Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor respektive män representeras i läromedel inom ämnet spanska för nybörjare. Genom en innehållsanalys och en textanalys som metod har en läromedelsanalys genomförts för att undersöka med vilken frekvens de olika könen framställs i de utvalda läromedlen och under vilka ämnen kvinnor och män representeras. Resultatet visade en relativt jämn könsfördelning i de utvalda läromedlen men med ett varierande resultat i fråga om vilka attribut som tillskrivs de båda könen då det förekommer stereotyper men även några normbrytande exempel. Som slutsats kan man se en kvantativ jämställdhet i de utvalda läromedlen, men en ojämn kvalitativ jämställdhet då man framställer stereotyper, men även några exempel på god genusmedvetenhet. Vid en jämförelse med de tre analyserade läromedlen kan man se att Alegría visade flest exempel på genusmedvetenhet, medan Caminando uppvisade flest stereotyper.

Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja. Studien visar därmed att lärare som använder GoodStuff och Wings i sin undervisning bör reflektera över att inkludera normkritiskt tänkande ochjämställt arbete i samband med eller i andra delar av sin engelskundervisning för att ävenspråkdidaktiskt arbeta enligt läroplanens mål för en jämställd skola.

The goal of this essay is to examine the gender systems and potential critique of these gender systems in Makten and Felet med Eden using a discourse analysis and a character analysis focused on gender. These findings are then tested for their potential didactic potential, and this is connected to the values that must be present in Swedish schools. This essay finds that both books have aspects that confirm and contradict current gender norms. Makten contains a lot of critique of these structures, while Felet med Eden is somewhat contradictory in its critique. Both books were found to have didactic potential and could favorably be used in work focused on gender from the perspective of the fundamental values of the Swedish school system (värdegrunden).

This study aims to investigate how four history textbooks depict gender by focusing on the textbooks’ descriptions on the historical events after 1945. These four textbooks were all published under the 1994 or 2011 curriculum, which both mentions the importance of education to promote equality and equal opportunity for all students.  This study has chosen to use Yvonne Hirdmans “three forms of Women” as a basis for the gender analysis. This is an analytical tool which is used to analyse how the authors of the textbooks has chosen to depict men and women. In addition the study has used Yvonne Hirdmans understanding of how a “gender system” is constructed, maintained, and changed as a theoretical baseline in order to understand her “three forms of Women”.  Five different research questions have been used during this study to fulfil its’ purpose. The first research questions asked how many men and women there are in the textbooks register. The result shows that between 7,6% and 12,4% of the total number of people mentioned are women. This result is similar to earlier Swedish and international studies. The second research question asks how many images depicts men and women, and the result shows that men are overrepresented. In the third research question the study seeks to analyse how the actions of men and women are described. The result shows that all textbooks focus on the political events during the cold war, and the prominent political leaders during that time. The study’s result show that in a timespan of between 60 and 70 years, only between one and three women are mentioned in the analysed chapter. The actions of these mentioned women and women in general is that of being less importance to the actions of men. The fourth research question, about how the relation between men and women are described, hardly finds any useful answers – but some interesting ones. The fifth and final research question ask how compatible the textbooks are with the stipulations in the curriculum that was in use during the time of the textbooks’ publication. The result shows that not even one textbook can really be seen to fulfil the stipulations.  By doing a gender analysis on textbooks this study aims to continue the critical discussion about what perspectives and people should be included into the public textbooks. Even though textbooks authors can’t include every aspect imaginable, it is still important to have these debates since so many students come into contact with a textbook – especially in history. / Studiens syfte har varit att analysera fyra läroböcker i historia, framtagna under 1994 och 2011 års läroplaner, utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på tiden efter 1945. Studien har utgått från Yvonne Hirdmans tre formler av kvinna som är ett teoretiskt analysverktyg för att analysera genus ur ett historiskt perspektiv.  De läroböcker som har analyserats är: Alla tiders historia Bas, Historia A, Epok – Historia 1b och Perspektiv på historien 1b. Studien har utgått både från en kvantitativ textanalys och en kvalitativ textanalys som metod. Utifrån fem undersökningsfrågor har studien sökt svar på frågorna: Hur många namngivna personer är kvinnor respektive män?; Hur många illustrationer och bilder visar kvinnor och män enskilda, i grupp eller tillsammans?; Hur beskrivs handlingar utförda av kvinnor och män?; Hur beskrivs relationen mellan kvinnor och män?; och Hur förhåller sig läroböckernas framställningar och beskrivningar av kvinnor och män till den läroplan som läroboken framtogs under? Studiens resultat följer ett liknande mönster som tidigare forskning – kvinnor är underrepresenterade i läroböcker i historia. I Alla tiders historia Bas finns det 13 omnämnda kvinnor och 159 omnämnda män. I Historia A finns det 19 omnämnda kvinnor och 135 omnämnda män. I Epok – Historia finns det 23 omnämnda kvinnor och 187 omnämnda män. Och i Perspektiv på historien 1b finns det 14 omnämnda kvinnor och 168 omnämnda män.  Utifrån studiens avgränsade undersökningsområde visar resultatet att läroböckerna redogör för minst en kvinna och max tre kvinnor för perioden efter 1945 och fram till lärobokens publicering. Dessa redogörelser har klassificerats utifrån Hirdmans tre formler för kvinnan som visar att de flesta beskrivningar porträtterar kvinnan som ”en mindre värd man” eller som icke existerande i historieskrivningen.  Genusanalyser av läroböcker är ingen ny företeelse. Det finns flera svenska och internationella studier och studentuppsatser som har analyserats läroböcker i flera olika ämnen utifrån ett genusperspektiv. Deras resultat visar genomgående att kvinnor är underrepresenterade i relation till mannen. Dessa studier och studentuppsatser är ett viktigt inslag i den kontinuerliga demokratiska debatt om vad läroböckerna ska spegla för perspektiv, vilket innehåll de ska prioritera och vad de måste lämna åt ett senare tillfälle. Den här studien är ett bidrag till den fortsatta debatten.

No description available.

<p>Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.</p><p>Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen. Likväl inom genusfrågan kan skillnader påvisas i texterna. Vår förförståelse kan ha påverkat vårt analysresultat. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är vår analys som grundas på hur vi tolkat de teoretiska resonemangen.</p>

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen. Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen. Likväl inom genusfrågan kan skillnader påvisas i texterna. Vår förförståelse kan ha påverkat vårt analysresultat. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är vår analys som grundas på hur vi tolkat de teoretiska resonemangen.

Följande uppsats undersöker tre svenska populärhistoriska mediers förhållande till begreppethistorisk sanning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de populärhistoriska mediernakonstruerar historiska narrativ genom att finna likheter och skillnader i mediernas förhållandetill begreppet historisk sanning. Undersökningen grundas i en genusanalys med komparativmetod. Uppsatsen diskuterar även definitionerna av historia som riktar sig till en bred publikutifrån olika forskares syn på populärhistorien. Uppsatsen fann att de undersökta mediernahade olika förhållande till historisk sanning och således olika ingångar för att bedrivanarrativet i historien. Gemensamt för alla medierna var dock att de tjänar på att ta efter någraav den vetenskapliga historiens metoder, som t.ex. att använda sig av arkivstudier och bedrivaanalyser i sina produktioner.

Syftet med studien var att undersöka hur de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna samt relationerna dem emellan framställdes i sex animerade filmer utgivna 2015 respektive 2016. Filmerna hade visats i några fritidshem i Sverige, varför filmernas framställning av genus problematiserades i relation till läroplanens värdegrund. Metoden som användes för analysen var en kvalitativ innehållsanalys, likaså användes en enkätundersökning för att göra filmurvalet. Under bearbetningen av resultatet formulerades nio kategorier. “De optimistiska kvinnorna och de cyniska männen”, “Män och kvinnor bad om hjälp på olika sätt - om män ens bad om hjälp”, “Kvinnor och män gestaltas i olika kläder och attribut”, “De atletiska tjejerna”, “Alla räddar alla - men genus avgör ibland vid narrativt viktiga scener”, “Hur manliga karaktärer kunde bete sig otrevligare än kvinnliga”, “Förekomsten av tydliga kvinnliga ledare”, “Kärleksuttryck mellan kille och tjej” och “Relationer med problem, men som sedan ofta utvecklas till det bättre”. Baserat på de nio kategorierna identifierades tre bredare teman: “Motsatser”, “Genusuttryck förändras men genusstrukturer består” och “Kärlek, relationer och problem”. Resultatet av undersökningen visade att kvinnor och män på flera sätt framställdes genusstereotypiskt. Samtidigt fanns det tydliga skillnader mot tidigare analyser av många äldre filmer. De analyserade filmerna i denna studie var mer nyanserade i den mån att flera av de kvinnliga karaktärerna hade anammat traditionellt maskulina egenskaper såsom att de var självständiga och atletiska, likaså saknades det, i relationerna mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna, traditionella kärleksuttryck såsom ”kärlek vid första ögonkast.” I diskussionen betonades vikten av att fritidshemslärare applicerar ett ”genustänk” i verksamheten.