<p> New practice domains are opening up for practitioners of family therapy in the medical, organizational, and human relations fields. In this new environment, family therapy educators and supervisors are required to cross the epistemological spaces of scientist-practitioner, postmodernism, and critical theory. These new possibilities require that family therapist educators become comfortable moving between multiple epistemologies. This poses increasing challenges that will require a hybridization of knowledge and practice approaches in MFT education.</p><p> Through focus groups consisting of 34 participants, all of who were in their first quarter of a Master&rsquo;s degree program in Marriage and Family Therapy. We found a rich set of themes that reflect the experiences of students in their first quarter of learning multiple, potentially contradictory theories. The data that emerged reflect both the deep and varied <i>student experiences </i> that took place as they were introduced to multiple perspectives in their first quarter, as well as <i>student desires</i> that they would have liked to have had met during their experience. The results in each of these areas uniquely inform potential future MFT pedagogical practices. </p><p> <i>Keywords:</i> pedagogy, epistemology, family therapy, narrative analysis</p>

This document is an analytical and pedagogical guide to J.S. Bach's Eighteen Little Preludes, which can be considered by teachers as valid pedagogical material for transitioning from late elementary level to intermediate levels of J.S. Bach's keyboard works. This paper contains a brief biography of J.S. Bach and historical background of the Eighteenth Little Preludes. In addition, this paper focuses on the pedagogical aspects of each prelude and includes a discussion of styles, interpretation, performance techniques, as well as technical solutions.

No description available.

I en undersökning vars syfte är att lyfta instrumentlärares erfarenheter och åsikter om videos som undervisningsmaterial har fem informanter intervjuats. Materialet som samlats in presenterar efter analys informanternas erfarenheter och åsikter genom Koehler och Mishras (2009) TPaCK-modell. Det som framgår efter analys är informanternas olika vilja, intresse och kunnande för att involvera videos och deras erfarenheter och åsikter om att involvera videos i sin undervisning. I resultatet presenteras en gemensam åsikt om videos som en visuell resurs där åskådaren både kan se och höra. Videos främsta egenskap är också enligt informanterna att verka som en möjlig förlängning av lektionen. I diskussionen framgår dock att videos inte är någon självklar del av undervisningen utan hänger på instrumentlärares intresse, kunnande och vilja att involvera videos i sin undervisning.

Syfte och frågeställning Syfte med denna studie är att undersöka simundervisningen i skolan för att få en fördjupad förståelse för simning i ämnet idrott och hälsa. Studiens avser att besvara (1) hur simundervisning framställts i läroplaner historiskt i Sverige, Norge och Danmark, (2) hur simundervisning framställs i nuvarande styrdokument för grundskolan i Sverige, Norge och Danmark (3) och om det finns eventuella likheter respektive skillnader i detta material. Metod I denna studie används innehållsanalys med en läroplansteoretisk utgångspunkt där simundervisning i styrdokument från Sverige, Norge och Danmark analyseras. I en kvalitativ textanalys av materialet med kodning och kategorisering framställs en överblick över simundervisning för respektive land. Därtill identifiera dess eventuella likheter och skillnader och även teman. Resultatet I tidigare läroplaner visar det sig att simundervisningen varierat över tid i Sverige, Norge och Danmark. Variationer förekommer till exempel i anvisningar lektionsupplägg och bedömning. Norges nutida material skiljer sig från Sverige och Danmarks på så sätt att simundervisningen i större utsträckning lyfts fram som möjliggörande för aktiviteter inte endast något som förhindrar olyckor. Av denna anledning har vi identifierat ett möjliggörande tema i de norska styrdokumenten. I det danska materialet finns en stark betoning på säkerhet vilket inneburit att vi identifierat ett olycksförebyggande tema. Det svenska materialet delar aspekter från både det danska olycksförebyggande- och det norska möjliggörande temat och kan därför ses som ett mellanting. Det svenska materialet utmärker sig dock genom att ha betoning på prestation i bedömning. Slutsats I denna studie har vi konstaterat simundervisningen i skandinaviens styrdokument har ett liknande innehåll på så sätt att de alla innehåller simkunnighets- och säkerhetsaspekter. Trots denna likhet finns skillnader som möjliggjort för oss att identifiera olika teman. Detta visar på att vad som kan uppfattas som subtila skillnader kan i praktiken medföra signifikanta skillnader. Denna studie, och studier av detta slag, skulle möjligen kunna vara till hjälp då framtida läroplaner formuleras då lärdomar kan utvinnas från både historiska exempel men även andra länder.

Studiens övergripande syfte var att belysa hur lågstadielärare ser på inkludering i klassrummet och vad det behövs för förutsättningar för att lyckas med inkluderande undervisning. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som ligger till grund för studiens analys, diskussion och slutsats.Utifrån resultatet visades ett tydligt mönster att lärare behöver bättre förutsättningar för att lyckas med ett inkluderande klassrum. Samtliga av informanterna visade sig även vara överens om att det är en svår uppgift att anpassa undervisningen så den passar alla elever eftersom de inte har tillräckligt med resurser. Eftersom inkludering inte nämns i de svenska styrdokumenten bidrar detta till stor tolkningsfrihet bland lärare vilket leder till att det är svårt för lärare att arbeta fram ett fungerande inkluderande klassrum. Vissa av informanterna ansåg att det är svårt att nivåanpassa undervisningen så att den gynnar alla elever. Studien visade att informanterna såg positivt på begreppet inkludering och med rätt förutsättningar är ett fungerande inkluderande klassrum ett mål att sträva mot. Med denna studie är vår förhoppning att bidra med en tydligare syn över lärares uppfattningar om hur inkludering fungerar i verkligheten.

No description available.

En vanlig arbetsmetod i bildämnet är kreativitet. Eleverna ska enligt skolverket bl.a. ges möjligheti undervisningen att utveckla förmågan att: arbeta nytänkande, idérikt och med personligt uttryck.Som blivande bildpedagog i ämnena Bild och Design önskar jag kunna ge dessa förutsättningartill elever som en god grund att stå på i sitt eget fortsatta skapande.Metoden i sig kan angripas från olika håll, på många sätt, med olika syften. Min studie handlar omatt undersöka inspiration i relation till kreativitet ur ett lärarperspektiv.Frågeställning: Vad kännetecknar inspiration i en arbetsprocess av keramiska föremål och påvilket sätt kan ögonblicksbilder synliggöra detta?Med en introspektiv metod har jag utgått från stunder i vardagen som får mitt sinne att oväntatväckas till liv, dessa stunder har dokumenterats med en polaroidkamera. Med utgångspunkt ifotografierna har de sedan agerat som minnen i en skapande arbetsprocess med lera där jagförhållit mig till form. Fotografierna har varit inspirationskälla i det skapande arbetet med lerandär formerna på bilderna fått inspirera mig till att skapa nya former. De nya formerna har sedanbearbetats i ett gestaltande processarbete där uttryck och färg har fått experimenteras fram medhjälp av glasyrer, uppbyggnad av rumslighet, adderande av kompletterande material såsom metalloch växter samt ljussättning.Genom teorier, metoder och begrepp relaterat till min process analyserades bearbetningen.Resultatet av studien visar på metoder som är förenliga med kreativt skapande och att de mycketväl kan vara fördelaktiga i bildundervisning i kombination med en lärare som är angelägen om attlära känna sina elever som på individnivå.Den gestaltande delen visar tjugoåtta keramiska objekt presenterade på en kopparplåt (ärgad medsalt, ketchup och ättika) som i sin tur presenterades på ett lågt podium med grå betongliknandestruktur. I två av de keramiska objekten placerades växtlighet, i ett av objekten adderades vatten.Ca en och en halv meter ovanför objekten hängdes fem vita pioner uppochner i fiskelina.Ljussättningen bestod i två spotlights, en placerad direkt ovanför riktad ner mot objekten, denandra lampan riktades snett mot de tretton lite högre objekten så att skuggor bildades bakom.Det självständiga arbetet presenteras i två delar, dels som en uppsats, dels genom en gestaltandedel som presenterades på Konstfacks vårutställning 2017 och här presenteras med bilder.

Beteendevetare är en av de snabbast växande yrkesgrupperna på arbetsmarknaden idag och det finns många olika yrken att arbeta inom efter examen. Beteendevetarnas arbetsmarknad ligger nära socionomers, personalvetares och samhällsvetares yrken. Utifrån den stora möjliga yrkesbredden bör frågan ställas om beteendevetare faktiskt upplever att deras utbildning skapat tillräckliga förutsättningar för så olika typer av yrken. Denna studie undersöker hur beteendevetare från olika lärosäten ser på utbildningens relevans för arbetslivet; dels genom deras syn på vilka förutsättningar och motsättningar för framtida arbetsliv som följt av utbildningen, men också vad de upplever saknas i utbildningen. Studien bygger på tjugoen deltagares berättelser där fem personer intervjuats och sexton deltagit i inkätdialog. Studien är fenomenologisk och essensbegreppet har fått stå i fokus. Resultatet visar att beteendevetarna upplever att utbildningen skapat förutsättningar för framtida arbete genom ett breddat perspektiv och samtalsfärdigheter, och att den otydliga yrkesprofileringen upplevs som en motsättning. Det deltagarna upplever saknas i utbildningen är juridiska kunskaper, bättre arbetslivsanknytning och till viss del praktik. / Behavioral scientists are one of the fastest growing occupational groups in the labor market today and there are many different professions to work in after graduation. The behavioral scientists labor market is close to the occupations of social workers, human resources managers and social scientists. Based on the broad possible scope of work, the question should be asked if behavioral scientists actually find that their education has created sufficient conditions for such different types of professions. This study examines how behavioral scientists from different academies perceivethe relevance of their education when related to working life; partly through their opinions of what preconditions and contradictions for future working life that the education has given, but also what they find is missing in the education. The study is based on twenty-one participants’ stories where five people were interviewed and sixteen participated in survey-dialogues*. The study is phenomenological and the essence concept has been placed in focus. The result shows that behavioral scientists find that the education created good conditions for future work through a broader perspective and conversational skills, and that the unclear professional profiling is perceived as a contradiction for future profession. The aspects that participants find to be missing in the behavioral science education is legal knowledge, better connection between education and practice and, in part, internships. * Survey-dialogue is an approximate translation for a Swedish word that refers to a data collection method that is a mix between a survey and an interview.

No description available.