• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11430
  • 432
  • 21
  • 10
  • 9
  • 5
  • 5
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 11920
  • 6898
  • 4515
  • 1209
  • 1170
  • 870
  • 825
  • 709
  • 697
  • 575
  • 569
  • 545
  • 538
  • 532
  • 522
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den lärande miljön : Några svenska och norska lärares syn på lärmiljöer

Pedersen, Ragnhild Kvam, Bergkvist, Ellinor January 2008 (has links)
Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön. Vidare talar respondenterna också om variation i undervisningen som en viktig komponent för en god lärmiljö. Samtliga respondenter menar att lärmiljön är en av de viktigaste beståndsdelarna för all undervisning. Lärarnas bidrag till en god lärmiljö skiljer sig åt. De norska respondenterna tenderar bland annat att använda sig av läroplaner medan de svenska respondenterna framhåller läromedel som en del av en god lärmiljö. Vidare talar de norska respondenterna om att de själva står för den största svårigheten för att uppnå en god lärmiljö medan de svenska respondenterna mer framhåller avsaknaden av resurser.
2

Progressiva ideal och essentiell praktik : Vuxenstuderandes upplevelser av kommunal gymnasial utbildning ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Hegender, Henrik January 2003 (has links)
Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning. Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi. Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi. Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a. om diskrepansen mellan intentioner och praxis. Bergs (1999) teori om lärares friutrymme användes som argument för hur lärare med hjälp av kritiska och reflektiva utbildningsfilosofiska fördjupningar och diskussioner skulle kunna skapa förändringar i rådande praxis.
3

Serietidningar i pedagogiskt syfte : Lärarens syn på serietidningen som pedagogiskt redskap

Johansson, Carina, Skoogh-Olsson, Therese January 2009 (has links)
Under vår utbildning har vi uppmärksammat att serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser serietidningar och vi undrar om och i så fall hur serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen. Metod: Vi valde att göra en enkätundersökning med delvis öppna frågor, vilket gav oss möjligheten att granska de insamlade svaren kvalitativt och kvantitativt. Vi vände oss till 10 grundskolor med hopp om att samla in 80-100 enkäter. 80 enkäter delades ut och 50 enkäter samlades in. Svaren bearbetades kvalitativt och kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat: Vår undersökning visar att många lärare är negativa till serier som kunskapsbärare, men att de anser att serietidningar är alternativ litteratur. Så många som 37 av 50 säger sig inte använda serier i sin undervisning på grund av eget bristande intresse, dålig kunskap och/eller tidsbrist. Lärarnas uppfattning om seriers innehåll visar att många lärare tycker att serier innehåller mycket våld och dåligt språk, vilket är anledningar till att de inte kan arbeta med serier i skolan. De lärare som arbetar med serier i skolan låter i huvudsak eleverna rita, skriva och läsa serier. Bamse utpekas av lärarna som en serie möjlig att använda i pedagogiska sammanhang, medan Kalle Anka och Fantomen anses vara både lämpliga och olämpliga. Några av lärarna låter sina elever läsa serier, men använder inte själva serietidningar i sin undervisning. Forskning visar att läsandet av serier inte är skadligt och att språket inte är sämre än i annan litteratur. Dessutom läser serieläsande elever mer än andra elever. Läsandet av serier kan underlätta för vissa elever, men läsandet av serier ersätter inte läsandet av skönlitteratur. Vår undersökning visar att lärare saknar gemensam kunskap om hur man kan arbeta med serier i skolan och vilka serier som lämpar sig för pedagogiskt arbete.
4

Studiemotivation : Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier

Furebäck, Maria January 2007 (has links)
ABSTRAKT_____________________________________________________ Maria Furebäck Studiemotivation Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier År: 2007 Antal sidor: 30 Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier. Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier. Det var bristen på tid som gjorde att studenterna hade svårt att träna så mycket som de ville. Även kosten blev påverkad av att tiden inte alltid fanns för att laga mat. En viktig slutsats var att motivationen ökade genom att de mådde bättre när de tränade och åt bra mat. Träningen fungerade även som ett avstressande moment, då många av studenterna helt kopplade bort studierna under den tid de tränade.
5

Inlärningsstilar : Learning styles - the unique way each student learns new information

Tengwall, Christina, Sandberg, Ann January 2007 (has links)
Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlärningsstil och vilka olika undervisningsstilar de använder för att möta elevers olika behov. Vår undersökning är kvalitativ och grundar sig på 5 observationer i olika åldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lärstilsinriktad skola. Studien visar att de lärare som grundar sin pedagogik på forskning och känner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hänsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömässiga och sociologiska elementen än de pedagoger som utgår från mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. Lärstilspedagogiken underlättar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglädje och självkänsla. Möjligheten att arbeta fullt ut kan vara problematiskt då det krävs fördjupad kunskap och förståelse för barns olika inlärningsstilar men även alternativa material och metoder för att leva upp till denna pedagogik.
6

Skolhuset - idéer, avsikter och debatter kring skolhusets fysiska miljö i tidskriften Lärarnas Tidning - Svensk Skoltidning 1962-1974

Larsson, Jörgen January 2007 (has links)
In this study I examine the debates, intentions and ideas concerning the physical and created schoolroom as they appeared in the journal Lärarnas Tidning - Svensk Skoltidning (Teachers Journal – Swedish School journal) during the period 1962-1974. The built and created school building and its environment has been a relatively neglected topic in Swedish pedagogical research. When the Swedish comprehensive system transformed during the sixties, with new curricula and a common nine year school, many school professionals realised the need for a new and pedagogically adjusted schoolhouse. The early seventies marked a decline after a ten year period with an extensive building program affecting large parts of Sweden, and where schoolhouses had been an important part. The debate concerning the new Swedish school building was sometimes inspired and refreshing, but resistance and bitterness was also expressed. In part, this should be seen against the backdrop of the introduction of a new educational system, using new and sometimes untested pedagogical ideas, together with the fast transformation of the Swedish society. The research method is an exploratory textual analysis focused on five different issues: ideas concerning community centres and integration, participatory and democratic issues about the built environment, the school building as a pedagogical tool, aesthetic considerations, and the working environment. Key worlds in the theoretical part are; democratical influences, community centres and integration ideas, arguments concerning the aesthetical work out, and the work environment.
7

Starta lärprocesser genom : En möjlighet för finansiärer att lära av utvecklingsprojekt

Halvarsson, Agneta January 2007 (has links)
ABSTRACT This paper aims to shed light to what extent a financier have learnt about sustainable organizational change, through development projects taking part in the Swedish knowledge Foundations program, ICT in Teacher’s training. Some questions asked were: Has the Swedish Knowledge Foundation learnt by researchers’ and self evaluation’s “stirring up” of ongoing projects? What type of learning process has been going on? Has new, mutual, knowledge been constructed or has already existing knowledge been transferred? The study consists of one participating observation and three interviews. They show how the financed projects have been “stirred up” so that a developmental learning process has started within their organization. The project, together with the researchers have then “stirred up” individuals in the financier’s organization and signs, indicating that an individual developmental learning process has been initiated, can be seen. In order to analyze the result, a model showing how sustainable organizational change can be seen as a product of steering, support and stirring up, is used. Dewey’s theories on how new knowledge is constructed are central. His thoughts, on how learning, in the sense of constructing new knowledge, needs some kind of obstacle or disturbance to be initiated are central. In addition to this, Ellström’s (2001) thoughts on developmental learning as well as strategies for project governance (Svensson & von Otter, 2001) are discussed. Also added are thoughts on interactive research and formative evaluations.
8

Pupils’ democratic rights and the psychosocial workplace in school: How does it affect the pupil’s motivation to learning?

Nakalyowa, Agnes January 2008 (has links)
Sammandrag På mina VFU: s observerade jag en märklig skillnad mellan engelska och bild lektioner. Denna skillnad gällde elevbeteende, motivation till lärande och den psykosociala miljön i dessa både klasser. Det här ligger bakom mitt intresse för att studera denna händelse närmare. Som utgångspunkt hade Jag hypotesen att; saknad av elevinflytande kan ge upphov till omotiverade elever, dålig beteende och kan bidrar till den dåliga psykosociala arbetsmiljön. Mitt syfte då var att ta reda på om min hypotes stämde eller inte stämde med den verkligheten elever möter i klassen. Min begränsning var med åk 8 på bild lektionen. Min frågeställning var; I vilken utsträckning kan eleverna påverkar lärprocessen och hur påverkar detta deras motivation att lära och den psykosociala arbetsmiljön? Jag problematiserade nyckelorden: psykosocial arbetsmiljö, motivation, läroplan, demokrati, pedagogik och reflexivitet. Jag använde mig av tre forskningsmetoder: enkäter, intervjuer och deltagande observation. Jag observerade Hela åk 8 som är indelade på fyra klasser A-D med var mellan 25-29 elever. På bild lektioner är det halva klass med var mellan 13-15 elever. För mina intervjuer valde Jag ut, på måfå, sammanlagt 24 elever från åk 8. Efter intervjuerna fyllde in dessa 24 elever enkäter som jag gav till dem. Slutsatsen jag fick bekräftade min hypotes men det fanns andra bidragande faktorer som till exampel; ljudnivåer i klassen, att vuxna/lärarna i skolan inte lyssna på eleverna, läraren förhållningssätt i klassen och för många elever i en klass (inte på bild klass). Nyckelorden: psykosocial arbetsmiljö, motivation, läroplan, demokrati, pedagogik och reflexivitet. 46
9

Kids need to be seen : A Narrative Study of a Teacher's Inclusive Education

Moen, Torill January 2004 (has links)
No description available.
10

Childhood as a social and symbolic space : discourses on children as social participants in society

Kjørholt, Anne Trine January 2004 (has links)
The aim of the thesis is to explore discourses on "children as participants" by questioning and discussing constructions of children and childhood that seems to be taken for granted, and which in certain contexts seem to have attained a hegemonic position in recent years. One important task is to gain an insight into the existential conditions of these discourses, to contextualise them by exploring the social practices that are developed as part of these discourses. In this context, it is important to discuss how constructions of the child subject in discourses affect children, and how children handle and experience the new identities that are made available to them through the discourses.

Page generated in 0.027 seconds