Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV. Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått. Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt.

Eftersom vi befinner oss i en global finansiell kris, har det blivit mer och mer vanligt att företag varslar ett stort antal människor. Vi anser det intressant att skriva om ämnet eftersom det i högsta grad är aktuellt. Logistikföretaget vi undersökte gör en stor omorganisation där stora delar av verksamheten läggs ner och flyttas från staden och cirka 70 % av enhetens anställda är varslade. Syftet med den här studien är att ta reda på nedskärningens betydelse för ett fåtal anställda, efter att varsel är lagda samt ta reda på hur ledaren kan motivera sina anställda vid nedskärning. Uppsatsen som följer är en empirisk kvalitativ studie, utfört på ett logistikföretag i Götaland. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer, med företagets högsta lokala chef, två mellanchefer samt fyra medarbetare. Intervjupersonernas utsagor relaterades till några olika teorier och tidigare forskning om motivation och kommunikation. Författarnas egna reflektioner och idéer presenteras i uppsatsens diskussion. Analysen av utsagorna visar att intervjupersonerna inte är oroliga för att förlora jobbet, men de berättar att en del anställda är ängsliga. Beskedet om varsel har även inneburit större gemenskap hos de anställda då de har börjat prata med varandra till skillnad från tidigare då de pratade om varandra. Det framgår av resultatet att alla utom den högsta lokala chefen anser att informationen är bristfällig, då de flesta inte vet vad som kommer att hända mer än att de riskerar att bli arbetslösa. Cheferna försöker motivera sina anställda genom att informera om att deras ackordslön inte bara märks nu utan även framöver vid eventuell a-kassa. _____________________________________________________________________________Sökord: Nedskärning, organisationsförändring, varsel, anställningsotrygghet, motivation och kommunikation. ______________________________________________________________________________

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion. Vidare bearbetade barnen litteraturen med hjälp av kroppen på olika sätt. När det sedan gäller samspelet under lässtunden tyder resultatet i studien på att detta påverkades av yttre förutsättningar, så som placering och gruppens storlek. Hur de inre förutsättningarna påverkade samspelet som t.ex. förväntningar och dagsform framkom dock inte i studien. Det blev tydligt att lässtunden var en gemensam upplevelse och en stund för gemenskap, där pedagogens inlevelse och engagemang hade inverkan på samspelet. Under lässtunden uppstod också samtal utifrån boken och olika samtalsstrukturer gick att finna. Pedagogerna visade lyhördhet inför barnens tankar och åsikter. Det var dock märkbart att vissa barn var mer delaktiga än andra under samtalen.

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats bygger på en tidigare kartläggning av en skolenhets historiska utveckling</p><p>under tio år. Undersökningen bygger på fritt skrivna brev och utifrån de breven har jag tolkat</p><p>respondenternas åsikter och tankar.</p><p>I resultatdelen presenteras några framgångsfaktorer som här tolkas att ge en lust till att</p><p>utveckla vardagsarbetet. De finns även en del svagheter i organisationen som beskrivs i</p><p>breven, de uppmärksammas då de kan bli framtida hot mot fortsatt utveckling. De områden</p><p>som det skrivs mest om i breven är samlade under de följande rubrikerna:</p><p>1. Interaktionen</p><p>2. Elevperspektiv</p><p>3. Organisation</p><p>4. Arbetslag</p><p>5. Individ</p><p>6. Ledarskap</p><p>7. Samhälle/omvärld</p><p>Studien visar att respondenterna beskriver en mängd olika tankar och åsikter i sina brev inom</p><p>dessa områden som kan tolkas som framgångsfaktorer för att skapa lust att utveckla och</p><p>därmed berika vardagsarbetet.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.