Allt fler skolungdomar drabbas av psykisk ohälsa på grund av orsaker som ett mer individualiserat samhälle, och kravet på att i tidig ålder fatta stora och livsavgörande beslut. Skolan är en stor livsarena för ungdomar, och således en viktig aktör i det dagliga arbetet kring psykisk ohälsa. Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skolledares uppfattning kring det förebyggande arbetet gällande psykisk ohälsa, vid både kommunala och privata gymnasie- och grundskolor, i en medelstor svensk stad. Syftet med studien undersöktes via ett fenomenologiskt inspirerat arbete, där det empiriska materialet representerade intervjuteman som identifierats utifrån informanternas uppfattning av omvärlden. Kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad form genomfördes med ett utgångsläge i intervjufrågor men även stort spelrum för informanten. Analysen av det empiriska materialet visade på en samstämmig syn hos informanterna angående elevhälsans viktiga roll i skolan, det svårdefinierade begreppet psykisk ohälsa, vikten i vad som står i skolans styrdokument, och den i det närmsta obefintliga utbildningen av skolpersonal inom psykisk ohälsa. Studiens diskussion utmynnade i identifierandet av två stora områden kring skolan och psykisk ohälsa. Det första området definierades som starka områden, där skolledarnas nöjdhet kring arbetet med skolans styrdokument och behörig personal i elevhälsoteam diskuterades. Det andra området definierades som förbättringsområden, där brister diskuterades angående dåligt utbildad lärarpersonal inom psykisk ohälsa. Konklusionen visade att de berörda skolorna har kommit långt i utvecklingen kring vissa områden gällande psykisk ohälsa i skolan, men även att de måste uppgradera arbetet i vissa områden. Skolledare och lärare är så pass viktiga aktörer i ungdomarnas liv att detta arbete inte kan förbises.

Bakgrunden till val av ämne ”samverkan” är att vi upplever att det är ett eftersatt område av olika anledningar. Syftet är att få en fördjupad kunskap och förståelse om samverkan. Metoden i studien är kvalitativ då vi gjort två semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på flera aspekter, såväl styrkor som svagheter. Slutsatserna belyser att samverkan är ett komplext ämne som behöver läggas mer fokus på och vidareutvecklas, för att förbättra för ungdomar.

Många ungdomar i gymnasieskolan saknar någon form av ett skyddsnät i sitt liv, det kan till exempel vara att det saknas en vuxen i familjen som hjälper och stöttar eleven under skolgången. Det är då av stor vikt att ungdomarna möter mentorer i skolan som genom att uppmärksamma eleven snabbt kan se hur måendet är. Det är i kontakten med mentorn och ett nära samarbete med skolans elevhälsa som det kan säkerställas om stödinsatser behöver sättas in, mentorer behöver se, tolka och agera på ett sätt som är gynnsamt för eleven. Genom intervjuer med nio gymnasielever har elevernas syn på mentorskapet visat på att mentorer som tar sig tid, uppmärksammar och visar ett genuint intresse för sina mentorselever når fram till dessa elever och har möjlighet att sätta in eventuella åtgärder. Den teori som använts för resultattolkning är det kommunikativa och relationsinriktade perspektivet, KoRP. Resultatet i studien visar att det finns ett antal ramfaktorer, som till exempel organisationen på skolan, hur mycket tid som ges till mentorskapet och vilken kunskap mentorn har kring mentorskap och specialpedagogik, som kan påverka och försvåra mentorskapet dessa ramfaktorer behöver synliggöras och diskuteras på skolan genom ett samarbete mellan mentor, skolledning och elevhälsan behövs för att få mentorskapet till det mest framgångsrika verktyget till att hjälpa eleverna i sitt lärande.

Sammanfattning   Bakgrund: Hälsa är ett komplext begrepp som påverkas av både individuella och miljömässiga faktorer. Under tonåren sker fysisk såväl som psykisk utveckling vilka främjas av goda sömnvanor. Skärmaktivitet antas påverka hälsa och sömn, dock är expertisen inom området inte helt samstämmig gällande omfattning och effekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skärmtidens betydelse för självskattad hälsa och sömn hos ungdomar i årskurs nio. Metod: Studien var av deskriptiv design och utgick från en tvärsnittsundersökning, frågeformuläret Folkhälsoenkät Ung, genomförd i skolor i Jönköpings län under 2015. Det bearbetade datamaterialet baserades på drygt 2800 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv- och inferensstatistik. Resultat: Respondenterna uppgav generellt god hälsa och nattsömn, dock hade pojkarna överlag något högre skattning. Skärmtidsmängden utgjorde en skillnad beträffande självskattad hälsa samt sömnkvalitet och -kvantitet. Slutsats: Skärmaktivitet utgjorde en betydande del av ungdomarnas fritid. Könsskillnader befästes gällande både hälsa och sömn där pojkarna överlag skattade de två parametrarna bättre. Utifrån resultatet hade hög skärmtid på vardagar större effekt på hälsa och sömn än skärmtiden på helgen. Orsak och verkan mellan studerade faktorer gick dock inte att påvisa i föreliggande studie, men utgör ett relevant ämnesområde för fortsatt forskning.

Abstrakt  Bakgrund: Sveriges skolor ska kontinuerligt arbeta med elevhälsan och det finns lagar som kräver att ett elevhälsoteam ska innefatta olika professioner. Fysioterapeuter är en profession som ej anses självklar inom elevhälsan i Sverige. Norge har sedan 1998 valt att främja elevhälsan och tillsatt fysioterapeuter i varje skola då det visat sig vara gynnsamt för både elever och övrig personal. Detta då fysioterapeuter besitter stor kunskap och har i uppgift att arbeta förebyggande. Trots detta, väljer regeringen inte att prioritera professionen i skolan och idag finns det en knappt handfull mängd fysioterapeuter verksamma inom elevhälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser och hur professionen verkar inom elevhälsan.  Metod: Två fysioterapeuter verksamma inom skolhälsan inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt med informanterna online via Zoom. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De två huvudkategorierna som bildades var fysioterapeuters väg in till skolan och fysioterapeuters hållbara insatser i skola. Dessa bestod sedan av sju underkategorier: ledningens betydelse, bristande kunskap om fysioterapeuter, utmaningar att bli anställd, fysioterapeuters komplexa arbetsuppgifter, fysioterapeuters olika förutsättningar, teambaserad verksamhet och fysioterapeuters roll i skolan. Konklusion: Studien visar att fysioterapeuter kan tillföra mycket kompetens och arbetar hälsofrämjande inom elevhälsan genom att fylla den funktion som skolan ej klarar av själv. Engagerad ledning och teambaserad verksamhet är av stor betydelse för att fysioterapeuter ska kunna etablera sig vidare inom elevhälsan. Mer omfattande studier behövs dock för att kunna påvisa fysioterapeuters betydelse av elever inom elevhälsan.  Nyckelord: Elevhälsan, fysioterapeuter, hållbarhet, hälsofrämjande, skolan

Ökningen av antalet verksamma arbetsterapeuter inom skolverksamheten i Sverige har ökat jämfört med tidigare år, dock är det fortfarande få kommuner som erbjuder arbetsterapeutiska insatser inom skolan. Arbetsterapeuten med sin kompetens i skolan kan bidra med stödjande insatser för att öka elevens delaktighet i aktivitet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i skolan. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med legitimerade arbetsterapeuter som är verksamma inom skolan. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vid analysering av intervjuerna. I resultatet framkom det att arbetsterapeuterna kan förbättra elevens skolmiljö och underlätta skolpersonalens arbete. Det framgick att samarbetet med elever, vårdnadshavare och skolpersonal fungerade oftast väldigt bra. Arbetsterapeutiska bedömningsinstrument användes för att undersöka bland annat den fysiska och sociala tillgängligheten i klassrummet. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att samtliga arbetsterapeuter upplevde att deras insatser underlättar för eleverna att nå kunskapskraven. Slutligen tycker författarna att arbetsterapeutens roll bör vara lika självklar som exempelvis sjuksköterskans roll på skolan.

I Sverige finns ett stort antal barn och unga som av olika anledningar inte i går skolan. Det är oroväckande både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Denna studie ämnar att beskriva och analysera hur de professionella på en högstadieskola i en mindre norrländsk kommun arbetar med hemmasittande elever samt att undersöka vilka förklaringar till hemmasittande som framförs av dessa professionella. Studiens empiriska material härrör från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer som är yrkesverksamma inom en högstadieskola i Norrland. Det empiriska datamaterialet har analyserats genom kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att de professionella har erfarenheter av att det ofta är en sammansättning av olika orsaker som gör att en elev blir hemmasittande, vilket också bekräftar tidigare forskning på fältet. Hemmasittande är ett komplext och mångfacetterat problem. De professionella tillämpar ett individanpassat arbetssätt i vilket de utgår ifrån eleven och dennes önskemål. Det är viktigt att skapa och bibehålla en allians med eleven och dennes föräldrar för att lyckas få eleven tillbaka till skolan. En stor del av forskningen på området är producerad i USA eller Storbritannien. Det svenska välfärdssamhället med tillhörande samhällsstrukturer och skolsystem ser annorlunda ut i jämförelse. Det finns således möjligheter till och ett behov av vidare och fördjupad forskning i Sverige.

<p>De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun. Resultatet visar att eleverna generellt sett är positiva till det stöd skolan erbjuder och att acceptansen till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen var god. Trots det uppger nästan hälften av eleverna att de inte vill träffa en kurator om de mår psykiskt dåligt.</p>

De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun. Resultatet visar att eleverna generellt sett är positiva till det stöd skolan erbjuder och att acceptansen till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen var god. Trots det uppger nästan hälften av eleverna att de inte vill träffa en kurator om de mår psykiskt dåligt.

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap kring hur elevhälsan upplever, och förhåller sig till, den stora frihetsgraden när det gäller att kvalitetssäkra och ständigt förbättra hur de omsätter dagens styrning via värdegrund till handling. Den teoretiska referensramen har främst fokuserat på teorier inom kvalitets- och förbättringsområdet samt skolutveckling, tvärprofessionella team, värderingsbaserat ledarskap och styrning och är baserat på sju olika teman: värdegrund, utveckla ett engagerat ledarskap, arbeta med processer, skapa förutsättningar för allas delaktighet, basera beslut på fakta, sätt kunden i centrum, styrning och säkring samt utveckling och förbättring. I teoriavsnittet presenteras även exempel på styrdokument för att ge läsaren en förståelse för vilka ramar elevhälsan har att förhålla sig till. Uppsatsen har i stort strävat efter att följa den kvalitativa forskningsprocessen utifrån kvalitativa fallstudier och Mixed Methods Designs. Som datainsamlingsmetod valdes gruppenkäter och fokusgruppsintervjuer och tre elevhälsoteam med sammanlagt elva medlemmar har deltagit. Metoddesignen bygger vidare från den teoretiska referensramen och är indelad på samma sätt med de sju olika teman. Hantering av data och analys har även utgått från de sju teman och analysen har följt fyra steg som slutligen redovisar en övergripande tolkning av de sammanlagda svaren i enkäten och från fokusgruppsintervjuerna. Författarens slutsats är att olika värdegrund- och- synsätt- värderingssystem som de tre elevhälsoteamens medlemmar uppvisar gör att värdegrunden omsätts på olika sätt i praktiken i de olika skolorna. / The aim of the paper was to contribute knowledge about how student health perceives and relates to the high degree of freedom in quality assurance and continually improving the way in which they translate current governance through value to action. The theoretical frame of reference has focused on theories of quality and improvement, as well as school development, cross-professional teams and value-based leadership and governance, and are divided into seven different themes: value basis, develop a committed leadership, work with processes, create the conditions for everyone's participation, basing decisions on facts, put the customer at the center, control and hedging as well as development and improvement. The theoria section also presents examples of control documents to give the reader an understanding of the framework for student health. The essay has largely sought to follow the qualitative research process based on qualitative case studies and Mixed Methods Designs. As the data collection method, group kits and focus group interviews and three student health teams with a total of eleven members were selected. The method design is based on the theoretical reference frame and is divided in the same way with the seven different themes. Data and analysis management has also been based on the seven areas, and the analysis has followed four steps presents an overall interpretation of the aggregate answers in the survey and from the focus group interviews. The author's conclusion is that different value-based assessment systems that the three student-health members show makes the value base in various ways implemented in practice. / <p>2017-08-16</p>