<p>Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 – 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer. Undersökningen av det insamlade materialunderlaget visar att man inte vare sig schemalagt eller kontinuerligt diskuterar interkulturalitet eller Sveriges minoriteters ställning i det svenska samhället i skolan. Undersökningen visar att det finns lärare med mångkulturell bakgrund som undervisar i skolan, dock inte i alla ämnen, utan bara i NO – och i de mer praktiskt orienterade ämnena. Detta skiljer vidare de mångkulturella lärarna från lärare med svensk bakgrund. Sammanfattningsvis kan sägas att såväl skolan som delar av skolans lärare uppvisar kunskapsluckor både vad gäller interkulturalitet och kunskap om Sveriges minoriteter.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Under vår utbildning har vi uppmärksammat att serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser serietidningar och vi undrar om och i så fall hur serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen. Metod: Vi valde att göra en enkätundersökning med delvis öppna frågor, vilket gav oss möjligheten att granska de insamlade svaren kvalitativt och kvantitativt. Vi vände oss till 10 grundskolor med hopp om att samla in 80-100 enkäter. 80 enkäter delades ut och 50 enkäter samlades in. Svaren bearbetades kvalitativt och kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat: Vår undersökning visar att många lärare är negativa till serier som kunskapsbärare, men att de anser att serietidningar är alternativ litteratur. Så många som 37 av 50 säger sig inte använda serier i sin undervisning på grund av eget bristande intresse, dålig kunskap och/eller tidsbrist. Lärarnas uppfattning om seriers innehåll visar att många lärare tycker att serier innehåller mycket våld och dåligt språk, vilket är anledningar till att de inte kan arbeta med serier i skolan. De lärare som arbetar med serier i skolan låter i huvudsak eleverna rita, skriva och läsa serier. Bamse utpekas av lärarna som en serie möjlig att använda i pedagogiska sammanhang, medan Kalle Anka och Fantomen anses vara både lämpliga och olämpliga. Några av lärarna låter sina elever läsa serier, men använder inte själva serietidningar i sin undervisning. Forskning visar att läsandet av serier inte är skadligt och att språket inte är sämre än i annan litteratur. Dessutom läser serieläsande elever mer än andra elever. Läsandet av serier kan underlätta för vissa elever, men läsandet av serier ersätter inte läsandet av skönlitteratur. Vår undersökning visar att lärare saknar gemensam kunskap om hur man kan arbeta med serier i skolan och vilka serier som lämpar sig för pedagogiskt arbete.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>This paper aims to shed light to what extent a financier have learnt about sustainable</p><p>organizational change, through development projects taking part in the Swedish knowledge</p><p>Foundations program, ICT in Teacher’s training. Some questions asked were: Has the</p><p>Swedish Knowledge Foundation learnt by researchers’ and self evaluation’s “stirring up” of</p><p>ongoing projects? What type of learning process has been going on? Has new, mutual,</p><p>knowledge been constructed or has already existing knowledge been transferred?</p><p>The study consists of one participating observation and three interviews. They show</p><p>how the financed projects have been “stirred up” so that a developmental learning process has</p><p>started within their organization. The project, together with the researchers have then “stirred</p><p>up” individuals in the financier’s organization and signs, indicating that an individual</p><p>developmental learning process has been initiated, can be seen.</p><p>In order to analyze the result, a model showing how sustainable organizational change</p><p>can be seen as a product of steering, support and stirring up, is used. Dewey’s theories on how</p><p>new knowledge is constructed are central. His thoughts, on how learning, in the sense of</p><p>constructing new knowledge, needs some kind of obstacle or disturbance to be initiated are</p><p>central. In addition to this, Ellström’s (2001) thoughts on developmental learning as well as</p><p>strategies for project governance (Svensson & von Otter, 2001) are discussed. Also added are</p><p>thoughts on interactive research and formative evaluations.</p>

<p>The aim of this essay is to study the importance of team organisation of teachers’ learning of teaching and learning and to find out different obstacles and possibilities.</p><p>I carried out the study at a schooldistrict in a community in the south of Sweden. Data was collected by group interviews and document studies. To get all kinds of teachers, from pre-school to year six, in the groups the sample was made by the headmaster of the schooldistrict. Since it is a case study the findings can not be considered as general, but they can hopefully contribute the pedagogical discussion and future research.</p><p>The findings show that there exists a difference between the expectations on policy level on the one hand and on the team level on the other hand. The expectation on the policy level describes a kind of organized learning, which means a collective strategy of evaluating, analyzing and document the work. Although the teachers declared that the team had a major importance, they had not any expectations regarding the collective learning. The learning that they describe cannot be described as organized learning, it was more of an independent type of learning, which is characterised of fragmentation and individualism and goes on spontaneously in the work while teaching the children.</p><p>The obstacles found were; unclear teacher identity, complex workday task, the difficult talk, lack of expectations and the hidden place of organized learning.</p><p>The possibilities found were; multiplicity, team spirit, reflecting talk and up to date.</p><p>For further research I propose a deeper analysis about the nature of both the organized learning as well as the independent type of learning and how the schools use the time, 104 hours, for competence improvement.</p>

<p>Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling av</p><p>Reggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter och</p><p>den bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varit</p><p>att undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion. Dessa begrepp har inte bara lagt grunden till verktyget utan är också beroende av verktyget och hur det används. Metoden som har använts bygger på både enskilda och gruppintervjuer med pedagoger på en utvald förskola. Intervjuerna bygger på observationer av pedagogerna, barnen och förskolans miljö. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation inte handlar om väggdekorationer utan snarare om att ställa frågor, utmana och bjuda in till dialog. Sett över en längre tid ligger dokumentationen till grund för pedagogens upptäckande av varje barns strategier för att lära. I studien har påvisats att pedagogerna styr förskoleverksamheten med hjälp av barnen. Pedagogerna menar att den pedagogiska dokumentationen underlättar barnens möjlighet att påverka sitt lärande och sin miljö. Genom att använda pedagogisk dokumentation för reflektion och observation av barnen, visar pedagogerna såväl entusiasm som vilja till att lyssna på barnen. Det är en god början och rätt använt kan det genom att åskådliggöra barnens aktiviteter och tänkande ge barnen möjlighet att vara med och påverka såväl arbete som miljö vilket i sin tur ger dem möjlighet att påverka sitt eget kunskapande.</p><p>Nyckelord:</p><p>Pedagogisk dokumentation</p><p>Förskola</p><p>Påverkan eller är det inflytande?</p><p>Observera</p><p>Reflektera</p>

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 – 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer. Undersökningen av det insamlade materialunderlaget visar att man inte vare sig schemalagt eller kontinuerligt diskuterar interkulturalitet eller Sveriges minoriteters ställning i det svenska samhället i skolan. Undersökningen visar att det finns lärare med mångkulturell bakgrund som undervisar i skolan, dock inte i alla ämnen, utan bara i NO – och i de mer praktiskt orienterade ämnena. Detta skiljer vidare de mångkulturella lärarna från lärare med svensk bakgrund. Sammanfattningsvis kan sägas att såväl skolan som delar av skolans lärare uppvisar kunskapsluckor både vad gäller interkulturalitet och kunskap om Sveriges minoriteter.

No description available.