• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 243
  • 4
  • Tagged with
  • 247
  • 247
  • 120
  • 51
  • 48
  • 46
  • 37
  • 36
  • 33
  • 31
  • 28
  • 27
  • 26
  • 23
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kritikens plats i grundskolan ur ett lärarperspektiv : En kvalitativ studie om lärares upplevelser och resonemang om kritik

Selander, Johan, Bäckström, Ludvig January 2016 (has links)
Den här studien handlar om kritik som fenomen inom organisationer. Studien behandlar organisationen grundskola och utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studien problematiserar kritikens roll inom grundskolan och hur lärare upplever att kritikflödet fungerar. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar grundskolan, som organisation, sätter för ett öppet kritikflöde. Studien utgår ifrån teorier om symbolisk interaktionism för att förstå lärares upplevelser och resonemang. Relationen mellan organisation och människa beskrivs genom teori som utgår från att en organisation är en planmässigt inrutad sammanslutning av personer som samarbetar med syftet att nå vissa mål. Studien använde sig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio semistrukturerade intervjuer utgör studiens empiri. Studien visade hur kritik är information som ofta inte förs fram direkt mellan olika organisationsmedlemmar. Stor hänsyn tas av de intervjuade lärarna för att bibehålla goda sociala relationer med resultatet att kritik i många fall förvrängs, maskeras eller inte yttras alls. Nyckelord: Kritik; Sociala relationer; Grundskolan
2

Vi är varandras arbetsmiljö : Sociala relationer på arbetsplatsen / We are each other’s working environment

Foss, Maria, Nordström, Ida January 2016 (has links)
The purpose of the study is to bring clarity to what impact social relations have on the working climate at the workplace. Here the focus is on the employees and their experiences as well as definitions of working environment, working climate and social relations. Since there is a problem with sick leave in society, where mostly women who work closely with people belong to the most affected occupational group, there are reasonable grounds for letting assistant nurses and preschool teachers be part in this study. Previous research and theoretical perspectives show the importance of highlighting the significance of social relations for the psychosocial working environment at the workplaces. Levi's interpretation of how employees relate to and interact with each other, as well as research on social relations in working life, have been contributing towards an increased understanding of the interpersonal relationships in working life. The synergy of the factors of enjoyment, trust, communication and community, forms the individual's experience of the working environment. A qualitative method has been applied, based on a constructivist perspective in order to capture the respondent’s experiences of social relations at the workplace. The data collection was done through semi-structured interviews with four assistant nurses and four preschool teachers.  The empirical material shows that social relations have an impact on the perceived working climate and working environment and thus also the well being at the workplace. In the result, factors concerning enjoyment, trust, communication and community were highlighted. That is factors within the theoretical concept of social relations and contributes in fostering well being at the workplace.
3

På andra sidan staketet. - En kvalitativ studie om faktorer som är viktiga för att ta sig ur ett missbruk.

Fridell, Johanna January 2014 (has links)
Sammanfattning Forskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när en person vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer i personens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hitta faktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkohol och droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sex intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inom området. Resultatet visade att negativa konsekvenser orsakat av missbruket motiverade personen till att fatta ett beslut om att sluta missbruka. Faktorer som underlättat i uppbrottsprocessen har varit byte av bostad och avbrott från gamla sociala relationer. Ytterligare har nya sociala relationer, inre förändring samt nytt synsätt på livet varit betydelsefullt för upprätthållandet av nykter- och drogfrihet. / <p>140929</p>
4

Lek, miljöer och normativa könsmönster på fritidshem : En intervjustudie med fritidslärare

Tunlind, Martin January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslärares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhållningssätt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslärare anställda inom Umeå kommun. Innehållet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrån litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslärares arbetssätt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsättningar samt kön och genus. Fritidslärarnas erfarenheter kring dessa områden visade att det är viktigt att arbeta i förhållande till barnens intresse för att öka engagemang och deltagande. På så sätt kan lärare utveckla sitt arbete kring lek, miljöer, kön och genus. Informanterna menade att begreppet lek kan definieras på olika sätt beroende på vilka erfarenheter och sociala sammanhang en person förknippar det med. På grund av detta är det viktigt att fritidslärare arbetar med individanpassning och leker både styrt och fritt med barnen för att påverka deras normativa förhållningssätt. Fritidslärarna påpekar också att uppdelning av arbetsytor med olika syften i enskilda rum på fritidshem är viktigt. Genom detta skapas ett varierat pedagogiskt utbud och den sociala gemenskapen i barngruppen förstärks mellan könen. Slutsatsen av uppsatsen är att könsmönster och genus kan påverkas genom arbete med normer, lekar och olika miljöer.
5

Att leva med HIV och upplevelsen av stigmatisering från samhället - ett patientperspektiv : Deskriptiv litteraturstudie

Engström, Malin, Helsing, Sara January 2013 (has links)
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra. Att ha ett socialt nätverk var betydande och då både av vänner och familj samt interaktion med andra i liknande situation men även att kunna fokusera på andra saker än sjukdomen, att sätta upp framtida mål och ha fritidsintressen. Personer diagnosticerade med HIV upplever stigmatisering från samhället. Känslor av skuld och skam är vanligt förekommande och vikten av ett socialt nätverk är betydande för att kunna hantera dessa känslor samt den förändrade livssituationen. Varje individ är unik och bör bemötas med respekt och utan förutfattade meningar.
6

mamma säger att jag tycker det är kul : Barns föreställningar om sin egen fritid / yngre barns fritid : en kvalitativ undersökning om yngre barns fritid

Fredriksson, Laila, Ericson, Michael January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät. Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka. Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden. Även om barnen själva anser att det är de som väljer så har de oftast på något sätt blivit influerade av en vuxen
7

främjande av goda kamratrelationer i förskolan - pedagogers och barns berätteleser

Magnusson, Marika January 2011 (has links)
I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja goda kamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation. Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sitt arbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på hur en bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen. Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ett viktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat är någon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger du får inte vara med.
8

Att trivas på jobbet : En kvantitativ studie om trivsel och sociala relationer på ett svenskt callcenter / Satisfied at work : A quantative study about job satisfaction and social relations at a Swedish callcenter

Aiello, Alexander January 2016 (has links)
Research have concluded that social relations are an important factor that counteracts stress and increase comfort levels at the workplace. The purpose for this study has been to examine how, and if, different background factors affect the employee’s social relationships and job satisfaction but also if social relationships affect job satisfaction. The survey was conducted as an exploratory survey in which the dependent variables were studied on the basis of gender, age, period of employment and project. It turned out that no statistically significant relationship was found between background variables and job satisfaction. However, a statistically significant relationship was discovered between respondents' social relationships and job satisfaction level. Age and period of employment are factors that affect social relations inside the company.  In summary, the study provides support to theories that strong social support in the workplace improves job satisfaction. Age and period of employment create the conditions for social relationships between its employees and managers. There are also some indications in the data to suggest that age affects the employees job satisfaction. / Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan sociala relationer och trivsel på ett medelstort svenskt callcenter. Tidigare forskning på området har kommit fram till att sociala relationer är en viktig faktor för att motverkar stress och höja trivselnivån på en arbetsplats.  Undersökningen genomfördes som en explorativ enkätstudie där de beroende variablerna studerats utifrån kön, ålder, anställningstid och projekt. Det visade sig att inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan bakgrundsvariablerna och trivsel. Däremot hittades ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas sociala relationer och trivselnivå. Ålder och anställningstid är faktorer som påverkade de anställdas sociala relationer. Sammanfattningsvis ger studien stöd till teorier som förespråkar vikten av socialt stöd på arbetsplatser. Ålder och anställningstid skapar förutsättningar för hur djupa sociala relationer man har med sina medarbetare och chefer. Det finns även vissa indikationer i data som pekar på att ålder påverkar hur de anställda trivs. Uppsatsen bidrar med att ge ytterligare stöd till redan befintliga teorier gällande trivsel och sociala relationer samt att de teorierna också är applicerbara på ett företag verksamt inom callcenter-branschen.
9

relationer inom ett nätverk och dess inflytande över stresshantering : En intervjustudie om verksamhetsansvarigas upplevelser av sociala stöd mellan kollegor inom anläggningsbranschen

Pettersson, Frida January 2013 (has links)
Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen.  Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress. För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas. Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress.
10

Socialitet i arbetslivet : En socialpsykologisk kvalitativ studie om socialaoch arbetsmässiga relationer bland anställda på ett taxiföretag

Tsetz, Kristina, Evgenikou, Eleonora January 2014 (has links)
I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen. Materialinsamlingen gjordes genom deltagande observation och kvalitativa intervjuer med några av företagets anställda. I resultatet som kommit fram genom vår analys visade det sig att två subgrupper med skilda kulturer fanns på företaget, i form av dag- och nattpersonal, där det förekom sociala relationer i olika stor utsträckning. Bland nattpersonalen var sådana relationer vanligare pga. att denna grupp hade fler pauser i arbetet, då de passade på att socialisera sig. Dessutom var de inte lika styrda av ledningen som dagspersonalen, vilket också inverkade på gruppernas förutsättningar att skapa sociala interaktioner. De teorier vi använde oss av för att analysera materialet ifrån är: Organisationskultur av Mats Alvesson, konkret socialitet och abstrakt socialitet av Johan Asplund, Interaktionsritualer av Collins och Rollteori av Erving Goffman. Genom en hermeneutisk utgångspunkt har vi kunnat förstå på vilket sätt det sociala är sammanvävt med arbetsrelationer, samt sociala relationers betydelse för människors välmående. Vår studie kan bidra med kunskap till framtida socialpsykologisk forskning genom att lyfta fram den sociala dimensionen på stressiga arbetsplatser i likhet med den vi studerat. Slutsatsen av vår analys var att sociala relationer förekom i de båda studerade grupperna, men att den var mer framträdande bland nattpersonalen tack vare deras arbetsmässiga förutsättningar och strävan efter att socialisera sig. / In our thesis, we have been exploring the organization structure at a taxi company and focused on the interaction between labor relations and social relations. A starting point was the experience of one of us that there were social relations prominent in some departments in this company. With the help from Asplund’s (1987) theory, we asked ourselves: How do the social relations at this company look? The purpose of this study has been to contribute with knowledge of how social and work relationships interact, the conditions for the emergence of social relationships and to create an understanding of the importance of a community at this company that we made the study at. The answer to the main question, using mainly an inductive approach and a social psychological perspective, we investigated how the organizational culture was reflected in the company and how it affects the relationships among the staff. Materials were collected through participant observations and through interviews with some of the company’s employees. Results that emerged from the analysis showed that two subgroups with distinct cultures existed at the company: day-and night staff, which had developed social relations to different extents. These types of relations were more common among the night staff, because this group had more breaks during working time, in which they took the chance to socialize. Furthermore, they were not as strictly managed as the day staff, which also affected both groups conditions to create social interactions. The theories we used to analyze the material found is: Organizational Culture by Mats Alvesson in concrete sociality and abstract sociality by Johan Asplund, Interaction Rituals of Collins and Role Theory of Ervin Goffman. Through a hermeneutic starting point, we have been able to understand how the social is integral to labor relations, and how social relations are important for human wellbeing. Our study may contribute with knowledge to future social psychological research by highlighting the social dimension of stressful jobs, like the one we studied. Our conclusion of the analysis was that social relations existed in both studied groups, but most prominent among the night staff, due to their work conditions and aspiration to socialize.

Page generated in 0.1291 seconds