Ohälsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data. Resultatet visade att samverkan mellan olika aktörer mot ett gemensamt mål samt en individbaserat arbetsmetod ansågs vara centrala förutsättningar för skolhälsopersonalen för att främja sunda levnadsvanor hos elever. Ojämlik resursfördelning, brist på kompetens hos skolsköterskor samt brist på effektiva evidensbaserade arbetsstrategier identifierades som utmaningar för att uppfylla målet. I resultatet framkom även att skolhälsopersonalen upplever sin roll både som vägledande och stödjande för beteendeförändringar mot sunda levnadsvanor. Studien visade dock att dessa roller behövde förstärkas. Det behövs mer forskning för att utveckla evidensbaserad kunskap och ett evidensbaserat ramverk för att bemöta de upplevda utmaningarna inom skolhälsovårdens hälsofrämjande arbete för att främja sunda levnadsvanor hos elever. / Unhealthy lifestyles are increasing among children and this has been identified as a public health problem. School is a key setting for promoting healthy lifestyles. The school health services have an ambition to promote healthy lifestyles among pupils. The aim of this study was to explore the experiences of school healthcare staff of promoting healthy lifestyles among school children 6-10 years old at the municipal primary schools in the city of Västerås. A qualitative study design was chosen and data collection took place through six individual semi-structured interviews with school healthcare staff. A content analysis was applied to analyze the collected data. The study showed that collaboration between various stakeholders towards a common goal as well as a person-centered approach were considered as main facilitators for the school healthcare staff to promote healthy lifestyles. Unequal distribution of resources, lack of knowledge and skills among school nurses and lack of practical evidence-based working strategies were considered as challenges for the school healthcare staff to promote healthy lifestyles. This study proved to be a guiding as well as a supporting role for the school healthcare staff in health behaviour changes in pupils and their families. This study, however, showed that these roles needed to be strengthened. More research is required to improve evidence-based knowledge and to develop an evidence-based framework to address the perceived challenges in school healthcare efforts towards promoting healthy lifestyles among pupils.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ”Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken”. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts i form av en enkät med slutna och öppna frågor.Deltagarnas förväntningar inför utbildningen var främst att få ökad kunskap vilket har uppfyllts ganska bra. De flesta har fått tillräckligt med stöd från chef/arbetsledare. Det största hindret vid införandet av riktlinjerna är tidsbrist. Motiverande samtal är den kunskap som deltagarna haft mest nytta av och det används mer idag än före utbildningen. Utbildningen har bidragit till en liten ökad säkerhet i arbetet kring levnadsvanorna. Det som saknas i utbildningen är främst kunskap kring stress och sömn och det behövs mer fördjupning inom levnadsvanorna.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett växande problem i dagens samhälle. Följdsjukdomar uppkommer som hade kunnat förebyggas. Motiverande samtal är en metod som används av distriktssköterskor idag, som handlar om att få patienten att skapa en förändring genom egen motivation. Distriktssköterskan ska genom reflektivt lyssnande återge patientens tankar och föra en dialog angående problemet. Problem är ofta långt gångna innan vård söks, vilket påvisar bristen av hälsoprevention. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med motiverande samtal som metod. Studiens design är kvalitativ med induktiv ansats. Data samlades in genom att intervjua åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier och åtta underkategorier.   I den första huvudkategorin, som handlar om förutsättningar för motiverande samtal som metod, påvisas att det motiverande samtalet är en användbar metod vid förändring av levnadsvanor. Distriktssköterskorna upplevde att uppföljning var en viktig del i användningen av metoden. De upplevde även att det motiverande samtalet var tidskrävande eftersom resultat inte sågs direkt, det kunde ta månader till år. I den andra huvudkategorin, som handlar om holistiskt förhållningssätt i det hälsofrämjande mötet, påvisas vikten av att få patienten delaktig och att lyckas motivera till en förändring av ohälsosamma levnadsvanor, även i de fall patienten inte själv ännu är motiverad. Av distriktssköterskorna upplevdes det också som viktigt att patienten själv skulle komma fram till sina mål för att lyckas och att det inom vissa grupper i samhället ses som svårare att använda motiverande samtal. I diskussionen diskuteras det motiverande samtalets applicerbarhet, vikten av att prioritera metoden och att hela primärvårdens verksamhet arbetar efter samma mål.

Sammanfattning   Bakgrund: Hälsa är ett komplext begrepp som påverkas av både individuella och miljömässiga faktorer. Under tonåren sker fysisk såväl som psykisk utveckling vilka främjas av goda sömnvanor. Skärmaktivitet antas påverka hälsa och sömn, dock är expertisen inom området inte helt samstämmig gällande omfattning och effekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skärmtidens betydelse för självskattad hälsa och sömn hos ungdomar i årskurs nio. Metod: Studien var av deskriptiv design och utgick från en tvärsnittsundersökning, frågeformuläret Folkhälsoenkät Ung, genomförd i skolor i Jönköpings län under 2015. Det bearbetade datamaterialet baserades på drygt 2800 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv- och inferensstatistik. Resultat: Respondenterna uppgav generellt god hälsa och nattsömn, dock hade pojkarna överlag något högre skattning. Skärmtidsmängden utgjorde en skillnad beträffande självskattad hälsa samt sömnkvalitet och -kvantitet. Slutsats: Skärmaktivitet utgjorde en betydande del av ungdomarnas fritid. Könsskillnader befästes gällande både hälsa och sömn där pojkarna överlag skattade de två parametrarna bättre. Utifrån resultatet hade hög skärmtid på vardagar större effekt på hälsa och sömn än skärmtiden på helgen. Orsak och verkan mellan studerade faktorer gick dock inte att påvisa i föreliggande studie, men utgör ett relevant ämnesområde för fortsatt forskning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor är en stor utmaning inom folkhälsan, både i Sverige och runt om i världen. Studier visar att de ledande riskfaktorerna för sjukdom och död har en tydlig koppling till levnadsvanor och beteenden. Hos mer än hälften av alla inneliggande patienter föreligger två eller flera riskfaktorer vilket talar för ett behov av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser inom slutenvården. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utbilda och informera patienter om kopplingen mellan livsstil och hälsa, då kunskap och medvetenhet hos individen förväntas främja hälsosamma val. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete inom slutenvården. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom slutenvården. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar att en helhetssyn på patienten och tillräckligt med tid är ofrånkomliga förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att i patientmötet vara lyhörd och att genom information skapa förståelse hos patienten för kopplingen mellan livsstil och hälsa. Slutsats Resultatet i studien visar att hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete finns implementerat i slutenvården men inte i den utsträckning som ansågs vara tillräcklig. Bättre förutsättningar att främja hälsa och förebygga sjukdom förväntas bidra med färre återinläggningar och förbättrad hälsa för den enskilde individen.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier. Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

Datorspelande har blivit en vanligare fritidssyssla bland ungdomar och datorspelande polariseras i massmedia och är en mansdominerad miljö. Forskning visar att datorspelande kan associeras med fysisk inaktivitet och onyttiga matvanor. Studier visar också att datorspelande kan vara associerat med självkänsla. Det är därför viktigt att förstå hur dagens ungdom förhåller sig till datorspelande. Studiens syfte är att undersöka äldre tonåringars datorspelande, självkänsla och levnadsvanor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts och genomgått en statistisk analys. Resultat från 115 deltagare, 51 män och 64 kvinnor, presenteras. 92 % av männen och 47 % av kvinnorna spelade datorspel. Resultatet visade inga signifikanta skillnader kring självkänsla för varken kön eller datorspelare. Inga signifikanta skillnader fanns mellan datorspelare och träningsaktiva dagar, men skillnader fanns för matvanor och datorspelare. Datorspelare åt mindre frukt och mer chips än icke-datorspelare. Det fanns signifikanta skillnader mellan män och kvinnors datorspelande; de olika könen hade olika vanor och männen hade mer erfarenhet av datorspel. Kommunikationen om datorspel till föräldrar var låg, där 29 % av datorspelarna pratar om spel med sina föräldrar, 21 % positivt och 8 % negativt. Männen föredrar multiplayer-spel, vilket tyder på att män har mer sociala interaktioner när de spelar. Många män är högkonsumenter vilket tyder på att den sociala interaktionen är viktigt för männen och datorspelandet utgör då en arena där det sociala behovet tillfredsställs. Detta kan skapa mansdominerade grupper inom datorspelen där miljön blir mer välkomnande för män än kvinnor. Även om studien inte kunde finna signifikanta skillnader för självkänsla mellan datorspelare och icke-datorspelare kan den heller inte utesluta möjligheten att datorspelandet påverkar självkänslan. En djupare kvalitativ intervjustudie kring datorspelande rekommenderas för att få en bättre förståelse kring datorspel och självkänsla.

Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

Bakgrund: Många sjukdomar går att förebygga med hälsosamma levnadsvanor för en möjlighet att leva fler friska år. Att studera äldres hälsa och levnadsvanor kan tydliggöra riskgrupper för distriktssköterskans preventiva arbete med att förhindra uppkomsten av livsstilssjukdomar. Syfte: Att undersöka levnadsvanorna och hälsan hos de yngre äldre, hur levnadsvanorna och hälsan har förändrats över en 12-årsperiod samt om det fanns några samband mellan levnadsvanor, upplevd hälsa och socioekonomiska förhållanden. Metod: Befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge [SNAC-B]. Urvalet inkluderade 60 och 66-åringar från undersökningarna 2001–03 (n=397) samt 2014–15 (n=260). Sexton variabler beskrev deltagarnas bakgrund, hälsa och levnadsvanor. Skillnader undersöktes med Chi-2 och Mann Whitney U-test. Samband undersöktes med binär logistisk regression.  Resultat: Andelen rökare minskade till 8,7%. Andelen fysiskt aktiva ökade till 85,7%. Riskbruk av alkohol ökade till 11,3%, ökningen var signifikant hos kvinnor (p=0,013). Andelen med bättre upplevd allmän hälsa ökade till 83,3%, män uppgav bättre allmän hälsa än kvinnor (p=0,038). Den mentala hälsan minskade hos båda könen till 77,3%. Samband sågs bland annat mellan alkoholvanor och mental hälsa (OR 4,3). Slutsats: De yngre äldre mår allmänt bättre och har förbättrat sina levnadsvanor över en 12-årsperiod. Kvinnor är mer hälsomedvetna men männen gjorde störst framsteg. Då alkoholvanorna ökade oroande, speciellt hos kvinnor, och den mentala hälsan försämrades bör distriktssköterskan uppmärksamma äldres alkoholvanor och psykiska hälsa samt öka förskrivningen av FaR för en chans till ett mer hälsosamt åldrande.

Bakgrund: Genom regelbunden fysisk aktivitet i samband med graviditet kan en god allmänkondition vidmakthållas och flera graviditetsrelaterade komplikationer förebyggas. Barnmorskan i mödrahälsovården har en central roll under graviditeten och tidigare studier visar att barnmorskans stöd för hälsosamma levnadsvanor hos gravida är viktigt. Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenheter av barnmorskors information om fysisk aktivitet under graviditet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Vid analysprocessen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, två subteman och sex kategorier. Temat var Önskan om en stadig hand i ryggen med subtemana, Grundad information och Ogrundad information. En stadig hand i ryggen illustreras av att den gravida kvinnan önskade ha barnmorskans hand i ryggen. Subtemat Grundad information föranleddes av att kvinnan kände sig sedd, att det fanns förtroende för barnmorskan och att kvinnan inhämtade information utanför mödrahälsovården. Ogrundad information uppstod om det fanns hinder för informationsöverföring, att kvinnan inte fick information och att kvinnans längtan efter trygghet inte tillgodosågs. Slutsats: Kvinnorna saknade ibland kvalificerad information om fysisk aktivitet från barnmorskan vilket skapade otrygghet. Personcentrerad och evidensbaserad information i en förtroendefull relation önskades av kvinnorna. Utbildning och ökad kunskap hos barnmorskor behövs för att tillgodose gravida kvinnors behov av information om fysisk aktivitet. / Through regular physical activity during pregnancy, a good general condition can be maintained and several pregnancy-related complications prevented. The midwife in the maternal health care system has a central role during pregnancy and previous studies show that the midwife's support for healthy living habits in pregnant women is important. Aim: To explore women’s experiences of midwifes information about physical activity during pregnancy. Method: A qualitative, semi-structured interview study with an inductive approach was used. Ten participants were interviewed and the material was interpreted with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one theme, two subthemes and six categories; The theme, A wish of a steady hand in the back and the two sub-themes; Grounded information and Ungrounded information. A steady hand in the back illustrates that the pregnant woman wished to have the midwifes hand in her back. The sub-theme Grounded information occurred when the woman felt seen as a whole, when there was confidence in the midwife and when the woman supplemented the information through her own knowledge sources. The sub-theme Ungrounded information occurred when there were obstacles for information transfer, when the woman did not get information and when the woman´s longing for security not was met by the midwife. Conclusion: The women sometimes lacked qualified information on physical activity from the midwife which caused insecurity. Person-centered and evidence-based information in a trusting relationship is desired by the women. Education and increased knowledge of midwives are needed to meet women's need for information.