Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer. De mest framträdande drivkrafterna relaterat till motivationsfaktorer var det sociala stödet, känslan av välbefinnande och somatiska symptom. Barriärer som framkom var bristen på engagemang, ohälsa och okunskap. Individer upplevde att tack vare ett socialt stöd och känslan av välbefinnande kunde hinder för motivation lättare övervinnas. En ökad medvetenhet bland sjuksköterskor kring vikten av motivation i det hälsofrämjande arbetet bör eftersträvas. Sjuksköterskans roll kopplas ofta ihop med vårdandet av sjuka människor men det promotiva arbetet måste också uppmärksammas. Fortsatt forskning kring vilka motivationsfaktorer som är drivande hos individer som genomgår livsstilsförändringar är nödvändig. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna uppmuntra och stötta individer i deras strävan mot hälsosammare levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan under utbildningen får kunskap om motivationsfaktorer.

Bakgrund:Hälften av alla kvinnor och ca två tredjedelar av allamän har minst en ohälsosam levnadsvana.”Rådgivande samtal om fysisk aktivitet samt utfärdande av recept på fysiskaktivitet, FaR,” står högst på Socialstyrelsens prioriteringslista över vad somska göras inom området otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen (grad 3). Detbör finnas en outnyttjad potential hos fysioterapeuten att samtala medpatienter om levnadsvanor, men det saknas systematik och tydliga rutiner för dettaarbete. Syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuterintegrerar frågor om levnadsvanor i den fysioterapeutiska undersökningen. Metod: Med kvalitativ ansats gjordes intervjuer medfysioterapeuter inom primärvården utifrån en frågeguide med öppna frågor. Resultat: Intervjuerna resulterade i följande fyra kategorier: 1) Fysioterapeutens förutsättningar, 2)Fysioterapeutens arbetssätt, 3) Fysioterapeutens yttre drivkrafter, 4)Fysioterapeutens inre drivkrafter Konklusion: I fysioterapeutens arbete med sjukdomsförebyggande metoder finns olika hinderoch möjligheter som bör identifieras och beaktas. För att samtal om patienterslevnadsvanor ska integreras i den fysioterapeutiska undersökningen behövsstrategier och rutiner som utgår ifrån de möjligheter och hinder somfysioterapeuterna beskriver.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer beskriver hur förebyggande av sjukdomar och ohälsa på grund av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor bör uppmärksammas, detta för att kunna ge stöd till patienter i en förändring av dessa ovanor. Alla deltagare i denna studie har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor som kan bidra till framtida ohälsa.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur deltagande i en intervention vid en levnadsvanemottagning påverkar patienters hälsa och levnadsvanor. Metod: Prospektiv studie av en patientkohort som deltagit i en intervention vad gäller levnadsvanor. Urvalet var alla som deltagit i en levnadsvanemottagning på en vårdcentral belägen i Uppsala och inklusionskriterier är deltagande vid minst två tillfällen, totalt kunde 28 patienter inkluderades. Studien utvärderade redan insamlade och färdigställda patientenkäter. I analys har beskrivande statistik använts och icke-parametriska tester har utförts. Resultat: Deltagarnas intag av grönsaker/rotfrukter och deras vardagsmotion, mätt i minuter per vecka, ökade signifikant från mättillfälle ett till mättillfälle tre. Vid analys kan man även se att de patienter som hade en stor ökning av vardagsmotion även hade en signifikant minskning av BMI över tid. Gällande deltagarnas mätbara värden såsom vikt, BMI och midjemått sågs inga direkta förbättringar genom interventionen. Slutsats: Goda levnadsvanor behövs för att erhålla och bibehålla en god hälsa och arbetet med goda levnadsvanor behöver vara en del av primärvårdsarbetet. Som vårdpersonal i arbetet kring levnadsvanor kan det vara av vikt att stärka patienters hälsolitteracitet och empowerment så att denne lyckas i sin eventuella levnadsvaneförändring. / ABSTRACT Keywords:  Lifestyle habits, health, primary care, health prevention Background: National guideline from National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) describe how the prevention of disease and poor health due to tobacco use, hazardous use of alcohol, insufficient physical activity and unhealthy eating habits should be noted, that in order to provide assistance to patients in a change of these unhealthy habits. All participants in this study has one or more unhealthy habits that may contribute to future health problems. Aim: The aim of the study was to examine how participation in an lifestyle change intervention at a primary health care unit can affect patients health and lifestyle. Method: Prospective study of a cohort of patients who participated in an intervention in daily habits. The selection is everyone who participated in a living habits intervention at a healthcare centre in Uppsala, Sweden.  A total of 28 patients where included, participation at least two occasions where required. The study evaluated already collected and completed patient questionnaires. In the analysis descriptive statistics have been used and non-parametric tests has been done. Result: The participant’s intake of vegetables/root vegetables and their daily exercise, measured in minutes per week, increased significantly between the first measurement and the third measurement. In analysis, one can also see that the patients who had a high increase in daily exercise also had a significant reduction in BMI over time. Regarding the participant’s measurable values, such as BMI, body weight and waist circumference, no immediate improvement where seen. Conclusion: Good living habits is needed to obtain good health and therefore should focus of the primary care work enhance healthy habits. As healthcare professionals in the work on lifestyle changes, it may be important to strengthen patients empowerment and healthlitteracy, so that the patient can succeed with his/her eventual lifestyle changes.

<p>Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.</p>

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige. Frågeställningar var om det fanns någon skillnad mellan experimentgruppen och jämförelsegruppen, om det fanns någon skillnad mellan könen inom de två grupperna samt hur de anställdas levnadsvanor såg ut inom de två grupperna. Metoden som användes var kvantitativ och undersökningen gjordes med hjälp av enkäter. Genom en sammanställning av enkätsvaren i SPSS kunde följande resultat utläsas: Det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna gällande kroppslig ansträngning samt kostvanor, i synnerhet frukt och bär. Det framkom att de signifikanta skillnaderna mellan könen i gruppen med hälsocoach var att männen var mer fysiskt aktiva och kvinnorna åt mer frukt och grönt. I gruppen utan hälsocoach var den enda skillnaden att kvinnorna åt mer frukt och grönt. I allmänhet hade de anställda goda sömnvanor. Resultaten är osäkra på grund av studiens upplägg och det stora bortfallet. I framtida projekt är det viktigt att tänka på utvärderingen under hela processens gång, att resurserna läggs där de behövs, att alla är delaktiga och att det finns aktiviteter som passar alla.

ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund. Vid några av intervjuerna medverkade personal, på respondentens begäran. Respondenterna hade valts ut av enhetschefer för kommunens LSS- boenden. Enhetscheferna fick uppgiften att identifiera 20 personer med måttlig funktionsnedsättning som var villiga att ställa upp på en intervju. Efter bortfall genomfördes intervjuer med 16 personer. Resultaten från intervjuerna har därefter jämförts med resultaten från en nationell undersökning av hälsan hos  personer med funktionsnedsättning från 2008.                                                                                                      Resultat: Frågeinstrumentet fungerade bara delvis på flertalet av respondenterna. Trots metoden att använda intervjuer var flera frågor för svåra att förstå för många av respondenterna. Spridningen i förståelse var relativt stor med någon som kunde svara adekvat på samtliga frågor till flera som hade stora svårigheter med många frågor. I en jämförelse med det nationella materialet om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning, visade sig Östersundsgruppen ha en bättre hälsa inom flera områden.                                                                                          Diskussion: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är sällan med i olika hälsoundersökningar. För att få reda på hur hälsan ser ut och hur den utvecklas i den här gruppen, måste personerna komma till tals. Det är då helt nödvändigt att använda sig av intervjuformen som alternativ till enkäter som annars är det vanliga. Men för att frågorna ska förstås måste de anpassas genom konkretisering och förenkling. Frågorna i Nationella folkhälsoenkäten är, som de är utformade för närvarande, bara användbara till en begränsad del. Hälsan i gruppen är vid en jämförelse relativt god. Orsaker som framkommer är att många upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, trivs med sitt boende samt röker och dricker lite. Fetma, stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt samt viss otrygghet är däremot något som utmärker gruppen. NYCKELORD: Intellektuell funktiosnedsättning, folkhälsoenkät, gruppbostad, levnadsvanor

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11. Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal. Som metod i denna studie har en strukturell textanalytisk metod valts för att bearbeta textens innehåll. Vad som i synnerhet har tagits fasta på är textens ideationella- och interpersonella struktur. Som teoretiska referensram har Stevens Lukes maktbegrepp och Bourdieus habitusbegrepp och densammes utbildningssociologiska teori använts. Dessa har ingått som en utgångspunkt för studien och används även för att diskutera studiens resultat. Resultaten i denna studie visar att den livsstil som framställs i det undersökta materialet kan beskrivas som individfokuserad och prestations- och resultatinriktad. En optimal nivå av prestation är det som framställs som eftersträvansvärt och uppnås genom att olika aspekter av hälsa beaktas och att skador och ohälsa undviks. Ansvaret att må bra läggs på individen.

Syfte: Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga. Först jämfördes män och kvinnor sinsemellan och när samband mellan levnadsvanor och olika besvär skulle undersökas, jämfördes hela populationen. Företaget som studien genomfördes specialiserar sig på tillverkning av hytter och andra systemkomponenter till anläggningsmaskiner. Deras produktionsprocess består av svets, målning och montering. Resultat: Totalt deltog 155 i studien, varav 130 var män, 24 kvinnor och en deltagare som inte angav sitt kön. Resultaten visade att både män respektive kvinnor hade ett genomsnittligt BMI på 27 och 26, vilket motsvarar övervikt för båda könen. Både män och kvinnor uppgav att de rörde på mycket och mindre än en femtedel uppgav en stillasittande fritid, motsvarande Saltin-Grimby grad 1 av 4. Båda könen uppgav goda matvanor, med lågt intag av sötsaker såsom chips, choklad/godis m.m. Dock åt nästan en femtedel av både män och kvinnor fiber mindre än 1 gång/vecka. Nästan hälften av alla deltagare hade dåliga sömnvanor, mätt med hjälp av PSQI (Pittsburgh Sleep Quality Index), där en sammanlagd poäng av 5 poäng eller mer är en indikation till dåliga sömnvanor. Minst 12 % av samtliga deltagare i studien hade haft ont under de senaste 7 dagarna. Avseende samband, så sågs att de som hade dåliga sömnvanor upplevde mer stress, mer smärta, angav en sämre arbetsförmåga och skattade sin fysiska och psykiska hälsa lägre. De som angav lägre fysisk aktivitetsnivå (väldigt få) uppvisade inga samband med ökad smärta eller stress. Slutsats: Fysisk aktivitet hade i denna studie inte något samband med någon upplevd smärta, stress eller arbetsförmåga, men upplevelsen av den fysiska hälsan var lägre hos dem som uppgav sig vara mer fysiskt inaktiva. Däremot visade denna studie på ett samband mellan hur bra man sover och hur man upplever sin arbetsförmåga, sin upplevda hälsa, stressnivåer och smärtrelaterade symptom.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.

Bakgrund: Forskning har visat att risken för livsstilsrelaterade sjukdomar påverkas av en persons levnadsvanor. Folkhälsan i Sverige är globalt sett god, trots det insjuknar tiotusentals människor varje år i sjukdomar som hade kunnat förhindras med förebyggande hälso- och sjukvård. Ohälsan rapporteras vara som allra störst i Gävleborgs län. I Gävleborgs län blir alla som fyllt 40 år erbjudna ett kostnadsfritt hälsosamtal via sin hälsocentral. Samtalet kan hållas av en distriktsköterska och huvudfokus i hälsosamtalet är patientens levnadsvanor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar på hälsocentraler i Gävleborgs län. Metod: Tio deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: Tydlig struktur på hälsosamtalet, nytändning och motivation efter hälsosamtalet och brister i hälsosamtalet. Deltagarna upplevde en tydlig struktur på hälsosamtalet då stjärnprofilen visualiserade patienternas totala hälsostatus på ett tydligt sätt. Flertalet deltagare hade blivit mer motiverade till att göra en livsstilsförändring efter hälsosamtalet, hälsosamtalet hade startat en reflektion angående deras hälsa. De hade också en förhoppning om att hälsosamtalet skulle ge de en nytändning. Majoriteten av deltagarna uppgav att det fanns brister i hälsosamtalet, de saknade erbjudande om uppföljning och de önskade även mer individanpassad rådgivning. Slutsats: Patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar sågs som en positiv ”hälsocheck-up”. Samtalsledarens roll har betydelse för upplevelsen av hälsosamtalet. Det framkom att hälsosamtalet har brister gällande uppföljning. Deltagarna saknade individanpassad rådgivning. 40-årssamtalet levde inte upp till patientens förväntningar och förhoppningar.