Under vår utbildning har vi uppmärksammat att serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser serietidningar och vi undrar om och i så fall hur serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen. Metod: Vi valde att göra en enkätundersökning med delvis öppna frågor, vilket gav oss möjligheten att granska de insamlade svaren kvalitativt och kvantitativt. Vi vände oss till 10 grundskolor med hopp om att samla in 80-100 enkäter. 80 enkäter delades ut och 50 enkäter samlades in. Svaren bearbetades kvalitativt och kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat: Vår undersökning visar att många lärare är negativa till serier som kunskapsbärare, men att de anser att serietidningar är alternativ litteratur. Så många som 37 av 50 säger sig inte använda serier i sin undervisning på grund av eget bristande intresse, dålig kunskap och/eller tidsbrist. Lärarnas uppfattning om seriers innehåll visar att många lärare tycker att serier innehåller mycket våld och dåligt språk, vilket är anledningar till att de inte kan arbeta med serier i skolan. De lärare som arbetar med serier i skolan låter i huvudsak eleverna rita, skriva och läsa serier. Bamse utpekas av lärarna som en serie möjlig att använda i pedagogiska sammanhang, medan Kalle Anka och Fantomen anses vara både lämpliga och olämpliga. Några av lärarna låter sina elever läsa serier, men använder inte själva serietidningar i sin undervisning. Forskning visar att läsandet av serier inte är skadligt och att språket inte är sämre än i annan litteratur. Dessutom läser serieläsande elever mer än andra elever. Läsandet av serier kan underlätta för vissa elever, men läsandet av serier ersätter inte läsandet av skönlitteratur. Vår undersökning visar att lärare saknar gemensam kunskap om hur man kan arbeta med serier i skolan och vilka serier som lämpar sig för pedagogiskt arbete.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen. Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i. Studien har bidragit till att vi intresserat oss mer för vår blivande yrkesrolls professionalisering. Vi har funnit att diskussionen kring lärarnas professionalisering fortfarande är aktuell och skapar rubriker även i dagens tidningar. Den nuvarande debatten kring lärarlegitimationen är en del i detta. Vi har i uppsatsen studerat professionaliseringen genom lärarfacklig press från tre årtal. Vi har genom studier av tidskrifternas texter funnit mycket som varit gemensamt mellan årtalen. Dock har vi funnit det egendomligt att tidningarna från 1914 och 1988 har fler gemensamma drag än mellan till exempel 1914 och 1950. Tidningarnas upplägg och struktur är liknande och även är de debatter som pågått i årgångarna. Lärarnas professionalisering har under 1900-talet genomgått förändringar alltefter den aktuella tiden. Bland annat har vi sett att läraryrket har förändrats genom synen på läraren som privatperson till att ses som en yrkesperson.

The aim of this essay is to study the importance of team organisation of teachers’ learning of teaching and learning and to find out different obstacles and possibilities. I carried out the study at a schooldistrict in a community in the south of Sweden. Data was collected by group interviews and document studies. To get all kinds of teachers, from pre-school to year six, in the groups the sample was made by the headmaster of the schooldistrict. Since it is a case study the findings can not be considered as general, but they can hopefully contribute the pedagogical discussion and future research. The findings show that there exists a difference between the expectations on policy level on the one hand and on the team level on the other hand. The expectation on the policy level describes a kind of organized learning, which means a collective strategy of evaluating, analyzing and document the work. Although the teachers declared that the team had a major importance, they had not any expectations regarding the collective learning. The learning that they describe cannot be described as organized learning, it was more of an independent type of learning, which is characterised of fragmentation and individualism and goes on spontaneously in the work while teaching the children. The obstacles found were; unclear teacher identity, complex workday task, the difficult talk, lack of expectations and the hidden place of organized learning. The possibilities found were; multiplicity, team spirit, reflecting talk and up to date. For further research I propose a deeper analysis about the nature of both the organized learning as well as the independent type of learning and how the schools use the time, 104 hours, for competence improvement.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling av Reggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter och den bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varit att undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion. Dessa begrepp har inte bara lagt grunden till verktyget utan är också beroende av verktyget och hur det används. Metoden som har använts bygger på både enskilda och gruppintervjuer med pedagoger på en utvald förskola. Intervjuerna bygger på observationer av pedagogerna, barnen och förskolans miljö. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation inte handlar om väggdekorationer utan snarare om att ställa frågor, utmana och bjuda in till dialog. Sett över en längre tid ligger dokumentationen till grund för pedagogens upptäckande av varje barns strategier för att lära. I studien har påvisats att pedagogerna styr förskoleverksamheten med hjälp av barnen. Pedagogerna menar att den pedagogiska dokumentationen underlättar barnens möjlighet att påverka sitt lärande och sin miljö. Genom att använda pedagogisk dokumentation för reflektion och observation av barnen, visar pedagogerna såväl entusiasm som vilja till att lyssna på barnen. Det är en god början och rätt använt kan det genom att åskådliggöra barnens aktiviteter och tänkande ge barnen möjlighet att vara med och påverka såväl arbete som miljö vilket i sin tur ger dem möjlighet att påverka sitt eget kunskapande. Nyckelord: Pedagogisk dokumentation Förskola Påverkan eller är det inflytande? Observera Reflektera

ABSTRAKT_____________________________________________________ Maria Furebäck Studiemotivation Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier År: 2007 Antal sidor: 30 Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier. Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier. Det var bristen på tid som gjorde att studenterna hade svårt att träna så mycket som de ville. Även kosten blev påverkad av att tiden inte alltid fanns för att laga mat. En viktig slutsats var att motivationen ökade genom att de mådde bättre när de tränade och åt bra mat. Träningen fungerade även som ett avstressande moment, då många av studenterna helt kopplade bort studierna under den tid de tränade.

Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön. Vidare talar respondenterna också om variation i undervisningen som en viktig komponent för en god lärmiljö. Samtliga respondenter menar att lärmiljön är en av de viktigaste beståndsdelarna för all undervisning. Lärarnas bidrag till en god lärmiljö skiljer sig åt. De norska respondenterna tenderar bland annat att använda sig av läroplaner medan de svenska respondenterna framhåller läromedel som en del av en god lärmiljö. Vidare talar de norska respondenterna om att de själva står för den största svårigheten för att uppnå en god lärmiljö medan de svenska respondenterna mer framhåller avsaknaden av resurser.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning. Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi. Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi. Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a. om diskrepansen mellan intentioner och praxis. Bergs (1999) teori om lärares friutrymme användes som argument för hur lärare med hjälp av kritiska och reflektiva utbildningsfilosofiska fördjupningar och diskussioner skulle kunna skapa förändringar i rådande praxis.

<p>Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön. Vidare talar respondenterna också om variation i undervisningen som en viktig komponent för en god lärmiljö. Samtliga respondenter menar att lärmiljön är en av de viktigaste beståndsdelarna för all undervisning. Lärarnas bidrag till en god lärmiljö skiljer sig åt. De norska respondenterna tenderar bland annat att använda sig av läroplaner medan de svenska respondenterna framhåller läromedel som en del av en god lärmiljö. Vidare talar de norska respondenterna om att de själva står för den största svårigheten för att uppnå en god lärmiljö medan de svenska respondenterna mer framhåller avsaknaden av resurser.</p>

Denna studie synliggör normbärande och normbrytande egenskaper hos fyra huvudkaraktärer i fyra kapitelböcker av Astrid Lindgren för att kunna bidra till den litteraturdidaktiska diskussionen. Maria Nikolajevas (2017) schema för könsstereotypa egenskaper fungerar som analysverktyg. Huvudkaraktärerna analyseras även utifrån begreppen “rund”, ”platt” och ”flankperson”.  Frågeställningen som besvaras är: Vilka normbärande och/eller normbrytande egenskaper uppvisar huvudkaraktärerna utifrån ett genusperspektiv? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ textanalys av fyra skönlitterära böcker av Astrid Lindgren. Den litteratur som analyserats är Emil i Lönneberga, Lotta på Bråkmakargatan, Rasmus på luffen och Madicken Junibackens Pims.  Studien utgår från Hirdmans (2003) genusteori och hennes definition av begreppet genus. Maria Nikolajevas (2017) schema för stereotypiska egenskaper av manligt och kvinnligt är studiens grundläggande analysverktyg. Nikolajevas (2017) schema säkerställer studiens objektivitet och tillförlitlighet då risken för personliga tolkningar minimeras. Studiens slutsats är att huvudkaraktärerna Lotta och Rasmus är de mest normbrytande av de fyra analyserade. Lotta är en envis och bestämd flicka vilket går att koppla till de stereotypiskt manliga karaktärsdragen ”stark” och ”aktiv”. Rasmus mest framträdande egenskaper kopplas till de stereotypiskt kvinnliga egenskaperna ”lydig”, ”sårbar” och ”emotionell”. Analysen visar att både Lotta och Rasmus även har normbärande egenskaper, men i en mindre utsträckning i förhållande till de normbrytande egenskaperna. Emil och Madicken uppvisar, på samma sätt som Lotta och Rasmus, både stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper, med skillnaden att dessa egenskaper är mer jämnt fördelade hos karaktärerna.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.