• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16552
  • 562
  • 22
  • 11
  • 10
  • 6
  • 5
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 17178
  • 9553
  • 7159
  • 1979
  • 1868
  • 1597
  • 1456
  • 1381
  • 1144
  • 1034
  • 1009
  • 1007
  • 967
  • 912
  • 875
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Studiemotivation : Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier

Furebäck, Maria January 2007 (has links)
<p>ABSTRAKT_____________________________________________________</p><p>Maria Furebäck</p><p>Studiemotivation</p><p>Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier</p><p>År: 2007 Antal sidor: 30</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier.</p><p>Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier. Det var bristen på tid som gjorde att studenterna hade svårt att träna så mycket som de ville. Även kosten blev påverkad av att tiden inte alltid fanns för att laga mat.</p><p>En viktig slutsats var att motivationen ökade genom att de mådde bättre när de tränade och åt bra mat. Träningen fungerade även som ett avstressande moment, då många av studenterna helt kopplade bort studierna under den tid de tränade.</p>
2

Inlärningsstilar : Learning styles - the unique way each student learns new information

Tengwall, Christina, Sandberg, Ann January 2007 (has links)
<p>Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlärningsstil och vilka olika undervisningsstilar de använder för att möta elevers olika behov. Vår undersökning är kvalitativ och grundar sig på 5 observationer i olika åldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lärstilsinriktad skola. Studien visar att de lärare som grundar sin pedagogik på forskning och känner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hänsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömässiga och sociologiska elementen än de pedagoger som utgår från mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. Lärstilspedagogiken underlättar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglädje och självkänsla. Möjligheten att arbeta fullt ut kan vara problematiskt då det krävs fördjupad kunskap och förståelse för barns olika inlärningsstilar men även alternativa material och metoder för att leva upp till denna pedagogik.</p>
3

Inspiration och arbetsmiljö : En studie av två textilslödsalar / Inspiration and work enviroment : A study of two classrooms for textilehandycraft

Nilsson, Anna January 2005 (has links)
<p>Syftet med det här arbetet var att jag ville undersöka vad lärare och elever i två olika textilslöjdsalar på en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lärare och elever på en 1-9 skola i norra Kalmar län. Jag har också läst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela är nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det är främst när det gäller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förändringar. Eleverna vill att det ska finnas mycket mera färdiga slöjdföremål synliga i salen som de kan titta på för att få idéer och inspiration. Eleverna känner sig alltså inte inspirerade av salen som den är nu, medan lärarna tycker att de använder sig av salen på ett bra sätt för att inspirera sina elever. Mitt arbete är inte en generalisering av hur elever och lärare vill att det ska vara i slöjdsalen. Det är inte säkert att alla elever vill att det ska vara så som de elever som jag intervjuade vill. Det är därför viktigt att man är lyhörd för vad ens egna elever vill, det är eleverna som ska lära sig och miljön bör därför vara anpassad efter deras behov. Visst kan man inte anpassa sig efter alla elever som är i salen, men det gäller att man är flexibel och visar förståelse för alla elever så att de kan trivas i salen. Eftersom det inte finns några regler för hur det ska se ut i en sal kan det vara svårt att veta hur man ska inreda den för att den både ska få oss att arbeta effektivt och att vi mår bra.</p>
4

Lärares hantering av elever som utmanar skolan / Teacher´s managing pupils that callenge school

Hammarberg, Charlotta January 2005 (has links)
<p>I det här arbetet är syftet att lära mer om lärares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. Både förebyggande arbete och kortsiktiga tillvägagångssätt som olika lärare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns även syftet att undersöka hur man som lärare kan få hjälp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstår med elever som utmanar skolan.</p><p>Arbetet innehåller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lärare. Sex lärare i som arbetar i åren 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval.</p><p>I studien har jag sett en uppdelning av lärarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar. De förebyggande strategierna är mer långsiktiga och görs i ett mer långsiktigt perspektiv. Dessa strategier är inget som görs under endast en lektion, vilket kan vara fallet med de spontana handlingarna. I studien finns indikationer på att många lärare använder sig av gränser och regler som förebyggande strategi att hantera elever som utmanar läraren eller skolan som organisation. I studien ser jag även indikationer på att lärare som känner stöd av rektor/ledning också känner att de vågar lita mer på sig själva och sitt eget handlande.</p>
5

Progressiva ideal och essentiell praktik : Vuxenstuderandes upplevelser av kommunal gymnasial utbildning ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Hegender, Henrik January 2003 (has links)
<p>Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.</p><p>Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.</p><p>Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.</p><p>Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a. om diskrepansen mellan intentioner och praxis. Bergs (1999) teori om lärares friutrymme användes som argument för hur lärare med hjälp av kritiska och reflektiva utbildningsfilosofiska fördjupningar och diskussioner skulle kunna skapa förändringar i rådande praxis.</p>
6

Kids need to be seen : A Narrative Study of a Teacher's Inclusive Education

Moen, Torill January 2004 (has links)
No description available.
7

Childhood as a social and symbolic space : discourses on children as social participants in society

Kjørholt, Anne Trine January 2004 (has links)
<p>The aim of the thesis is to explore discourses on "children as participants" by questioning and discussing constructions of children and childhood that seems to be taken for granted, and which in certain contexts seem to have attained a hegemonic position in recent years. One important task is to gain an insight into the existential conditions of these discourses, to contextualise them by exploring the social practices that are developed as part of these discourses. In this context, it is important to discuss how constructions of the child subject in discourses affect children, and how children handle and experience the new identities that are made available to them through the discourses.</p>
8

Lärarnas professionalisering genom 1900-talet

Berggren, Jenny, Vik, Elin January 2006 (has links)
<p>I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.</p><p>Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i. Studien har bidragit till att vi intresserat oss mer för vår blivande yrkesrolls professionalisering. Vi har funnit att diskussionen kring lärarnas professionalisering fortfarande är aktuell och skapar rubriker även i dagens tidningar. Den nuvarande debatten kring lärarlegitimationen är en del i detta.</p><p>Vi har i uppsatsen studerat professionaliseringen genom lärarfacklig press från tre årtal. Vi har genom studier av tidskrifternas texter funnit mycket som varit gemensamt mellan årtalen. Dock har vi funnit det egendomligt att tidningarna från 1914 och 1988 har fler gemensamma drag än mellan till exempel 1914 och 1950. Tidningarnas upplägg och struktur är liknande och även är de debatter som pågått i årgångarna.</p><p>Lärarnas professionalisering har under 1900-talet genomgått förändringar alltefter den aktuella tiden. Bland annat har vi sett att läraryrket har förändrats genom synen på läraren som privatperson till att ses som en yrkesperson.</p>
9

Skolhuset - idéer, avsikter och debatter kring skolhusets fysiska miljö i tidskriften Lärarnas Tidning - Svensk Skoltidning 1962-1974

Larsson, Jörgen January 2007 (has links)
<p>In this study I examine the debates, intentions and ideas concerning the physical and created schoolroom as they appeared in the journal Lärarnas Tidning - Svensk Skoltidning (Teachers Journal – Swedish School journal) during the period 1962-1974. The built and created school building and its environment has been a relatively neglected topic in Swedish pedagogical research.</p><p>When the Swedish comprehensive system transformed during the sixties, with new curricula and a common nine year school, many school professionals realised the need for a new and pedagogically adjusted schoolhouse.</p><p>The early seventies marked a decline after a ten year period with an extensive building program affecting large parts of Sweden, and where schoolhouses had been an important part. The debate concerning the new Swedish school building was sometimes inspired and refreshing, but resistance and bitterness was also expressed. In part, this should be seen against the backdrop of the introduction of a new educational system, using new and sometimes untested pedagogical ideas, together with the fast transformation of the Swedish society.</p><p>The research method is an exploratory textual analysis focused on five different issues: ideas concerning community centres and integration, participatory and democratic issues about the built environment, the school building as a pedagogical tool, aesthetic considerations, and the working environment. Key worlds in the theoretical part are; democratical influences, community centres and integration ideas, arguments concerning the aesthetical work out, and the work environment.</p>
10

Pupils’ democratic rights and the psychosocial workplace in school: How does it affect the pupil’s motivation to learning?

Nakalyowa, Agnes January 2008 (has links)
<p>Sammandrag På mina VFU: s observerade jag en märklig skillnad mellan engelska och bild lektioner. Denna skillnad gällde elevbeteende, motivation till lärande och den psykosociala miljön i dessa både klasser. Det här ligger bakom mitt intresse för att studera denna händelse närmare. Som utgångspunkt hade Jag hypotesen att; saknad av elevinflytande kan ge upphov till omotiverade elever, dålig beteende och kan bidrar till den dåliga psykosociala arbetsmiljön. Mitt syfte då var att ta reda på om min hypotes stämde eller inte stämde med den verkligheten elever möter i klassen. Min begränsning var med åk 8 på bild lektionen. Min frågeställning var; I vilken utsträckning kan eleverna påverkar lärprocessen och hur påverkar detta deras motivation att lära och den psykosociala arbetsmiljön? Jag problematiserade nyckelorden: psykosocial arbetsmiljö, motivation, läroplan, demokrati, pedagogik och reflexivitet. Jag använde mig av tre forskningsmetoder: enkäter, intervjuer och deltagande observation. Jag observerade Hela åk 8 som är indelade på fyra klasser A-D med var mellan 25-29 elever. På bild lektioner är det halva klass med var mellan 13-15 elever. För mina intervjuer valde Jag ut, på måfå, sammanlagt 24 elever från åk 8. Efter intervjuerna fyllde in dessa 24 elever enkäter som jag gav till dem. Slutsatsen jag fick bekräftade min hypotes men det fanns andra bidragande faktorer som till exampel; ljudnivåer i klassen, att vuxna/lärarna i skolan inte lyssna på eleverna, läraren förhållningssätt i klassen och för många elever i en klass (inte på bild klass). Nyckelorden: psykosocial arbetsmiljö, motivation, läroplan, demokrati, pedagogik och reflexivitet. 46</p>

Page generated in 0.03 seconds