• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4637
  • 378
  • Tagged with
  • 5015
  • 2467
  • 1479
  • 1058
  • 1047
  • 1019
  • 966
  • 924
  • 917
  • 914
  • 912
  • 910
  • 559
  • 546
  • 541
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Elevers uppfattning om hälsa i ämnet idrott och hälsa

Fernros, David January 2016 (has links)
No description available.
2

”Vad står det för nånting i hälsa & livsstil då, i de här… ehh… du vet?” : Lärares undervisning i och bedömning av hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa

Norrbom, Jonny, Davidsson, Linda January 2012 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa. Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa? Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil? Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien. Resultat En samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna. Slutsats Vi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har. Tidigare forskning och vårt resultat visar att fysisk hälsa betonas och att momentet rörelse får störst utrymme i undervisningen. För att ytterligare betona vikten av hälsa kanske ämnet bör byta namn till hälsa och idrott?
3

"En genuin upplevelse av kroppslighet..." : Åtta före detta elevers tankar om vad syftet med idrottsundervisningen var och hur den har påverkat deras inställning till fysisk aktivitet

Jansson, Natalie, Olofsson, Oscar January 2008 (has links)
Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsundervisningen påverkat respondenternas inställning till fysisk aktivitet. Med läroplanerna och dess målformuleringar i utgångspunkt jämför studien hur väl dessa stämmer överens med respondenternas upplevelse av ämnets syfte och mål. Undersökningsgruppen kom att bestå av 8 respondenter, tillika studenter på Högskolan i Kalmar. Resultatet visar en osäkerhet kring idrottsämnets mål även om flera respondenter lyfter upp rörelseglädje som en viktig del i undervisningen, vilket stämmer väl överens med mål från flera kursplaner. Prestation är något som flera respondenter lyfter upp som en del i undervisningen och då oftast mätbara sådana. Prestationer av det slaget lyser däremot med sin frånvaro i de senare läroplanerna, Lgr 80, Lpo 94 och Lpf 94. Det fanns en skeptisk syn bland flera respondenter kring huruvida ämnet påverkat deras inställning till fysisk aktivitet. Detta trots att alla respondenter främst hade positiva upplevelser från undervisningen. Två respondenter uttrycker däremot tydligt att de genom idrotten i skolan fått positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Vidare lyfter några respondenter upp lärdomar de fått av idrottsundervisningen som vi menar tyder på att de har blivit påverkade, även om de själva inte ger uttryck för detta. Exempel är ledarskaps- och ansvarsförmåga samt att aktiviteter gynnas av att alla känner delaktighet.
4

Hur mår du egentligen? : En enkätundersökning om idrottslärarstudenters upplevda hälsa och livsstil / How are You really doing? : A survey regarding rated health and lifestyle of physical education teacher students

Persson, Alexander, Andersson, Malin January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar: * Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa? * Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter? * Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet? * Vilka kostvanor uppger studenterna att de har? Metod Undersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten. Därefter har resultaten tolkats utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Resultat Våra resultat visade på signifikanta skillnader när det kom till att studenterna lagade mer mat, gick ut och dansade mindre, satt stilla fler timmar per dygn och utövade mer skärmaktiviteter år 2012 än år 2008. Resultaten visade även tendenser till att studenterna år 2012 jämfört med år 2008 var fysiskt aktiva sex till sju dagar i veckan istället för tre till fyra dagar i veckan, gick mindre på idrottsevenemang, åt mellanmål samt frukt och grönt oftare. Slutsats Den upplevda hälsan var i stort sett oförändrad 2012 jämfört med 2008. De skattade att de var regelbundet fysiskt aktiva, hade ett bra socialt nätverk, samt åt frukt och grönsaker regelbundet. Det kan vara så att genomförandet av en idrottslärarutbildning kan påverka individers grad av fysiska aktivitet och kostvanor. Utifrån Bourdieus teorier kan de olika fält som studenterna befinner sig i samt det kapital som skapats, hjälpt till att påverka dem, utifrån forskningen sett, en bättre hälsa. Däremot kan vi inte säga vad det är som har gjort att respondenterna förändrat sina vanor. / Abstract Aim The aim of the study was to, from a sociological perspective, examine the experienced health and lifestyle among physical education teacher education students who have finished at least three years of higher education studies characterized by health. Another aim was to analyze if there had been a difference from when they were in the beginning of their education 2008 until they were about to finish their education four years later. Questions: *How do students rate their physical and psychological health? *What social and cultural involvement do students experience that they have in different activities? *How do students rate their own level of physical activity? *What food habits do students report that they have? Method There were 46 students who answered a questionnaire regarding health, spare time activities, physical activity and diet. The results were analyzed in the statistical program SPSS version 19.0, and were compared with the results from the same questionnaire and population year 2008. Furthermore, the results were analyzed from a sociological view of Bourdieus theories regarding habitus, symbolic capital and field. Results Our result showed that there were differences between year 2008 and year 2012. The significant differences were the fact that students tend to cook food at home more often, went out dancing less often, increased their amount of time of their sedentary behavior, and also, the screen activities had increased. Results also showed that students tend to; were physically active six to seven days a week instead of three to four days a week, visit sport events less frequent, and ate snacks and fruit and vegetables more frequent. Conclusions The experienced health was almost unchanged when comparing results from year 2008 to year 2012. When looking at results from recent researches, about the different factors affecting health, students should be in good health. They rated themselves to be regular physical active, have a good social network, also, that they ate fruit and vegetables regularly. The implementation of the education to become a physical education teacher might affect the individuals’ level of physical activity and food habits. With the help of Bourdieu’s theories the students might have been affected to get, when looking at researches, a better health.
5

Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund : En enkätstudie

Åkesson, Hanna, Remmo, Selda January 2013 (has links)
No description available.
6

Hälsoundervisning : En kvalitativ studie om idrottslärares tankar kring hälsobegreppet

Östberg, Karolina January 2013 (has links)
Sammanfattning Hälsoundervisning är en uppsats på avancerad nivå som är skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoäng. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur högstadielärare, i ämnet idrott och hälsa, arbetar med hälsobegreppet i sin undervisning utifrån deras synsätt på hälsobegreppet. Utifrån syftet har dessa frågeställningar vuxit fram: Vad har lärare i idrott och hälsa för synsätt på hälsobegreppet? Hur undervisar lärare i idrott och hälsa sina elever i och om hälsobegreppet? Metod Jag har använt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus på intervjuer. Urvalet är fem stycken lärare som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet. Metoden har använts för att få stora och djupa svar på frågeställningarna. Det insamlade resultatet analyserades sedan utifrån de teoretiska perspektiven KASAM och ramfaktorteorin. Resultat Resultatet visar att lärarna har olika uppfattningar om hälsobegreppet. Den gemensamma uppfattningen är att hälsa är att må bra men att det finns olika faktorer och redskap som bidrar till välbefinnandet. Resultatet visar även på att undervisningen i och om hälsobegreppet kan bedrivas på många olika sätt. Allt från teorilektioner om kost och träning till diskussioner och reflektioner i samband med fysisk aktivitet. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att lärarna uppfattar hälsa på sitt eget sätt och dessa uppfattningar lägger grunden för hälsoundervisningen. Detta gör att undervisningen av hälsa är långt ifrån enhetlig och likvärdig på alla skolor. För att man ska kunna ha en likvärdig undervisning om hälsa på alla skolor är det viktigt att lärarna har en gemensam syn på hälsa så att undervisningen kan bli likvärdig. / <p><strong></strong>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>
7

Young and unemployed - does the trade cycle matter for health? : a study of young men and women during times of prosperity and times of recession

Novo, Mehmed January 2000 (has links)
<p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2000, Härtill 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu
8

Vägen tillbaka till hälsa : intervjustudie med kvinnliga deltagare från en stresshanteringskurs

Ohlsson, Helén January 2006 (has links)
In recent years more and more people have been sick-listed due to stress and it has happened to more women than men. The purpose of this paper is to see if recoveringfrom stress related states of ill-health can be promoted through participation in a stress management course. Five women who were or had been sick-listed and had participated in the life management course were interviewed. The results show that the course was an important forum for expressing emotions. The participants were more positive about the future after than before they entered the course. The participants believed that they had developed new attitudes towards life and that they had become more conscious about their coping strategies. They were more aware of the need of balance in life but that would sometimes interfere with their need of supporting others. The women made no big changes in their habits but the course seems to have taught them how to relax, a skill they used in different ways in their everyday lives.
9

Hälsofrämjande skola

Fogelberg, Sandra, Ladjarevic, Ajsa January 2007 (has links)
Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.
10

IDROTT OCH HÄLSA, ETT ÄMNE I FÖRÄNDRING

Dahl, Anders, Unnevall, Jesper January 2007 (has links)
Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver. Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession.

Page generated in 0.0913 seconds