<p>Under vår utbildning har vi uppmärksammat att serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser serietidningar och vi undrar om och i så fall hur serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen. Metod: Vi valde att göra en enkätundersökning med delvis öppna frågor, vilket gav oss möjligheten att granska de insamlade svaren kvalitativt och kvantitativt. Vi vände oss till 10 grundskolor med hopp om att samla in 80-100 enkäter. 80 enkäter delades ut och 50 enkäter samlades in. Svaren bearbetades kvalitativt och kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat: Vår undersökning visar att många lärare är negativa till serier som kunskapsbärare, men att de anser att serietidningar är alternativ litteratur. Så många som 37 av 50 säger sig inte använda serier i sin undervisning på grund av eget bristande intresse, dålig kunskap och/eller tidsbrist. Lärarnas uppfattning om seriers innehåll visar att många lärare tycker att serier innehåller mycket våld och dåligt språk, vilket är anledningar till att de inte kan arbeta med serier i skolan. De lärare som arbetar med serier i skolan låter i huvudsak eleverna rita, skriva och läsa serier. Bamse utpekas av lärarna som en serie möjlig att använda i pedagogiska sammanhang, medan Kalle Anka och Fantomen anses vara både lämpliga och olämpliga. Några av lärarna låter sina elever läsa serier, men använder inte själva serietidningar i sin undervisning. Forskning visar att läsandet av serier inte är skadligt och att språket inte är sämre än i annan litteratur. Dessutom läser serieläsande elever mer än andra elever. Läsandet av serier kan underlätta för vissa elever, men läsandet av serier ersätter inte läsandet av skönlitteratur. Vår undersökning visar att lärare saknar gemensam kunskap om hur man kan arbeta med serier i skolan och vilka serier som lämpar sig för pedagogiskt arbete.</p>

Under vår utbildning har vi uppmärksammat att serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser serietidningar och vi undrar om och i så fall hur serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen. Metod: Vi valde att göra en enkätundersökning med delvis öppna frågor, vilket gav oss möjligheten att granska de insamlade svaren kvalitativt och kvantitativt. Vi vände oss till 10 grundskolor med hopp om att samla in 80-100 enkäter. 80 enkäter delades ut och 50 enkäter samlades in. Svaren bearbetades kvalitativt och kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat: Vår undersökning visar att många lärare är negativa till serier som kunskapsbärare, men att de anser att serietidningar är alternativ litteratur. Så många som 37 av 50 säger sig inte använda serier i sin undervisning på grund av eget bristande intresse, dålig kunskap och/eller tidsbrist. Lärarnas uppfattning om seriers innehåll visar att många lärare tycker att serier innehåller mycket våld och dåligt språk, vilket är anledningar till att de inte kan arbeta med serier i skolan. De lärare som arbetar med serier i skolan låter i huvudsak eleverna rita, skriva och läsa serier. Bamse utpekas av lärarna som en serie möjlig att använda i pedagogiska sammanhang, medan Kalle Anka och Fantomen anses vara både lämpliga och olämpliga. Några av lärarna låter sina elever läsa serier, men använder inte själva serietidningar i sin undervisning. Forskning visar att läsandet av serier inte är skadligt och att språket inte är sämre än i annan litteratur. Dessutom läser serieläsande elever mer än andra elever. Läsandet av serier kan underlätta för vissa elever, men läsandet av serier ersätter inte läsandet av skönlitteratur. Vår undersökning visar att lärare saknar gemensam kunskap om hur man kan arbeta med serier i skolan och vilka serier som lämpar sig för pedagogiskt arbete.

No description available.

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka &amp; C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna. Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige. Frågeställningarna blev således följande: Hur gestaltas kvinnor respektive män i en hemmamiljö, arbetsmiljö samt i en roll inom barnomsorg? Vad får seriernas analys för kontext om dessa sätts in i den samtida svenska genusuppfattningen? Går det eventuellt att utifrån resultatet se en direkt likhet/skillnad? 1940-talets och 50-talets analyser visade på en stereotypisk manlig yrkesroll och hade en total frånvaro av kvinnor. Detta kan bero på att serierna handlade om arbetsmiljöer och att det på 1950-talet var ett stort antal hemmafruar. Serieavsnitten från 1968 och 1978 visade sammanlagt två kvinnor i arbetsmiljöer, dock återfanns de i stereotypiskt kvinnliga yrkesroller. På 80-talet påbörjades ett projekt i att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden och resultaten från 1998 års analyserade serieavsnitt visade på en icke-stereotypisk könsroll inom yrkeslivet. Det går alltså att urskilja vissa antydningar om att genus i de analyserade serieavsnitten ur Kalle Anka &amp; C:o till viss del stämmer överens, men även att vissa aspekter bryter mot den svenska genusuppfattningen.

Mitt arbetes syfte är att på kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasätt på vilka politiska åsikter och samhällsmässiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och år 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete är först uppdelat i tidsperioder om tio år och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter. Den tidigare forskningen jag tagit del av är uteslutande engelskspråkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehåll. De källor jag använt mig av är en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer från de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus på de två förstnämnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gått från att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lägger mer fokus på de enskilda individerna och karaktärsutveckling. Utvecklingen har också medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hårdare, inte nödvändigtvis med ett större fokus på våld, men i alla fall en större acceptans för det våldsamma. 50-talet har fokus på den allmäna kommunistskräcken och den produktionskod som begränsade och censurerade serietidningarnas innehåll. 60-talet visar på en uppenbar rädsla och osäkerhet för mängden ny teknologi som kom under den här tiden samtidigt som man också lägger stor fokus på medborgarrätt och jämställdhet. Under 70-talet börjar mediets resa mot det mörkare och den produktionskod man hittils följt faller allt mer bort när våld och droger tillåts ta allt större plats samtidigt som de flesta politiska kommentarer försvinner. Under den moderna eran, från mitten av 80-talet och frammåt består den mörka tematikenfrån 70-talet och tar nya intensiva vändningar framförallt med nya religiösa och okulta anspelningar.

<p>Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna.</p><p>Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige. Frågeställningarna blev således följande: Hur gestaltas kvinnor respektive män i en hemmamiljö, arbetsmiljö samt i en roll inom barnomsorg? Vad får seriernas analys för kontext om dessa sätts in i den samtida svenska genusuppfattningen? Går det eventuellt att utifrån resultatet se en direkt likhet/skillnad?</p><p>1940-talets och 50-talets analyser visade på en stereotypisk manlig yrkesroll och hade en total frånvaro av kvinnor. Detta kan bero på att serierna handlade om arbetsmiljöer och att det på 1950-talet var ett stort antal hemmafruar. Serieavsnitten från 1968 och 1978 visade sammanlagt två kvinnor i arbetsmiljöer, dock återfanns de i stereotypiskt kvinnliga yrkesroller. På 80-talet påbörjades ett projekt i att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden och resultaten från 1998 års analyserade serieavsnitt visade på en icke-stereotypisk könsroll inom yrkeslivet. Det går alltså att urskilja vissa antydningar om att genus i de analyserade serieavsnitten ur Kalle Anka & C:o till viss del stämmer överens, men även att vissa aspekter bryter mot den svenska genusuppfattningen.</p>

Denna studie syftar till att undersöka lärarstudenter och elevers uppfattningar om användandet av serier i undervisningen genom att behandla frågeställningarna: ”Hur kan intresset för serier göra skillnad för lärarstudenternas/elevernas kunskap om serier?”, ”Hur uppfattar lärarstudenter/elever att serier kan användas didaktiskt?” samt Vilka möjligheter/svårigheter uppfattar lärarstudenter/elever med att använda serier i undervisningen?”. Dessa frågeställningar behandlades med fenomenografisk teori och metod. Bekvämlighetsurval ledde till att de som intervjuades var lärarstudenter i åldrarna 24–55 år samt elever i åldrarna 6–14 år. Lärarstudenterna och eleverna gav information kring deras intresse och kunskap om serier. Lärarstudenterna ansåg att serier var ett sätt att underlätta läsningen samt att serier kunde inkluderas i flera ämnen. Lärarstudenterna påtalade komplexiteten hos serier och hur serier kunde försvåra undervisningen. Enligt lärarstudenterna var möjligheterna hos serier hur de kan användas didaktiskt. Eleverna diskuterade hur serier kunde vara svåra eller göra undervisningen roligare. Eleverna diskuterade även hur de arbetat med serier och en önskan om att arbeta mer med serier. Eleverna tyckte också att läraren har en central roll i huruvida serier används eller inte.

Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshemmet. De frågeställningar som tillämpades i studien är följande:  - Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka möjligheter uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka begränsningar uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i fritidshem på tre skolor ingår i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning om att undervisning av serietidningar medför flera positiva fördelar vid inlärningen av information. Dessa fördelar beskrivs  som kopplingen mellan bild och text, källkritisk förmåga, främjande av goda värderingar, läsutvecklande, skriv- och bildförståelse, samtal om känslor, kreativitet och multimodalt användande. Lärarnas uppfattning av serietidning som läromedel är att den ska vara anpassad och lärorik i förhållande till elevernas egna behov och intressen. Det vanligaste sättet att använda sig av serietidningar enligt lärarna är förmågan att lära ut värderingar och olika perspektiv med hjälp av illustrationer och text. Lärarna nämner olika utmaningar i arbetet med serietidningar. Till exempel kan det vara en fråga om lämpligt innehåll och vilka åldersgrupper materialet riktar sig till. Diskussionen beskriver lärarnas resultat i relation till studiens bakgrund. Sammanfattningsvis är serietidningar enligt lärarna ett verktyg som erbjuder lust till läsning och bildstöd för eleverna. Serietidningarna ses även som en inkörsport till att börja läsa.

The Swedish series magazine 91:an has been around since the 1950’s. Before the series had its own magazine it was published in other journals, thus making it one of the oldest still active series published in Sweden. The series' old age makes it possible to follow the characters’ development over time. However this paper will only discuss 91:an magazines from the 1980’s to today, due to style changes which resulted in the series often becoming longer, that in turn led to the characters becoming more multifaceted. This change makes it easier to compare the characters throughout the chosen period of time.  The main plot takes place in the fictional Klackamo regiment. The regiment is a male dominated arena with many different hierarchical relationships between the conscripts, the officers and some other frequently recurring characters. The analysis will examine those relationships. The source material is analyzed through narrative theory and intersectionality.    25 magazines, 5 from every decade from the 80’s until today are chosen at random. The primary results reveal that some things such as the magazine’s usage of popular cultural references and time indicators have increased since the turn of the millennium. Since the series actively takes distance from depicting present events to keep the reader in the 91:an universe, an increased amount of popular cultural references and time indicators could remove the reader from the 91:an universe and consequently taking the reader closer to reality. Other things have remained the same such as how the magazine approaches gender norms in relationships and how the men in the series often express emotions through anger and violence.  The purpose of this essay is to point out some of the stereotypes and norms regarding men that are depicted in the series and identify if and how they have been affected during the time 1980 - 2023.

I denna studie granskas science fiction-serietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit. Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet”, “Den manliga hjälten - om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster &amp; avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.