The purpose of the study is to bring clarity to what impact social relations have on the working climate at the workplace. Here the focus is on the employees and their experiences as well as definitions of working environment, working climate and social relations. Since there is a problem with sick leave in society, where mostly women who work closely with people belong to the most affected occupational group, there are reasonable grounds for letting assistant nurses and preschool teachers be part in this study. Previous research and theoretical perspectives show the importance of highlighting the significance of social relations for the psychosocial working environment at the workplaces. Levi's interpretation of how employees relate to and interact with each other, as well as research on social relations in working life, have been contributing towards an increased understanding of the interpersonal relationships in working life. The synergy of the factors of enjoyment, trust, communication and community, forms the individual's experience of the working environment. A qualitative method has been applied, based on a constructivist perspective in order to capture the respondent’s experiences of social relations at the workplace. The data collection was done through semi-structured interviews with four assistant nurses and four preschool teachers.  The empirical material shows that social relations have an impact on the perceived working climate and working environment and thus also the well being at the workplace. In the result, factors concerning enjoyment, trust, communication and community were highlighted. That is factors within the theoretical concept of social relations and contributes in fostering well being at the workplace.

Den här studien handlar om kritik som fenomen inom organisationer. Studien behandlar organisationen grundskola och utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studien problematiserar kritikens roll inom grundskolan och hur lärare upplever att kritikflödet fungerar. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar grundskolan, som organisation, sätter för ett öppet kritikflöde. Studien utgår ifrån teorier om symbolisk interaktionism för att förstå lärares upplevelser och resonemang. Relationen mellan organisation och människa beskrivs genom teori som utgår från att en organisation är en planmässigt inrutad sammanslutning av personer som samarbetar med syftet att nå vissa mål. Studien använde sig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio semistrukturerade intervjuer utgör studiens empiri. Studien visade hur kritik är information som ofta inte förs fram direkt mellan olika organisationsmedlemmar. Stor hänsyn tas av de intervjuade lärarna för att bibehålla goda sociala relationer med resultatet att kritik i många fall förvrängs, maskeras eller inte yttras alls. Nyckelord: Kritik; Sociala relationer; Grundskolan

Research have concluded that social relations are an important factor that counteracts stress and increase comfort levels at the workplace. The purpose for this study has been to examine how, and if, different background factors affect the employee’s social relationships and job satisfaction but also if social relationships affect job satisfaction. The survey was conducted as an exploratory survey in which the dependent variables were studied on the basis of gender, age, period of employment and project. It turned out that no statistically significant relationship was found between background variables and job satisfaction. However, a statistically significant relationship was discovered between respondents' social relationships and job satisfaction level. Age and period of employment are factors that affect social relations inside the company.  In summary, the study provides support to theories that strong social support in the workplace improves job satisfaction. Age and period of employment create the conditions for social relationships between its employees and managers. There are also some indications in the data to suggest that age affects the employees job satisfaction. / Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan sociala relationer och trivsel på ett medelstort svenskt callcenter. Tidigare forskning på området har kommit fram till att sociala relationer är en viktig faktor för att motverkar stress och höja trivselnivån på en arbetsplats.  Undersökningen genomfördes som en explorativ enkätstudie där de beroende variablerna studerats utifrån kön, ålder, anställningstid och projekt. Det visade sig att inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan bakgrundsvariablerna och trivsel. Däremot hittades ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas sociala relationer och trivselnivå. Ålder och anställningstid är faktorer som påverkade de anställdas sociala relationer. Sammanfattningsvis ger studien stöd till teorier som förespråkar vikten av socialt stöd på arbetsplatser. Ålder och anställningstid skapar förutsättningar för hur djupa sociala relationer man har med sina medarbetare och chefer. Det finns även vissa indikationer i data som pekar på att ålder påverkar hur de anställda trivs. Uppsatsen bidrar med att ge ytterligare stöd till redan befintliga teorier gällande trivsel och sociala relationer samt att de teorierna också är applicerbara på ett företag verksamt inom callcenter-branschen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra. Att ha ett socialt nätverk var betydande och då både av vänner och familj samt interaktion med andra i liknande situation men även att kunna fokusera på andra saker än sjukdomen, att sätta upp framtida mål och ha fritidsintressen. Personer diagnosticerade med HIV upplever stigmatisering från samhället. Känslor av skuld och skam är vanligt förekommande och vikten av ett socialt nätverk är betydande för att kunna hantera dessa känslor samt den förändrade livssituationen. Varje individ är unik och bör bemötas med respekt och utan förutfattade meningar.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät. Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka. Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden. Även om barnen själva anser att det är de som väljer så har de oftast på något sätt blivit influerade av en vuxen

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja goda kamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation. Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sitt arbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på hur en bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen. Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ett viktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat är någon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger du får inte vara med.

Sammanfattning Forskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när en person vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer i personens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hitta faktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkohol och droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sex intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inom området. Resultatet visade att negativa konsekvenser orsakat av missbruket motiverade personen till att fatta ett beslut om att sluta missbruka. Faktorer som underlättat i uppbrottsprocessen har varit byte av bostad och avbrott från gamla sociala relationer. Ytterligare har nya sociala relationer, inre förändring samt nytt synsätt på livet varit betydelsefullt för upprätthållandet av nykter- och drogfrihet. / <p>140929</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslärares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhållningssätt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslärare anställda inom Umeå kommun. Innehållet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrån litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslärares arbetssätt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsättningar samt kön och genus. Fritidslärarnas erfarenheter kring dessa områden visade att det är viktigt att arbeta i förhållande till barnens intresse för att öka engagemang och deltagande. På så sätt kan lärare utveckla sitt arbete kring lek, miljöer, kön och genus. Informanterna menade att begreppet lek kan definieras på olika sätt beroende på vilka erfarenheter och sociala sammanhang en person förknippar det med. På grund av detta är det viktigt att fritidslärare arbetar med individanpassning och leker både styrt och fritt med barnen för att påverka deras normativa förhållningssätt. Fritidslärarna påpekar också att uppdelning av arbetsytor med olika syften i enskilda rum på fritidshem är viktigt. Genom detta skapas ett varierat pedagogiskt utbud och den sociala gemenskapen i barngruppen förstärks mellan könen. Slutsatsen av uppsatsen är att könsmönster och genus kan påverkas genom arbete med normer, lekar och olika miljöer.

This sociological study discusses the topics perceptions, organizations and social relations and has its base in the context of female managers within elderly care. The study is written in the field of human resources and the purpose is to contribute to the understanding of how social and organizational relations shape female managers’ perceptions of their situation.         When collecting data, a qualitative method containing semi-structured interviews was used and documents were gathered. The result was analyzed with Skegg’s theory about social class which includes concepts like respectability and disidentification. Skegg’s takes inspiration from Bourdieu and the capital theory, whereon we also find concepts like social- and cultural capital, valid for this study.         The study shows that the structure of the organization together with the social relations within it, affect managers to distance themselves from the employees with whom they used to be in the same social class. There are several examples that originate and make the distance clear, mainly the fact that there are large difficulties with communication between the managers and their employees, but also the fact that the managers agree on that you shouldn’t be friends privately with your employees.         The distance which is negotiated between the manager and her staff serves to bolster and protect the respect and respectability that comes with her relocation in social space.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka positiva respektive negativa faktorer som kan ha en inverkan på återhämtningsprocessen hos individer med psykisk ohälsa. För att inhämta material har sju semistrukturerade djupintervjuer genomförts, alla med individer som har fått någon form av insats via psykiatrin. Resultatet som framkommer visar att medicinering är en central del i återhämtningen då detta har möjliggjort stabilitet i vardagen genom att minska symptom av den psykiska ohälsan. Vidare framkommer det att återhämtningsprocessen påverkas av bemötande, både från professionella, familj och vänner. Påverkan kan vara både negativ och positiv, beroende på om bemötandet är gott eller inte. Slutligen framkommer det även att kunskap och förståelse för den psykiska ohälsan/diagnosen är en central del i återhämtningsprocessen. Det kan bidra till att känslan av skuld och skam minskar samt att individen får lärdom om hur symptomen ska hanteras. För individens nätverk kan denna förståelse och kunskap vara positiv genom att det ger möjlighet för dem att ge rätt sorts stöd och hjälp som individen är i behov av. Resultatet som framkommer i föreliggande studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse som kan påverka utformningen av hjälpinsatser för individer med psykisk ohälsa.