• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 319
  • 120
  • 51
  • 29
  • 6
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 536
  • 259
  • 101
  • 59
  • 58
  • 54
  • 51
  • 50
  • 50
  • 48
  • 44
  • 43
  • 37
  • 35
  • 33
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Alkoholprobleme am Arbeitsplatz eine deskriptive Feldstudie /

Schlegel, Ulrike, January 2004 (has links)
Tübingen, Univ., Diss., 2004.
2

Frågan om alkohol : En kvalitativ studie om distriktssköterskors interventioner vid riskbruk av alkohol / The question of alcohol – : a qualitative study of districtnurses’ intervention for risk consumption of alcohol

Karlsson, Anna, Ulianova, Diliana January 2013 (has links)
Syftet med studien är att belysa vilken erfarenhet personalen inom primärvården har av att fånga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar även att undersöka deras erfarenheter av att ställa frågor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgångspunkt. Vid insamling av data användes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats på fem olika vårdcentraler. Resultatet visar att alla respondenterna anser att primärvården är en av dem som har ansvaret för att upptäcka för hög alkoholkonsumtion. Det varierar emellertid i vilken utsträckning distriktssköterskorna ställer frågor om alkoholvanor och när frågorna ställs. Behandling som patienter med ett riskbruk av alkohol kan bli erbjudna är bland annat läkarbesök. För att arbetet med patientgruppen ska utvecklas ansåg respondenterna bland annat att frågan om alkohol bör avdramatiseras och att det även behövs mer struktur och rutiner inom verksamheten.
3

Uppväxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk : ”… jag hängde ju med på allt givetvis, det var allt från inbrott till att dricka alkohol, skolka och snatta på affären…”

Åström, Charlotte, Nyström, Elisabeth January 2012 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppväxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppväxten som kan påverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som är viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig på fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berättelser om sin uppväxt. Studiens avsikt har varit att utifrån inlärningsteoretiska utgångspunkter förstå uppväxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan påverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Resultat och slutsatser visar på att det finns många faktorer som kan utgöra en risk i uppväxten som kan leda till ett missbruk. Riskfaktorerna finns på olika plan hos individen, det vill säga på ett personligt plan, inom familjen, skolan med mera och samspelar med varandra. Några riskfaktorer som framkom var bland annat missbrukande förälder/föräldrar, tidig alkoholdebut, låg social kontroll, bristfällig eller avsaknad förmåga att hantera känslor. Några skyddsfaktorer som framkom var bland annat regler och rutiner, tillsyn från föräldrar, förmåga att hantera känslor samt ökad impulskontroll.
4

Alkohol och graviditet : En studie om hur socialtjänsten och mödravårdscentralen samverkar när det gäller kvinnor som brukar alkohol under graviditeten

Lindgren, Victoria, Henriksson, Helen January 2012 (has links)
Forskning har visat på att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och är idag en del av vår kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, främst i åldersgruppen 26-36 år, konsumeras det mer alkohol idag än förut. I denna ålder blir också de flesta kvinnor gravida och får barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det är skadligt för fostret. Därför är både de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstå alkohol under graviditeten. I Sverige föds trots detta upp till 400 barn varje år med grava alkoholskador vilket förutom fysiska och psykiska olägenheter för barnet också innebär stora kostnader för samhället. Samverkan mellan olika aktörer, främst mödravårdscentralen och socialtjänsten, anses vara den mest centrala delen i att ge optimal hjälp och stöd till den gravida kvinnan som dricker alkohol. Dock har aktuell forskning visat att denna samverkan många gånger brister. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur socialsekreterare och barnmorskor själva upplever att samverkan dem emellan fungerar i arbetet med att hjälp och stödja kvinnor som dricker alkohol under graviditeten, samt om och i så fall hur dessa kvinnor fångas upp. För att besvara syftet genomfördes två intervjuer, med en socialsekreterare och en barnmorska. Studiens resultat visar på att samverkan mellan mödravårdscentralen och socialtjänsten är idag nästintill obefintlig, det finns inte heller någon tydlig struktur och riktlinje kring hur arbetet med dessa kvinnor ska gå till.
5

Motiverande samtal som behandling vid alkoholproblem : en metod eller ett förhållningssätt?

Linder, Sandra, Sjöstedt, Marie January 2012 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den. Frågeställningarna var: Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem? Vilka kan svårigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem? Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal? Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pågående behandling? Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett på intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har eftersträvat en röd tråd i det material som har framtagits efter intervjuerna där en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts. Dessa bitar av text har sedan kombinerats i kluster, det vill säga kategorier och teman som speglar syftet med studien. Resultat: Motiverande samtal fungerar som en ingång till att etablera en första kontakt med en patient. Ibland kan samtalsmetodiken ge effekt vid ett till tre samtal och fungerar som ett sätt att låta patienten vara experten och komma med lösningar. Dock har det visat sig att motiverande samtal som en egen behandlingsmetod många gånger är otillräckligt och ger bäst effekt tillsammans med andra behandlingsmetoder, till exempel kognitiv beteendeterapi, psykoterapi och 12-stegsbehandling.  Slutsats: Studien har visat att motiverande samtal har både för- och nackdelar som en del i behandling av alkoholproblem. Det hade goda initiala effekter hos motiverade patienter, men bör kombineras med någon annan behandlingsform för bästa resultat.
6

Motiv till tonåringars alkoholvanor : En litteraturstudie

Licina, Edin, Zejnelagic, Sead January 2012 (has links)
Bakgrund:I tonåren gör alkoholen sin debut bland tonåringar och för många innebär detta berusningar som kan leda till farliga komplikationer. Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker det fanns till att tonåringar brukade alkohol. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där den innehöll 22 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och SciVerse Scopus. De vetenskapliga artiklarna var begränsade från 1990 till 2011. En temaanalys användes där tonåringarnas orsaker till alkoholkonsumtion delades in i tre kategorier vilka är det sociala nätverkets betydelse, alkohol för att döva bekymmer och berusning ger positiva känslor. Resultat: Några av orsakerna till att tonåringarna brukade alkohol var för att de ville komma bort från sina personliga problem, för att umgås med vännerna och för att slappna av. Den främsta orsaken till konsumtionen hos tonåringarna var för de tyckte att det var kul och gav en behaglig känsla. Implikation: Det finns inte tillräckligt med studier och det krävs fler undersökningar inom detta område som kan förklara orsakerna till att tonåringar dricker alkohol. Allt fler tonåringar börjar dricka och detta bör förhindras eller minskas genom att ungdomar får undervisning om alkoholens påverkan samt att reklam om alkohol förbjuds på TV.
7

Skillnaden mellan nykteristers egna skäl till att inte dricka alkohol och icke-nykteristers tro om dessa skäl

Tinnerholm, Andreas January 2005 (has links)
Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol.
8

Föräldrarnas inverkan på tonåringarnas möte med alkohol - En kvantitativ pilotstudie

Evervall, Tommy January 2015 (has links)
Att tonåringar börjar dricka alkohol tidigt i livet är ett problem på flertalet sätt då det kan skada deras hälsa; de dricker ofta mer alkohol än tonåringar med en senare alkoholdebut och det ökar risken för missbruk och alkoholrelaterade olyckor i vuxen ålder. Tonåringar som får dricka alkohol hemma dricker oftast mer alkohol även utanför hemmet än vad tonåringar som inte får alkohol hemma gör. Därför är studiens syfte att undersöka huruvida föräldrars sociodemografiska bakgrund, alkoholbeteende och attityder påverkar deras benägenhet att bjuda sina tonåringar på alkohol hemma. Utöver det avser studien även att utreda vilka de främsta skälen föräldrar har till att de bjuder sina tonåringar på alkohol hemma eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol. För att försöka svara på studien syfte och frågeställningar skapades en webbenkät som placerades i internetforumet familjeliv.se- ett av Sveriges största nätverk för föräldrar. Enkäten var tänkt som en pilotstudie dels för att se huruvida en webbenkät står sig som metod gentemot de mer traditionella post-enkäterna, men framförallt för att se om det går att ta reda på varför föräldrar bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte, samt om det går att koppla till föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och alkoholpolitiska inställning. Det teoretiska perspektivet som används i studien är rationella val som grundar sig på människors strävan efter det bästa resultatet för en själv. Studiens resultat visar att det finns en skillnad mellan föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och huruvida de bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte. Teorin Rationella val skapar även en förståelse för de skäl föräldrarna angivit som förklaring till varför de bjuder sina tonåringar på alkohol eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol.
9

Upplevelsen av grupptryck hos ungdomar gällande alkoholkonsumtion

Johansson, Petra January 2013 (has links)
Tidigare forskning angående ungdomar och alkohol har fokuserat på faktorer som vänner och olika variabler som t.ex. hur tillgång till alkohol påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat på om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkätstudie genomfördes (N=89) på en gymnasieskola i Stockholms län angående upplevelse av grupptryck när det gäller alkohol. Resultatet visar att ungdomar upplever grupptryck gällande alkoholintag oberoende av om de själva druckit eller inte och indikerar också att ungdomar som dricker alkohol upplever ett högre grupptryck när det gäller alkoholintag jämfört med ungdomar som inte dricker alkohol. Denna studie bidrar till att fylla igen delar av den kunskapslucka som finns angående ungdomars alkoholkonsumtion och upplevt grupptryck men det krävs dock mer forskning för att visa hur och när grupptrycket utövas.
10

Alkohol, idrott och tobak – ett triangeldrama : en studie av sambandet mellan idrotter, alkohol- och tobakskonsumtion.

Abrahamsson, Oliver January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man? Metod Mejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor. Föreningarna som kontaktades uppmanades att vidarebefordra länken till personer som varit eller är aktiva i föreningen som idrottare. Det var föreningar från 13 olika idrotter som kontaktades. För den lilla idrotten karting kontaktades också personer med kartingbakgrund via Facebook. Enkäten låg upp i cirka en månads tid. Under den tiden kom 352 svar in. Av dessa användes 295 i studien. Resultat Idrotterna som är med i studien är uppdelade efter fem grupper; fotboll, ishockey, karting, lagidrotter (handboll, innebandy och basket) samt individuella idrotter (simning, gymnastik, friidrott, tennis, bordtennis, motocross/enduro och golf). Det enda signifikanta resultatet i studien berör debutåldern för alkohol mellan idrotterna. De individuella idrotterna hade den högsta genomsnittliga debutåldern för alkohol med 16,3 år. Karting hade den näst högsta debutåldern med 15,8 år. Lagidrotterna hade en debutålder på 15,8 år och fotboll hade 15,6 år. Ishockeyn hade lägst debutålder för alkohol med 15,2 år. Slutsats Utifrån den här studien går inte att dra några signifikanta slutsatser om hur alkohol- och tobaksvanorna skiljer sig mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter. Genomsnittsåldern ligger mellan 15,2 och 16,3 år för alkoholdebuten. I lagidrotterna ishockey och fotboll sker den genomsnittliga debuten tidigast. Högst debutålder hade gruppen med de individuella idrottarna. Bristen på signifikanta resultat gör att det inte går att svara på frågan om vilken idrott som leder till hälsosammast alkohol- och tobaksvanor i vuxen ålder. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Page generated in 0.0611 seconds