Bakgrund Arbetat grundar sig i likheter mellan två skönlitterära verk. Utanförskap finns skildrat i de båda romanerna vilket jämförs med varandra. Utanförskapet handlar om homosexualitet, etnicitet och klass. Med hjälp av valda teorier diskuteras utanförskapen på liknande sätt. Familjekonstruktionen är i båda romanerna central och är ett av desätt utanförskapet visas upp genom. Syfte Syftet med arbetet är att analysera och jämföra utanförskapen i Torka aldrig tårar utan handskar och Kalla det vad fan du vill. Metod Arbetet har en kvalitativ metod som bygger på analys av romanerna och att arbeta komparativt. Resultat Resultatet av arbetet har visat att utanförskapen i romanerna påminner om varandra. Att familjen är det viktigaste i båda romanerna framgår också, och är ett sätt ta sig ur ett utanförskap. Att konstruera en egen gemenskap, inte helt olik en familj är något som sker i båda fallen och är vad som hjälper huvudkaraktärerna att skapa tillhörighet.

<p>Vi har i vår studie undersökt hur elva lärare i de tidigare åren, från år F-5, ser på och arbetar med gemenskap och utanförskap. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet vi fick fram visade att utanförskap och gemenskap kan gestalta sig på många olika sätt enligt de intervjuade lärarna, där utanförskapet mestadels betraktades som någonting negativt medans lärarnas syn på gemenskap enbart var positiv. Det fanns även skillnader i hur lärarna ansåg sig arbeta med att förebygga utanförskap och skapa gemenskap, då främst genom vilka arbetsmetoder de använde sig av samt hur organisationen kring detta arbete såg ut. Vi fann i vår studie att gemenskap och utanförskap existerar sida vid sida och beror av varandra, därför är det viktigt att arbetslaget har ett väl fungerande och förankrat värdegrundsarbete.</p><p> </p>

Vi har i vår studie undersökt hur elva lärare i de tidigare åren, från år F-5, ser på och arbetar med gemenskap och utanförskap. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet vi fick fram visade att utanförskap och gemenskap kan gestalta sig på många olika sätt enligt de intervjuade lärarna, där utanförskapet mestadels betraktades som någonting negativt medans lärarnas syn på gemenskap enbart var positiv. Det fanns även skillnader i hur lärarna ansåg sig arbeta med att förebygga utanförskap och skapa gemenskap, då främst genom vilka arbetsmetoder de använde sig av samt hur organisationen kring detta arbete såg ut. Vi fann i vår studie att gemenskap och utanförskap existerar sida vid sida och beror av varandra, därför är det viktigt att arbetslaget har ett väl fungerande och förankrat värdegrundsarbete.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten. Det forskare diskuterar i sina studier kring politska åtgärder utgår vi ifrån i vår studie. Vi gjorde en kvalitativ intervju och intervjuade åtta ungdomar i åldrarna 18 - 25, av båda könen och olika etnisk bakgrund. Samtliga respondenter bor i södra Sverige och är inskrivna vid en arbetsförmedling. Vi analyserade materialet ufrån Pierre Bourdies begrepp om habitus, fält och kapital. Kapital kan beskrivas genom att ha ett starkt nätverk, utbildning eller ekonomiska resurser. Om ungdomarna är har en eller flera av dessa kapital så ökar chanserna till att nå ett arbete. Efter att ha analyserat det insamlade materialet kom vi fram till att respondenterna ansåg att de flesta begränsningarna berodde på yttre faktorer medan möjligheterna till att nå ett arbete gick att finna i de inre faktorerna.

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin. Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever. Eleverna vill även att rastvakterna ska säga till med pondus så att eleverna tar till sig allvaret samt att lärarna står för vad de säger till eleverna.

No description available.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att skapa en djupare förståelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk är omfattande men de teman som främst ansetts vara relevanta för den här uppsatsen har varit de som berör stigma eller som använder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av människor med missbruk men oftast är de som intervjuas personer som arbetar med människor med missbruk och det är något ovanligt att missbrukare själva får komma till tals, vilket har varit viktigt i den här studien. Angreppssättet som valts för att besvara frågeställningen är ostrukturerade intervjuer med åtta män med erfarenheter av missbruk. Uppsatsen slutsats är att deltagarna upplever ett utanförskap som går att koppla till Goffman och Beckers teorier. Ett exempel på det är deltagare som berättar hur de har försökt hantera sitt upplevda utanförskap genom att dölja sitt stigma, missbruket. Dock verkar det upplevda utanförskapet finnas för deltagarna innan deras missbruk samt finnas kvar i drogfriheten. Förslag på vidare forskning är att undersöka det upplevda utanförskapets orsaker samt hur det hanteras i drogfriheten.

Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden. Resultatet visar att finsk romska kvinnor blir diskriminerade och att det har en negativ påverkan på deras vardag. Diskrimineringen skiljer sig markant mellan homogena och mångkulturella områden. Eftersom diskrimineringen är en integrerad del av samhället som bland annat bygger på dominerande maktstrukturer kommer det aldrig ske någon förändring om romernas situation inte uppmärksammas.

Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt två förskolor arbetar med inkludering, motverkande av utanförskap samt hur de arbetar för att skapa ett positivt lärandeklimat. Denna studie utgår från en kvalitativ metod utifrån en traditionell forskningsstrategi. Totalt 10 personliga semistrukturerade intervjuer med intervjuguide användes som datainsamlingsmetod. Ur resultatet framgår att pedagogerna anser att leken har en stor betydelse för barns lärande och sociala utveckling samt att pedagogerna ser sin egen roll som viktig för att motverka utanförskap från leken. Slutsatsen är att pedagoger i förskolan generellt är medvetna om de allvarliga konsekvenser som utanförskap i leken kan innebära och att pedagogerna betonar ett starkt fokus på arbetssätt för att motverka detta.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers tankar kring samtal om mobbning och utanförskap i relation till förskolan. Tre stycken frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka uppfattningar har pedagoger kring mobbning och utanförskap i relation till förskolebarn? Vilka tankar har pedagoger i förskolan kring betydelsen av att samtala om mobbning och utanförskap? Vad har pedagoger i förskolan för erfarenheter av att samtala om mobbning och utanförskap med varandra och med barn? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger. Efter genomförda intervjuer bearbetades data och de tankar och åsikter som framkommit kunde kategoriseras i fyra avsnitt: Pedagogers tankar kring mobbning och utanförskap, Förebyggande arbete och pedagoger som förebilder, Samtal inom arbetslaget och Att samtala med barn. Resultatet visade att samtliga pedagoger ansåg att mobbning och utanförskap förekommer inom förskolan men att detta främst handlar om de äldre barnen. En annan aspekt som nämndes under intervjuerna var vikten av att vara en förebild för barnen och att agera på ett sätt som förmedlar en positiv anda. Resultatet visade även att förskolepedagogerna arbetade aktivt med frågor som rör barns sociala tillvaro på förskolan. I samtal med barnen beskrev pedagogerna hur de valde att fokusera på att förmedla värderingar och empati. Dessa bitar kunde mycket väl diskuteras och fångas upp med hjälp av litteratur, Värdepedagogik och metoden Kompissolen. Studien visar att förskolepedagoger arbetar aktivt med samtal kring ämnen som skulle kunna identifieras som mobbning och utanförskap, men att de inte använder sig av dessa begrepp. De väljer istället att tala om barns utsatthet. Under studiens genomförande väcktes tankar kring huruvida begreppen mobbning och utanförskap borde användas i förskolan och vilken förståelse förskolebarn har av dessa termer.