling och stämplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa. Det ges även en historisk tillbakablick på hemlöshetsproblematiken och vi visar även på hur forskning kring området sett ut sen tidigare samt vad forskningarnas resultat visar på.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data. Från studien framkommer det en viss skillnad mellan hur personerna i situationen hemlöshet upplever sin självkänsla och identitet. Boendeformerna som myndigheterna erbjuder passar inte kvinnor utan är ”formade” utifrån männens behov. Slutsatserna jag drar är att alla jag intervjuat bekräftar att det inte finns något boende alternativ för de hemlösa som inte vill anpassa sig efter myndigheternas regler och krav. De hemlösa har tappat tillitet och tilltron till myndigheterna. De hemlösa betraktas som avvikande men de använder sig av olika strategier för att bibehålla sin positiva självkänsla och identitet.

This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions. Based on the findings in the empirical data concrete sub headings have been developed to gain structure. The analysis of the empirical data is based on Becker's (2006) labeling theory and is strengthened by the concepts of normalization, deviance and outsiders. The results of the study shows that individuals with an ADHD diagnosis often are labeled based on their difficulties. What is revealed in the study is that labeling takes place in different contexts and that labeling mainly took place in the school environment and in society’s construction of the norm following behavior. Another thing the study shows is that labeling does not occur as frequently in the home enviroment as in school and society’s construction. It also reveals that the actual diagnosis has a significant impact on how labeling is handled and how individuals value themselves.

Abstrakt Studien syftar till att undersöka vad som stärker respektive hämmar motivationen till drogfrihet hos personer med missbruk samt vilken relevans identitet och socialt nätverk har för den processen. Tidigare forskning har visat på vikten av motivation för att möjliggöra de förändringar som krävs för att kunna lämna missbruket bakom sig. Denna studie är av explorativ induktiv karaktär med kvalitativa intervjuer som utgångspunkt. Fem intervjuer utfördes med individer på HVB- eller LVM-hem som haft ett självutnämnt missbruk under minst fem år. Resultaten visade att samtliga deltagare beskrev sig själv som ensamma efter att de sagt upp kontakten med majoriteten av sina vänner. Ju längre de varit i missbruket desto svårare var det för dem att förstå vem de var innan och vem de skulle komma att bli under avhållsamhet. Orsaken till att deltagarna ville bli drogfri berodde till största del på familjemedlemmar som de inte ville skada mer. Mindre fokus lades på deras personliga fördelar som avhållsamhet skulle kunna innebära. Några av deltagarna upplevde sig själv som värdelösa, en last för samhället och samtliga inom familjen.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse av före detta kriminellas upplevelser av utanförskap efter den tid som kriminell, samt om utanförskapet i så fall har skapat svårigheter att inte återfalla i en kriminell livsstil. Teorier som används i uppsatsen är Erving Goffmans teori om stigma, Howard Beckers teori om stämpling och Travis Hirschis teori om sociala band. Teorierna används för att förstå varför de före detta kriminella kan tänkas uppleva utanförskap och varför det kan upplevas som svårt att inte återfalla. Tidigare forskning tar upp olika former av utanförskap som kan existera hos före detta kriminella, men också om risken att återfalla i kriminalitet på grund av utanförskapet. För att besvara uppsatsens frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män som tidigare levt ett kriminellt liv. Slutsatsen är att männen upplever utanförskap i samhället trots att de inte längre lever ett kriminellt liv. Utanförskapet har varit påtagligast den närmsta tiden efter fängelsestraffet, men tre av de fyra männen upplever idag fortfarande utanförskap. Upplevelsen av utanförskap har även varit en faktor som gjort att deltagarna tidigare i livet har återfallit när de försökt komma ifrån den kriminella livsstilen. Slutsatserna går att koppla till samtliga teorier som används i uppsatsen. För vidare forskning kan utanförskap hos före detta kriminella studeras i livsloppsintervjuer, för att få en uppfattning över hur utanförskap har upplevts även innan och under den kriminella livsstilen. Om upplevelser av utanförskap hos före detta kriminella skiljer sig beroende på kön, etnisk bakgrund och socioekonomiska faktorer kan också vidare studeras. Uppsatsen visar att utanförskap upplevs och även hur, förslag på vidare forskning är därför även hur de före detta kriminella hanterar det upplevda utanförskapet.

Tidigare studier har visat att när media valt att endast fokusera på negativa händelser samtidigt som positiva händelser utelämnats om en plats kunde detta bidra till att ett område kunde få ett dåligt rykte. Syftet med studien var att ta reda på hur media har beskrivit och rapporterat nyheter om Navet samt rapportera om brottsstatistik i Sundsvall och på Navet. I studien tillämpades kvantitativ metod genom en innehållsanalys och data var sammanställd i SPSS. Studiens resultat visade beskrivningar från media av Navet. Datan baserades på ett kodningsformulär som utgjorde om medias rapportering om Navet samt undersökte variabeln"Geografiskt område" gällande narkotikarelaterade artiklar i Sundsvall stad. För studien användes 96 artiklar om Navet samt 82 artiklar gällande variabeln "Geografiskt område" i Sundsvall stad. De artiklar som analyserades var hämtade från Sveriges Radio, SundsvallsTidning samt Sveriges Television och var publicerade år 2016. Resultaten från uppsatsen byggde även på brottsstatistik från Polisen gällande brott i Sundsvall centrum och narkotikabrott i Sundsvall stad. Resultaten visade att Navet framställdes i media som en negativ plats och att media valde att fokusera på droger och otrygghet i högst utsträckning. Data analyserades utifrån teorin Ecological Labeling vilket möjligen kunde förklara hur media kan ha bidragit till att Navet kan ha stämplats som en negativ och otrygg plats i Sundsvall. / <p>2017-06-01</p>

Syftet med detta arbete är att genomföra en kritisk diskursanalys av 25 stycken tidningsartiklar för att studera hur skjutningarna i Malmö under år 2018 porträtterats i massmedia. Av centralt intresse är den mediala retoriken i diskurserna mot bakgrund av risker med medieeffekter kopplade till stämpling och moralpanik. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurs som teori, teorin om moralpanik och stämplingsteorin. Den metod vilken legat till grund för studiens genomförande utgörs av Norman Fairclough´s kritiska diskursanalys med hjälp av hans tredimensionella modell. Huvudsakligt fokus har legat vid analys av diskurs som text och i analysen har arbetets teori och tidigare forskning vävts in för att underbygga resultatet. Arbetets centrala slutsatser utgörs av att diskursordningen vilken förekommer i svensk massmedia både implicit och explicit bidrar till att reproducera stereotypa föreställningar om såväl utsatta områden som individer vilka härrör därur samt att den uppskruvade retoriken underbygger rädsla i samhället. / The aim of this study is to implement the method of critical discourse analysis when examining how the shootings in Malmö within the year of 2018 were portrayed by the mass media. Of central interest for the study is the rhetoric in the media discourse because of potential risks with media effects linked to labelling and moral panic. The theoretical framework of the study consists of discourse theory, the theory of moral panics and labelling theory. The method used as mentioned before consists of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The main focus has been text analysis and while analyzing the articles relevant previous studies as well as relevant theoretical literature has been used to support the result. The main conclusions of the study consists of the realization that the discourse order within swedish mass media both implicitly and explicitly contributes to reproducing stereotypical images of both areas with low socioeconomic status as well as individuals residing there. Another conclusion is that the dramatic rhetoric substantiates fear of victimization within the society.

Det blir allt mer vanligt att arbetsgivare kräver utdrag ut belastningsregistret vid rekrytering för tjänster som inte kräver detta enligt lag. De personer som förekommer i belastningsregistret utsätts således för en kontroll som inte tidigare har påträffats. Tidigare forskning visar på svårigheter för före detta kriminella att ta sig ut på arbetsmarknaden till följd av den ökade användningen av registerutdrag vid nyanställningar (Winnick &amp; Bodkin, 2008; Backman, 2012). Syftet med denna studie är att belysa före detta kriminellas upplevelser kring de ökande kraven av uppvisandet av ett registerutdrag, hur arbetsgivare förhåller sig till deras bakgrund samt hur deras självbild påverkas. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Intervjuer har gjorts med åtta före detta kriminella personer. Resultatet visar på att dessa människor upplever detta ökade krav som ett problem och att de blir negativt bemötta av arbetsgivare. De undviker att söka jobb där utdrag krävs, de känner sig utanför vilket bidrar till svårigheter att komma tillbaka till både arbetslivet men även till samhället i stort. Något överraskande visade det sig att ärligheten är oerhört viktig, men även föreningen KRIS, där samtliga intervjupersoner är medlemmar.