<p>A quantitative study of student opinions of litterary teachings of upper secondary school pupils in their last year of education at the level.</p>

<p>Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka Hur elever upplever att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. För att uppnå vårt syfte har vi två frågeställningar: Vilken betydelse har skönlitteratur som kunskapskälla ur ett elevperspektiv? Hur reflekterar elever kring läsning av skönlitteratur? Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden beskriver egenskaperna hos ett fenomen. I vår undersökning är det eleven som står i centrum och vårt intervjumaterial grundar sig på tio stycken elever i år fem. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet och motivationsteorier. Resultat: Eleverna upplever att den skönlitterära boken erbjuder kunskaper i flera olika former och dessa former har vi kategoriserat in under tre rubriker Inre utveckling, Språklig utveckling och Användbara kunskaper. Resultaten visar att elevernas intresse i stor utsträckning speglar valet av litteratur därför att de vill få kunskaper om sådant som de kan använda sig av direkt. Några av elevernas reflektioner kring läsning av skönlitteratur är att de inte upplever läsning av skönlitteratur som svenskundervisning, fantasi kan upplevas på olika sätt och läsmiljön i skolan är inte lika viktig som hemma.</p>

<p>I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete. Studien genomfördes på en skola i västra Sverige och bygger på en kvalitativ forskningsansats. Jag har intervjuat sex stycken svensklärare som alla representerar de olika arbetslag som finns på skolan. I resultatet framgår vad som egentligen styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan samt hur de arbetar med den. Samtliga lärare tyckte att skönlitteraturen var en viktig del i undervisningen och ansåg att den hade stort utrymme. Det visade sig vara förhållandevis små skillnader mellan svensklärarnas olika syn- och arbetssätt, vilket kan förklaras av att de arbetar på samma skola och under samma förutsättningar.</p>

A quantitative study of student opinions of litterary teachings of upper secondary school pupils in their last year of education at the level.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka Hur elever upplever att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. För att uppnå vårt syfte har vi två frågeställningar: Vilken betydelse har skönlitteratur som kunskapskälla ur ett elevperspektiv? Hur reflekterar elever kring läsning av skönlitteratur? Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden beskriver egenskaperna hos ett fenomen. I vår undersökning är det eleven som står i centrum och vårt intervjumaterial grundar sig på tio stycken elever i år fem. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet och motivationsteorier. Resultat: Eleverna upplever att den skönlitterära boken erbjuder kunskaper i flera olika former och dessa former har vi kategoriserat in under tre rubriker Inre utveckling, Språklig utveckling och Användbara kunskaper. Resultaten visar att elevernas intresse i stor utsträckning speglar valet av litteratur därför att de vill få kunskaper om sådant som de kan använda sig av direkt. Några av elevernas reflektioner kring läsning av skönlitteratur är att de inte upplever läsning av skönlitteratur som svenskundervisning, fantasi kan upplevas på olika sätt och läsmiljön i skolan är inte lika viktig som hemma.

I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete. Studien genomfördes på en skola i västra Sverige och bygger på en kvalitativ forskningsansats. Jag har intervjuat sex stycken svensklärare som alla representerar de olika arbetslag som finns på skolan. I resultatet framgår vad som egentligen styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan samt hur de arbetar med den. Samtliga lärare tyckte att skönlitteraturen var en viktig del i undervisningen och ansåg att den hade stort utrymme. Det visade sig vara förhållandevis små skillnader mellan svensklärarnas olika syn- och arbetssätt, vilket kan förklaras av att de arbetar på samma skola och under samma förutsättningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll skönlitteraturen fyller i svenskundervisningen i årskurserna 4-6 och hur väl den uppfyller kraven beträffande skönlitteratur i den svenska kursplanen. Jag har analyserat tre läromedel och fokus på den analysen har varit skönlitteratur på de redan nämnda årskurserna. För att få ett kvalitativt resultat har jag valt fyra frågeställningar och dessa svar baserar min uppsats på. Läromedelsförfattarna har, enligt min analys, påvisat att det finns fem olika funktioner som skönlitteraturen uppfyller i deras läromedel. Dessa har jag sedan ställt mot varandra för att undersöka om de uppfyller kraven. Min studie har visat att läroböckerna väl uppfyller de kriterier som den svenska kursplanen efterfrågar.

Bakgrund Arbetat grundar sig i likheter mellan två skönlitterära verk. Utanförskap finns skildrat i de båda romanerna vilket jämförs med varandra. Utanförskapet handlar om homosexualitet, etnicitet och klass. Med hjälp av valda teorier diskuteras utanförskapen på liknande sätt. Familjekonstruktionen är i båda romanerna central och är ett av desätt utanförskapet visas upp genom. Syfte Syftet med arbetet är att analysera och jämföra utanförskapen i Torka aldrig tårar utan handskar och Kalla det vad fan du vill. Metod Arbetet har en kvalitativ metod som bygger på analys av romanerna och att arbeta komparativt. Resultat Resultatet av arbetet har visat att utanförskapen i romanerna påminner om varandra. Att familjen är det viktigaste i båda romanerna framgår också, och är ett sätt ta sig ur ett utanförskap. Att konstruera en egen gemenskap, inte helt olik en familj är något som sker i båda fallen och är vad som hjälper huvudkaraktärerna att skapa tillhörighet.

This essay deals with the cultural demands on the fiction available at public libraries, i. e. the problem with deciding the demands of quality of fiction. How come that the users can find novels by authors like Colleen McCullough and Belva Plain, but very seldom the works by Jackie Collins and Margit Sandemo? The valuations seem to differ from one library to  another, even though some books, like the works by authors mentioned above, never will be bought by libraries. During the period of 1991-1994 a project called the GÖK-project (GÖK is short for Gothenburg. Ömskoldsvik. Kalmar, the cities who participated in the project) took place, in order to meet the users' demands on the public libraries. The reason to this was the sinking number of loans since the middle of the 1980's. The project was appreciated by most of the users, but at the same time criticised by other persons. active in the Swedish cultural life. These persons feared that the project would deteriorate the literary standard at the public librairies. The popular literature has through the ages been accused of being conservative, racistic and destructive, especially for young readers. Since a long time ago this kind of literature also has been considered as bad for women. This point of view as regards what is good or bad literature has earlier been predominate at public librairies and not until the last decades this attitude has changed.

The purpose of the study is to investigate how teachers value fiction and how they use it in their everyday teaching. My investigation will be based on a questionnaire presented to teachers in Karlstad and it will focus on their usage of fiction in their everyday teaching. Based on the answers from the questionnaire I have chosen four teachers, two teachers with a similar method of teaching fiction and two using multiple styles when teaching fiction. In addition to these four I have chosen two teachers that will constitute a more traditional way of teaching fiction. These six semi-structured interviews will give me an insight in how fiction is taught in different schools in Karlstad. The result shows that most schools in Karlstad teach in a similar way when it comes to teaching fiction. Most students have their own book and they spend approximately 2-4 hours every week reading them. Reading aloud is the most frequently used teaching method but there are other methods such as drama and discussions. The interviews gave me a deeper understanding of how and why they used their respective methods but also how they would like to improve and develop their teaching when it comes to fiction. My personal reflection is that all teachers believe that reading fiction is an important part of their everyday teaching even though their methods for doing so vary from teacher to teacher. Keywords: Fiction, reading, teaching methods.