<p>Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:</p><p>o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?</p><p>o Vilka följder genererar medias bild?</p><p>Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys</p>

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar: o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende? o Vilka följder genererar medias bild? Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys

Syftet med studien är att genom intervjuer bidra med kunskap om och hur pedagoger i förskolan observerar och följer om barn far illa samt vilka beteende som uppmärksammas. Utifrån studiens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer för att få varje enskild pedagogs berättelse om arbetet kring detta ämne i förskolan. Genom intervjuer får jag en syn på hur pedagogerna tänker och arbetar kring barn som far illa i hemmet. Sammanlagt var det sju respondenter som deltog på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna har liknande tankar att se när ett barn far illa i hemmet beroende på om det är fysiskt eller psykiskt barnet mår dåligt av. Det framkommer också svårigheter att observera och följa ett barn då signalerna kan vara lite diffusa och barnens signaler varierar från barn till barn.

<p>Diskriminering på grund av kön är förbjudet i Sverige. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter och samma rättsliga skydd. Svensk lagstiftning är formellt sätt könsneutral ändock menar en rad författare och forskare att lagen genomsyras av könsnormerna i samhället. I denna studie har vi fokuserat på Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte är att se om det råder några skillnader i flickors respektive pojkars LVU domar. Genom granskandet av 20 domar från länsrätten i Västmanland har vi funnit problemkategorier som ligger till grund för analysen. Vad vi har funnit i studien är att könsnormerna i samhället speglar sig i lagen vilket leder till att både flickor och pojkar diskrimineras och därmed hotas könsneutraliteten. LVU ska skydda de unga, vi har dock funnit att lagen inte är användbar i alla situationer och för alla unga då lagen inte till fullo innefattar de ungas problematik.</p>

<p> </p><p>Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet. Resultatet består i sex olika teman som beskriver det karaktäristiska i upplevelsen av detta fenomen. Dessa teman är: <em>Villkor under uppväxten, det "normala", Resurser och krav, Gemenskap och tillhörighet, Utanförskap och yttre attribut och Självkänsla</em>. Ett av dessa teman utgör en möjlig essens och handlar om resurser och krav kring de möjligheter till hjälp som Sverige erbjuder människor med denna typ av problematik. Hjälp som finns men inte fördelas rätt.</p>

<p>Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledorden struktur, styrning och samsyn ofta är frånvarande i det vardagliga samverkansarbetet samt att informanterna efterlyser tydlighet och riktlinjer i detsamma. Samverkan bygger istället ofta på informationsutbyte och personliga kontakter emellan de enskilda professionella. Resultatet visar vidare att de professionella vill samverka och menar att tidigare upptäckt av barn som far illa och ett förbättrat helhetsperspektiv kring individen, är potentiella profiter vid fungerande samverkan.</p>

<p>Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ”Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället”. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv. Det visade sig också , av den statistik som redovisats, att många återfaller i brott inom en treårsperiod och att de som lagförts för narkotikabrott hade en större tendens att återfalla.</p><p>BRÅ:s rapporter visar alltjämt att många återfaller i brott. Bland annat har statistiken visat att ca 65% återfaller inom ett år beräknat från ingångslagföringen. </p><p>Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till att rehabiliteras in i samhället, samt på vilket sätt stödgruppen hjälper den kriminella att ta sig tillbaka till Svenssonlivet. </p><p>Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras solida stadgar om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet, där kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig nykter och drogfri.</p><p>Analysen påvisar bland annat att medlemmarna har bättre kontakt med myndigheter, samt att KRIS kan underlätta avbrytandet av ett negativt beteendemönster med risk för återfall. Den påvisar dock också att det finns risk för medlemmen att befästa en avvikarstatus samt att denne förankrar sig i föreningen på så sätt att en fullständig återrehabilitering inte sker.</p><p>Nyckelord: Svenssonliv, Avvikande beteende, Avvikelsekarriär, Gemeinshaft, Rollövertagande, Socialt kapital samt Återfall.</p>

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn. Resultatet visar att samtliga fem respondenter har relativt liknande upplevelser. De upplever att alkoholkonsumtionen minskat på arbetsplatsen de senaste tio åren, men att det i viss mån fortfarande finns problem att ta tag i, speciellt inom vissa grupper. Vi har dragit slutsatsen att det finns en del problematik kring alkohol och att de som inte passar in hamnar utanför eller väljer att byta arbetsplats. Men att denna konsekvens inte upplevs som ett problem hos respondenterna då de själva befinner sig i kulturen och att de delar de normer som ter sig som det "normala". Men också att det överlag verkar vara en positiv förändring i rullning, det blir bättre genom att man fokuserar mer på yrket och inte på att konsumera alkohol.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledorden struktur, styrning och samsyn ofta är frånvarande i det vardagliga samverkansarbetet samt att informanterna efterlyser tydlighet och riktlinjer i detsamma. Samverkan bygger istället ofta på informationsutbyte och personliga kontakter emellan de enskilda professionella. Resultatet visar vidare att de professionella vill samverka och menar att tidigare upptäckt av barn som far illa och ett förbättrat helhetsperspektiv kring individen, är potentiella profiter vid fungerande samverkan.

Diskriminering på grund av kön är förbjudet i Sverige. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter och samma rättsliga skydd. Svensk lagstiftning är formellt sätt könsneutral ändock menar en rad författare och forskare att lagen genomsyras av könsnormerna i samhället. I denna studie har vi fokuserat på Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte är att se om det råder några skillnader i flickors respektive pojkars LVU domar. Genom granskandet av 20 domar från länsrätten i Västmanland har vi funnit problemkategorier som ligger till grund för analysen. Vad vi har funnit i studien är att könsnormerna i samhället speglar sig i lagen vilket leder till att både flickor och pojkar diskrimineras och därmed hotas könsneutraliteten. LVU ska skydda de unga, vi har dock funnit att lagen inte är användbar i alla situationer och för alla unga då lagen inte till fullo innefattar de ungas problematik.