<p><strong>Bakgrund</strong>: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap.</p><p><strong>Metod</strong>: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. <strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. <strong>Slutsats: </strong>MI-metoden är ett användbart verktyg för att<strong> </strong>främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.</p>

<p>Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva <em>till vilka</em> patientgrupper sjuksköterskor använder samtalsmetoden motiverande samtal (MI) samt att presentera samtalsmetodens <em>beskrivna resultat</em>. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Materialet samlades in från databaserna CINAHL och Pubmed (MedLine) och sökorden som användes var: motivational interviewing and nurse*. Resultatet visade att sjuksköterskor använder sig av MI till flertalet patientgrupper såsom till rökare, patienter i behov av livsstilsförändring, alkoholmissbrukare, HIV-patienter samt till andra patientgrupper. Resultatet av MI var övervägande positivt, några artiklar redovisade dock negativt, oklart eller varierat resultat av MI-intervention. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att MI kan vara en värdefull metod i traditionell omvårdnad och inte bara i behandling av missbruksproblematik, vilket metoden ursprungligen utvecklades för. MI:s principer kan relateras till typiskt mänskligt beteende då samtalsmetoden baseras på att det individuella valet <em>om </em>och <em>hur</em> livsstilsförändringar är önskat. Detta är avgörande för om förändringen genomförs och upprätthålls.</p> / <p>The aim of this study was to describe <em>to what</em> patient groups nurses are using the counseling approach motivational interviewing (MI) and to present the <em>described</em> <em>result </em>of the approach.</p><p>The method was a literature review. Scientific articles were searched from the databases CINAHL and PubMed (MedLine) and the key words used were motivational interviewing and nurse*. The result showed that nurses are using MI to many different patient groups like smokers, patients needing life style changes, alcoholics, HIV-patients and other patient groups. The results of MI were generally found to be positive, however a few studies presented no, unclear or a varied result of an MI-intervention. The conclusion of this literature review is that MI can be a valuable method in everyday nursing and not only as a treatment for alcohol abuse, for which the method originally was developed. The MI principles can be related to typical human behavior as the counseling approach is based on an individual choice <em>if</em> and <em>how</em> life changes are wanted. This is decisive if changes are implemented and maintained.</p>

<p>Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni. Syftet var också att belysa vilka hinder för livsstilsförändring som kan förekomma. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie i vilken 10 artiklar granskades. Resultaten visade att motiverande samtal hade effekt när det gällde förbättring i medicinering, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökavvänjning. Motiverande samtal vid hypertoni hade ingen effekt på kardiovaskulär risk. Vanliga hinder som förekom var: patientens ovilja, otillräckliga kunskap, livsstil samt bristande kommunikation. En slutsats författaren drar är att motiverande samtal har effekt på livsstilsförändringar och det är viktigt att rådgivningen är individanpassad och att patienten inte belastas med hårda krav på livsstilsförändringar.</p>

Bakgrund: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap. Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. Slutsats: MI-metoden är ett användbart verktyg för att främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka områden motiverande samtal kan användas av personal inom hälso- och sjukvård i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmågor personalen som använder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgå livsstilsförändringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var från åren 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal använder motiverande samtal till att implementera förändringar gällande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stärka dessa förändringar och det visade sig även vara ett bra komplement till beteendeinterventioner. Förmågor hos hälso- och sjukvårdspersonal, såsom empati, hade betydelse för hur personers livsstilsförändringar implementerades. Konklusionen var att personer med övervikt och fetma kan genomgå livsstilsförändringar, såsom förbättrad kosthållning samt ökad fysisk aktivitet, som främjar hälsa och leder till viktnedgång med hjälp av motiverande samtal. / The aim of this study was to describe the areas in which motivational interviewing can be used by health care personnel in the treatment of persons with overweight or obesity. Furthermore, the aim was to describe what abilities the personnel using motivational interviewing should obtain and what impact motivational interviewing has for persons with overweight or obesity about to undergo lifestyle changes. Literature was searched in Medline through PubMed and Cinahl, and all 12 studies which represent the result were from year 2005-2010. The main result of the study showed that health care personnel are using motivational interviewing to implement changes in terms of diet, physical activity, motivation and belief in these in the work with persons with overweight and obesity. Motivational interviewing could strengthen these changes and is also proved to be a good supplement to behavioral interventions. Health care personnel abilities, such as empathy, had a meaning for how persons lifestyle changes were implemented. The conclusion was that persons with overweight and obesity could undergo lifestyle changes, such as improved diet and increased physical activity, which promote health and lead to weight loss through motivational interviewing.

Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär

Syftet med studien var att beskriva till vilka patientgrupper sjuksköterskor använder samtalsmetoden motiverande samtal (MI) samt att presentera samtalsmetodens beskrivna resultat. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Materialet samlades in från databaserna CINAHL och Pubmed (MedLine) och sökorden som användes var: motivational interviewing and nurse*. Resultatet visade att sjuksköterskor använder sig av MI till flertalet patientgrupper såsom till rökare, patienter i behov av livsstilsförändring, alkoholmissbrukare, HIV-patienter samt till andra patientgrupper. Resultatet av MI var övervägande positivt, några artiklar redovisade dock negativt, oklart eller varierat resultat av MI-intervention. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att MI kan vara en värdefull metod i traditionell omvårdnad och inte bara i behandling av missbruksproblematik, vilket metoden ursprungligen utvecklades för. MI:s principer kan relateras till typiskt mänskligt beteende då samtalsmetoden baseras på att det individuella valet om och hur livsstilsförändringar är önskat. Detta är avgörande för om förändringen genomförs och upprätthålls. / The aim of this study was to describe to what patient groups nurses are using the counseling approach motivational interviewing (MI) and to present the described result of the approach. The method was a literature review. Scientific articles were searched from the databases CINAHL and PubMed (MedLine) and the key words used were motivational interviewing and nurse*. The result showed that nurses are using MI to many different patient groups like smokers, patients needing life style changes, alcoholics, HIV-patients and other patient groups. The results of MI were generally found to be positive, however a few studies presented no, unclear or a varied result of an MI-intervention. The conclusion of this literature review is that MI can be a valuable method in everyday nursing and not only as a treatment for alcohol abuse, for which the method originally was developed. The MI principles can be related to typical human behavior as the counseling approach is based on an individual choice if and how life changes are wanted. This is decisive if changes are implemented and maintained.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den. Frågeställningarna var: Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem? Vilka kan svårigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem? Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal? Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pågående behandling? Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett på intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har eftersträvat en röd tråd i det material som har framtagits efter intervjuerna där en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts. Dessa bitar av text har sedan kombinerats i kluster, det vill säga kategorier och teman som speglar syftet med studien. Resultat: Motiverande samtal fungerar som en ingång till att etablera en första kontakt med en patient. Ibland kan samtalsmetodiken ge effekt vid ett till tre samtal och fungerar som ett sätt att låta patienten vara experten och komma med lösningar. Dock har det visat sig att motiverande samtal som en egen behandlingsmetod många gånger är otillräckligt och ger bäst effekt tillsammans med andra behandlingsmetoder, till exempel kognitiv beteendeterapi, psykoterapi och 12-stegsbehandling.  Slutsats: Studien har visat att motiverande samtal har både för- och nackdelar som en del i behandling av alkoholproblem. Det hade goda initiala effekter hos motiverade patienter, men bör kombineras med någon annan behandlingsform för bästa resultat.

Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni. Syftet var också att belysa vilka hinder för livsstilsförändring som kan förekomma. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie i vilken 10 artiklar granskades. Resultaten visade att motiverande samtal hade effekt när det gällde förbättring i medicinering, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökavvänjning. Motiverande samtal vid hypertoni hade ingen effekt på kardiovaskulär risk. Vanliga hinder som förekom var: patientens ovilja, otillräckliga kunskap, livsstil samt bristande kommunikation. En slutsats författaren drar är att motiverande samtal har effekt på livsstilsförändringar och det är viktigt att rådgivningen är individanpassad och att patienten inte belastas med hårda krav på livsstilsförändringar.