Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade.

Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar.   De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk.

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan. Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades. Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar. Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem. Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet mobbning förekommer i låg ålder. Detta baserades på enkätfrågor ställda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med två pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansåg även att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors mobbning och att åldern spelar en viss roll i hur den eventuella mobbningen ter sig. Några av pedagogerna ansåg även att de inom förskolan finns nära barnen hela tiden och därför kan förekomma mobbningen. De påstår också att man inom förskolan arbetar med moral, etik, värdegrund och gruppkänsla. Nyckelord: Exkludering, förskolan, mobbning och utanförskap.

Skolan är en plats där barn och unga från samhällets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla värdegrundens innehåll. Barn och unga som startar på ”minus”, på ett eller annat sätt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvärdig. Skolans personal skall verka för att alla på skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de använder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sätter in när de upptäcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, är i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfällena. Intervjuer har gjorts på tre skolor och med nio personer i skolans värld. I arbetet behandlas olika faktorer och perspektiv som kan ligga till grund för att ett utanförskap.Resultatet visar att det finns skillnader i hur begreppet inkludering uppfattas, dels mellan skolorna, och dels även inom skolorna. Det visar sig att ett visst samarbete existerar mellan aktörerna i förskoleklassen till trean, i en utav F-6 skolorna, men det förebyggande arbetet avstannar efter årskurs tre. Vidare tolkar inte skolan styrdokumenten gemensamt för att skapa ett enhetligt förhållningssätt, och göra värdegrundsuppdraget synligt i praktiken. Anledningen till detta är att skolledningen inte prioriterar sitt uppdrag som pedagogisk ledare, framför andra ansvarsområden som ledningen har.

Musik har i århundraden varit ett uttryck för mänskliga förhållanden och relationer i samhället. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder på att 1970-talets punkvåg var en svårtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter än idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i världen. Huruvida punkkulturen var vänster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, är en komplex fråga. Genom att granska de båda ländernas två främsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus på politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förståelse för budskapen som formade punkidentiteten. The Clash och Sex Pistols var de två största punkbanden i Storbritannien under 1970- talet. De motsvarande svenska banden var Ebba Grön och KSMB. Uppsatsen utgår från två frågeställningar: Vilka identitetsskapande budskap förmedlade banden genom sina låttexter? Kan man urskönja någon skillnad i förmedlingen mellan länderna?, och kombinerar den kvalitativa och kvantitativa metoden. Studiens främsta resultat är att den brittiska punkkulturen identifierade sig som upprorisk och antiauktoritär, i likhet med anarkismens ideal. Den svenska punkidentiteten formades av ett större politiskt intresse och en större politisk medvetenhet. De kulturella skillnaderna mellan länderna har haft stor betydelse för nationernas punkkulturer, där upplevelsen av utanförskap är gemensamt men beskrivs olika. Gängtillhörighet, ofta kopplat till olika etniciteter, beskrivs av de brittiska punkbanden som den största faktorn till utanförskap. Enligt de svenska punkbanden är bosatthet i förorten den största faktorn till segregation.

This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?

INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.

Studien har gjorts på uppdrag av kommunaldelen Härryda utanför Göteborg och är baserad på kvalitativa intervjuer med 9 stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är utvalda efter kriterierna killar och tjejer i åldersgruppen 18-20 år och sysselsättningskategorierna studerande, arbetssökande eller arbetsförda. Mitt syfte är att utvärdera huruvida satsningen "Ungdomsjobb" har uppnått syftet med det engagemang och arbete som lagts ned på ovannämnda ungdomar. Som en sociologisk studie med inriktning på avvikelsesociologi (Becker 2006) utvärderas projektet ur ett jämlikhetsperspektiv genom att belysa ungdomarnas uttalanden om social exkludring. Resultatet visar att det finns skillander i intervjupersonernas uttryck kring den social exkluderingsproblematiken. Resultatet tillämpas tillsammans med de utvalda teorierna för att försöka förstå ungdomarnas tankar, attityder och känslor kring ungdomsjobb. Teorier om anomi, självidentitet, symbolisk interaktion, jämlikhet och avvikelse kommer att användas. Slutsatser jag har kunnat dra av mitt material är att vi har ett stort behov av ungdomsjobb. Det talas om ungdomsjobb som en del av ungdomarnas nuvarande sociala delaktighet och därmed inkludering i samhället. Detta är framträdande hos samtliga intervjupersoner. En markant skillnad mellan ungdomarnas uttalanden märks i hur man väljer att hantera svårigheter på arbetsplatsen. Vissa väljer att konfrontera problemet och andra väljer att undvika det. Dessutom finns skillnader i hur man respekterar personalen inom skolan jämfört med arbetsplatsen. / Socialtjänsten i Härryda kommuns projekt Ungdomsjobb

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform