Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.

<p>Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.</p>

I läroplanen (Skolverket, 2011) framgår det att skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning. I denna studie kommer vi rikta in oss på nyanlända elever och hur två exempelskolor arbetar med undervisning av nyanlända elever. Arbetet består av en forskningsbakgrund där vi belyser vad tidigare forskning beskriver inom ämnet för utbildning av elever med annat modersmål. Vi gjorde därför en kvalitativ studie där vi genom intervjuer med fyra grundskolelärare, på två skolor, i två kommuner, studerat hur skolorna och kommunerna följer skolverkets intentioner. Utifrån vår forskningsbakgrund, som är vår teoretiska utgångspunkt, har vi redogjort för hur exempelskolorna följer Skolverkets (2008) allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Vårt resultat har visat att exempelskolorna inte kan fullfölja de intentioner skolverket presenterar av olika anledningar.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

Den här studiens bakgrund grundades i att flera studier har visat en växande skillnad gällande attityder till naturvetenskap och teknik mellan pojkar och flickor. Flickor uppvisar en tendens att vara mer skeptiska till ämnena än vad pojkar är. Funderingar växte fram om skillnader gick att finna även hos yngre elever. Syftet var att undersöka hur yngre elever i årskurs 3 ser på NO och teknik i skolan. Fokus lades på elevernas intresse gentemot ämnena både som skolämnen och som framtida yrken. Metoderna som användes i studien var en enkät, som genomfördes med 89 stycken elever, samt intervjuer med 12 stycken elever från tre olika skolor. Sammanfattningsvis visade studien att elever i årskurs 3 hade positiv inställning till NO och teknik samt fann ämnena intressanta. Studien visar också att vissa skillnader gick att finna mellan flickors och pojkars tankar kring framtida yrken inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik.