Allt fler skolungdomar drabbas av psykisk ohälsa på grund av orsaker som ett mer individualiserat samhälle, och kravet på att i tidig ålder fatta stora och livsavgörande beslut. Skolan är en stor livsarena för ungdomar, och således en viktig aktör i det dagliga arbetet kring psykisk ohälsa. Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skolledares uppfattning kring det förebyggande arbetet gällande psykisk ohälsa, vid både kommunala och privata gymnasie- och grundskolor, i en medelstor svensk stad. Syftet med studien undersöktes via ett fenomenologiskt inspirerat arbete, där det empiriska materialet representerade intervjuteman som identifierats utifrån informanternas uppfattning av omvärlden. Kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad form genomfördes med ett utgångsläge i intervjufrågor men även stort spelrum för informanten. Analysen av det empiriska materialet visade på en samstämmig syn hos informanterna angående elevhälsans viktiga roll i skolan, det svårdefinierade begreppet psykisk ohälsa, vikten i vad som står i skolans styrdokument, och den i det närmsta obefintliga utbildningen av skolpersonal inom psykisk ohälsa. Studiens diskussion utmynnade i identifierandet av två stora områden kring skolan och psykisk ohälsa. Det första området definierades som starka områden, där skolledarnas nöjdhet kring arbetet med skolans styrdokument och behörig personal i elevhälsoteam diskuterades. Det andra området definierades som förbättringsområden, där brister diskuterades angående dåligt utbildad lärarpersonal inom psykisk ohälsa. Konklusionen visade att de berörda skolorna har kommit långt i utvecklingen kring vissa områden gällande psykisk ohälsa i skolan, men även att de måste uppgradera arbetet i vissa områden. Skolledare och lärare är så pass viktiga aktörer i ungdomarnas liv att detta arbete inte kan förbises.

Den psykiska ohälsan upplevs allt mer som ett problem för arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen. Definitionen av psykisk ohälsa är inte reglerad i lagtexten och måste därför i varje fall utredas individuellt. Syftet med arbetet var att utreda om en arbetstagare, som lider av psykisk ohälsa, kan sägas upp enligt gällande lagstiftning, om denne är oförmögen att uppfylla sitt anställningsavtal. En uppsägning av en arbetstagare kan ha två olika utgångspunkter, arbetsbrist och personliga skäl. Arbetet har främst fokuserat på de omständigheter som utgör personliga skäl. Arbetsgivarens ansvarsområden tydliggörs i doktrinen och omfattar omplaceringsskyldighet och rehabiliteringsskyldighet. Dessa två ansvarsområden har utretts i syfte att klargöra vad en arbetsgivare måste ta hänsyn till, innan en uppsägning grundad på personliga skäl kan ske. Enligt praxis kan en uppsägning vara sakligt grundad ifall en arbetstagare, på grund av sjukdom, inte längre kan utföra ett arbete som har väsentlig betydelse för arbetsgivaren. Vad man i dessa fall kan åberopa är den väsentligt nedsatta prestationsförmågan, som inte längre kan tyckas motsvara de krav som ställs. Mot bakgrund av ett omdiskuterat fall, där en arbetstagare drabbades av arbetsgivarens brister i dennes systematiska arbetsmiljöarbete, utreds det generella ansvaret en arbetsgivare har enligt gällande rätt. Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter inom området arbetsmiljö. Föreskrifterna lyfter fram stor arbetsbelastning, olika typer av osämja samt kränkande särbehandling, som primära orsaker till psykosocial ohälsa. Arbetsgivaren har fått ett utökat ansvar gällande den psykosociala miljön, med syfte att motverka problematiken kring arbetsmiljön, som en grundläggande orsak till den ökade psykiska ohälsan bland arbetstagare. Behovet av ett utökat ansvar bygger på ett konstaterande av att regleringen tidigare varit otillräcklig på området. Eftersom praxis rörande arbetstagare som lider av psykosocial ohälsa är begränsad, är skyldigheterna för en arbetsgivare i sammanhanget en något oklar. Framtagandet av de nya föreskrifterna är ett försök att förebygga framväxten av psykisk ohälsa hos arbetstagare på arbetsplatsen.

Psykisk ohälsa påverkar inte bara individen negativt utan även hela samhället med höga kostnader för vård och sociala system som följd. Stress är en av orsakerna till att den psykiska ohälsan ökar i Sverige idag. Detta sker främst bland ungdomar, unga vuxna och bland kvinnor. Hur stress påverkar individen beror på kapacitet att handskas med olika situationer som uppstår detta kallas copingstrategier. Denna studies syfte är att undersöka om könstillhörighet påverkar val av copingstrategi samt att se vilka copingstrategier som är mest förekommande hos studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden som används är en kvantitativ studie med ett ändamålsenligt urval. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter och mätinstrumentet Coping Strategies Inventory (CSI). Det var 72 individer som deltog i undersökningen, 43 kvinnor och 28 män, av dem uppgav 56 stycken att de känt sig väldigt stressade någon gång under de tre senaste månaderna. Resultatet visar på att män och kvinnor använder sig av olika copingstrategier enligt CSI, dock är det inte statistiskt säkerställt i denna studie. Resultatet visade också att de mest använda strategierna är inriktade på att lösa problem.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Barn som växer upp med en förälder med psykisk ohälsa löper större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det finns ett stort mörkertal kring hur många barn i Sverige som växer upp under dessa förhållanden. Det är dock många som trots stora påfrestningar klarar sig bra i livet. Anledningarna till att barnen klarar sig bra är skyddsfaktorer som finns inom barnet och i dess omgivning. Uppsatsens syfte är att med kvalitativt angreppsätt, utifrån två perspektiv studera hur individer kan uppleva det att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa samt vilket stöd som målgruppen kan efterfråga. Studiens resultat visar att uppväxten med en förälder med psykisk ohälsa kan påverka individen. KASAM har i vår studie varit en viktig faktor för utvecklingen, liksom copingstrategier och resilience. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kan uppleva sig övergivna av samhället och vården. De kan bära på en ilska och sorg över sin uppväxt och av att inte ha blivit bekräftade. Även den professionella som arbetar med intervention beskriver att barn kan uttrycka en önskan om att bli tillfrågade och lyssnade till.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Syftet var även att undersöka om det fanns skillnad i attityder mellan de studenter som hade egen erfarenhet och de som inte hade det. Metod: Studien hade en kvantitativ design där ett studiespecifikt formulär lämnats ut till studenter som studerar termin ett och termin sex vid ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Resultat: I studiens resultat framkom det att attityder till psykisk ohälsa skilde sig i vissa avseenden mellan studenter i termin ett och termin sex. De studenter som studerade i termin sex hade i högre grad en mer positiv och öppen attityd. Det visade sig också att studenter som hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa hade en mer positiv attityd jämfört med de som ej hade det. Slutsats: Studien visar att besitta kunskap och egen erfarenhet av psykisk ohälsa som sjuksköterskestudent har ett samband med en mer öppen och positiv attityd till psykisk ohälsa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskestudenter, attityder. / Background: Mental illness is a growing public health problem. The biggest obstacles, facing the promotion and achievement of mental health, are stigma, negative attitudes and discrimination against people suffering from mental illness. The nurse has an important role, especially in the early stages, in the prevention and interception of mental illness, and also instructing patients with symptoms (of mental illness). The nurse's attitude and approach to patients, mental health, work and themselves as carers is essential for a good quality of care. Aim: The aim of this study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness and people with mental illness, and whether there was any difference in attitudes between students in semester one and semester six in a nursing program in Sweden. Another aim was to investigate if there were was any differences between students with experience of mental illness and disease and those without. Method: The study had a quantitative design where a study-specific questionnaire was given to students studying during semester one and semester six of a nursing program in central Sweden. Results: The results of the study showed that attitudes to mental illness differed in some respects between students in semester one and semester six. The students studying in semester six had more positive and open attitudes. It was also found that students who had personal experience of mental illness had a more positive attitude compared to those who had not been in a similar situation. Conclusion: The study shows that nursing students’ knowledge and experience of mental illness is associated with a more open and positive attitude towards mental illness. Keyword: Mental illness, Nursing students, Attitudes.

No description available.

Title: School nurse work with mental health problems among students Background: A good mental health and psychosocial wellbeing is considered to be an important aspect of how students can cope with everyday challenges. In order to experience psychosocial wellbeing well working interpersonal relations and a belief in the future is important. School is an important aspect of the student’s early years in life and therefore it is vital that school health services become important part of the childhood. The school nurse is an important part of student health and he or she is responsible for vaccinations and health check-ups. Another important part of the school nurse work is counselling of students who experience issues with their mental health or psychosocial wellbeing. The incidence of these issues among students are constantly increasing. Study aim: The aim was to describe school nurse efforts to increase mental health of students. Method: A qualitative approach was used. Semi-structured interviews with eight school nurses were made. The interviews were then analyzed with manifest content analysis. Results:  The results were presented with two main categories and eight sub-categories. The first main category is Perspectives on  issues with  mental health or psychosocial wellbeing on students. In this category the school nurses describe that students with mental illness is an growing problem which needs resources to reduce. The informants’ different experiences with meeting students with issues of mental health and psychosocial wellbeing are being discussed.  In the second category, The work to create good health we describe how health counselling is being carried out. In addition, the collaboration between different actors within the educational system is investigated and discussed. Conclusion: To suffer from issues with mental health and psychosocial wellbeing can cause a lot of suffering. The school nurse is an important person within the school health services who should act as a guide in the work with these issues. More resources is needed by the school nurses in order for them to be able to continue their work in the best way possible. Key words: school nurses, mental health and psychosocial wellbeing, students, children and adolescents.

Enligt flertalet rapporter så har den psykiska ohälsan hos unga ökat i samhället sedan 1990-talet. De psykosociala problem som ungdomar idag upplever följer av samhällets förändrade livsvillkor så som livsstil, familjerelationer, utbildningssystem och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa i yngre år ger ofta långvariga konsekvenser. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors upplevelse av att arbeta med psykisk ohälsa bland gymnasieelever. För att besvara syftet genomfördes sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Västsverige. Intervjuerna analyseras enligt Graneheim och Lundman med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Skolsköterskorna som intervjuades beskriver sin roll som skolsköterska, sin arbetssituation, svårigheter med att remittera vidare elever med psykisk ohälsa men även sitt hälsofrämjande arbete. I analysen identifierades 12 underkategorier och 3 kategorier: Skolsköterskans uppfattning av anledningar till psykisk ohälsa, Kontaktvägar och sökorsaker samt Skolsköterskans upplevelser av sitt arbete. Resultatet visar att skolsköterskornas uppfattning om orsaker till psykisk ohälsa hos ungdomar beror på tidsbrist i familjerelationerna, skolans nya läroplan Gy11 som har försämrat förutsättningarna för eleverna i skolan samt sociala medier och att ständigt påverkas och att vara konstant tillgängliga. Skolsköterskorna beskriver även de olika kontaktvägar som ungdomarna har till skolsköterskan, där skolsköterskan då kan upptäcka psykisk ohälsa. Den vanligaste kontakten med skolsköterskan är hälsosamtalet som sker i början av gymnasiet. Andra kontaktvägar är en person i elevens närhet t.ex. mentorer som reagerat på en förändring hos eleven som då i samråd med eleven kontaktar skolsköterskan. Eleverna söker även själva upp skolsköterskan men kan då vara diffusa i orsak till besöket men söker även för uppenbara symtom på psykisk ohälsa.

I denna studie undersökte jag om och hur verksamma svensklärare arbetade kring ämnen som rör psykisk ohälsa genom skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens syfte var att utreda om det fanns någon märkbar skillnad i tjejer och killars val av skönlitteratur med ämnen som behandlar psykisk ohälsa eller gestaltar psykisk ohälsa i någon form. Resultatet delas in i två delar. Genom en kvalitativ metod har tre svensklärare intervjuats till arbetet. Resultatet grundar sig också i en enkätundersökning som har genomförts med 65 deltagande elever från tre olika yrkesprogram på en gymnasieskola i mellersta Sverige. I enkätundersökningen var syftet att undersöka om tjejer och killar läser skönlitteratur som rör psykisk ohälsa. Resultatet visade att alla tre svensklärare anser att det var viktigt att arbeta kring ämnen som rör psykisk ohälsa. Dock arbetade ingen av de tre lärarna med detta genom skönlitteraturen. Vi kan också se ett resultat i studien att tjejer läste fler böcker som berör psykisk ohälsa än killarna.