Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen.

SAMMANFATTNING Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor är en stor utmaning inom folkhälsan, både i Sverige och runt om i världen. Studier visar att de ledande riskfaktorerna för sjukdom och död har en tydlig koppling till levnadsvanor och beteenden. Hos mer än hälften av alla inneliggande patienter föreligger två eller flera riskfaktorer vilket talar för ett behov av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser inom slutenvården. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utbilda och informera patienter om kopplingen mellan livsstil och hälsa, då kunskap och medvetenhet hos individen förväntas främja hälsosamma val. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete inom slutenvården. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom slutenvården. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar att en helhetssyn på patienten och tillräckligt med tid är ofrånkomliga förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att i patientmötet vara lyhörd och att genom information skapa förståelse hos patienten för kopplingen mellan livsstil och hälsa. Slutsats Resultatet i studien visar att hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete finns implementerat i slutenvården men inte i den utsträckning som ansågs vara tillräcklig. Bättre förutsättningar att främja hälsa och förebygga sjukdom förväntas bidra med färre återinläggningar och förbättrad hälsa för den enskilde individen.

<p><strong>Syftet</strong> – Syftet med denna uppsats är att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att använda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill säga om de tydligt arbetar med miljöfrågorna både externt och internt.<strong></strong></p><p><strong>Design/metodologi/tillvägagångssätt </strong>– Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen så att den effektivt når ut till kunder. Vi studerar sedan två företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring. Resultaten från studierna förs sedan samman med teorin till en analytisk diskussion.<strong></strong></p><p><strong>Resultat</strong> – De studerade företagen har uppvisat delvis skilda tillvägagångssätt för hur de använder sig av grön marknadsföring. Största skillnaderna ligger i att MTG Radio arbetar internt i linje med vad dagens teoribildning menar att företag ska göra, och mycket av TV4:s externa arbete är utformat så att den enskilde individen kan se tydliga individuella fördelar med budskapen. Vi har också funnit en vilja hos företagen att påverka andra organisation-er.<strong></strong></p><p><strong>Praktiska implikationer</strong> – Eftersom MTG Radio och TV4 arbetar med delvis olika områden inom den gröna marknadsföringen så skulle företagen kunna dra nytta av att studera varandras arbete.</p><p><strong>Originalitet/värde</strong> – Vad vi erfar har inga studier gjorts utifrån hur svenska radio- och televisionsföretag använder sig av grön marknadsföring. Båda företagens önskan att påverka andra organisationer är något som inte heller finns diskuterat i dagens forskning om grön marknadsföring.</p>

<p>Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade. Reflexiv intervjumetodik varvades med tematisk analys vid databearbetningen. Tio teman kring bemötande framkom. Resultatet visade på en rad strategier för att hantera bemötandet i de båda grupperna och modeller för bland annat förförståelse, medvetandenivåer och modifieringar av diagnos presenteras. Resultatet väckte frågeställningar om diagnosens anpassning till individen och om nya diagnossystem med utgångspunkt i studiens teoriram.</p>

<p>Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget. Familjerna har kontaktpersoner, spindlar, som håller samman och följer upp insatser för barnen. På Resurscentrum samlas de för barnets utveckling viktiga personerna, både yrkesprofessioner och andra, till Resurscentrum möten. Studien syftar till att studera det karaktäristiska för modellen av den specialpedagogiska organisationen i en kommun. Studien är en fallstudie av kommunens samverkansmodell (Stensmo, 2002). Under fem dagar i oktober var vi på plats, i Strömstad, för att studera modellen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att på det sättet få djupare kunskaper om vårt undersökningsområde (Patel & Davidsson, 2003). Vi har genomfört strukturerade intervjuer med politiker, ledningspersonal, specialpedagoger och andra berörda yrkeskategorier samt med föräldrar. Vi intervjuade totalt tretton personer vid tio intervjutillfällen. Av resultatet framgår att Resurscentrum arbetar utifrån de gällande styrdokumenten, att ge barn/elever stöd i sin skolmiljö. Genom tidiga insatser för barn skapas goda förutsättningar för utveckling och lärande. För kommunen bör detta ses som en vinst menade både politiker, personal och föräldrar. Resurscentrum startades av några ”eldsjälar”. För att modellen ska bestå krävs att det karismatiska ledarskapet befästes. Resurscentrums enkät till föräldrar visade att de som varit i kontakt med Resurscentrum var nöjda. De tre föräldrar vi intervjuade hade alla barn med olika grader av funktionshinder inom autismspektrum. Två av dem uttryckte stor vanmakt över att inte ha fått det stöd och den hjälp de tyckte sig behöva. Kommunen ansåg att samverkan var både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Svårighet med den gemensamma budgeten kunde vara att, om det kom till ytterligare ett barn som behövde vård dygnet runt kunde de ekonomiska ramarna för Resurscentrum skakas. Hur kommunen organiserar och riktar sitt stöd till barn och elever med behov av särskilt stöd är av betydelse för hur demokratin i en kommun fungerar och hur man ser på maktförhållanden mellan invånaren och besluten.</p>

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade. Reflexiv intervjumetodik varvades med tematisk analys vid databearbetningen. Tio teman kring bemötande framkom. Resultatet visade på en rad strategier för att hantera bemötandet i de båda grupperna och modeller för bland annat förförståelse, medvetandenivåer och modifieringar av diagnos presenteras. Resultatet väckte frågeställningar om diagnosens anpassning till individen och om nya diagnossystem med utgångspunkt i studiens teoriram.

Syftet – Syftet med denna uppsats är att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att använda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill säga om de tydligt arbetar med miljöfrågorna både externt och internt. Design/metodologi/tillvägagångssätt – Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen så att den effektivt når ut till kunder. Vi studerar sedan två företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring. Resultaten från studierna förs sedan samman med teorin till en analytisk diskussion. Resultat – De studerade företagen har uppvisat delvis skilda tillvägagångssätt för hur de använder sig av grön marknadsföring. Största skillnaderna ligger i att MTG Radio arbetar internt i linje med vad dagens teoribildning menar att företag ska göra, och mycket av TV4:s externa arbete är utformat så att den enskilde individen kan se tydliga individuella fördelar med budskapen. Vi har också funnit en vilja hos företagen att påverka andra organisation-er. Praktiska implikationer – Eftersom MTG Radio och TV4 arbetar med delvis olika områden inom den gröna marknadsföringen så skulle företagen kunna dra nytta av att studera varandras arbete. Originalitet/värde – Vad vi erfar har inga studier gjorts utifrån hur svenska radio- och televisionsföretag använder sig av grön marknadsföring. Båda företagens önskan att påverka andra organisationer är något som inte heller finns diskuterat i dagens forskning om grön marknadsföring.

Forskning inom missbrukarvården visar att eftervården har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjänsten och på behandlingshem såg på betydelsen av eftervård, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick från frågor kring vad intervjupersonerna ansåg som betydelsefulla eftervårdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervården. Vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhälligt på att eftervårdsinsatserna var viktiga för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och långsiktig behandlingsplanering hade betydelse. Socialtjänsten såg boendet och sysselsättningen som de viktigaste bitarna i eftervården, men man pratade inte mycket om vårdinsatserna. Därutöver var samverkan och helhetssynen viktiga inslag för ett positivt eftervårdsarbete, men man var medveten om att det förekom brister. Utifrån dessa brister föreslår vi framtida studier kring nya arbetsformer när det gäller samverkan, samt matchningens betydelse i förändringsprocessen.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget. Familjerna har kontaktpersoner, spindlar, som håller samman och följer upp insatser för barnen. På Resurscentrum samlas de för barnets utveckling viktiga personerna, både yrkesprofessioner och andra, till Resurscentrum möten. Studien syftar till att studera det karaktäristiska för modellen av den specialpedagogiska organisationen i en kommun. Studien är en fallstudie av kommunens samverkansmodell (Stensmo, 2002). Under fem dagar i oktober var vi på plats, i Strömstad, för att studera modellen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att på det sättet få djupare kunskaper om vårt undersökningsområde (Patel &amp; Davidsson, 2003). Vi har genomfört strukturerade intervjuer med politiker, ledningspersonal, specialpedagoger och andra berörda yrkeskategorier samt med föräldrar. Vi intervjuade totalt tretton personer vid tio intervjutillfällen. Av resultatet framgår att Resurscentrum arbetar utifrån de gällande styrdokumenten, att ge barn/elever stöd i sin skolmiljö. Genom tidiga insatser för barn skapas goda förutsättningar för utveckling och lärande. För kommunen bör detta ses som en vinst menade både politiker, personal och föräldrar. Resurscentrum startades av några ”eldsjälar”. För att modellen ska bestå krävs att det karismatiska ledarskapet befästes. Resurscentrums enkät till föräldrar visade att de som varit i kontakt med Resurscentrum var nöjda. De tre föräldrar vi intervjuade hade alla barn med olika grader av funktionshinder inom autismspektrum. Två av dem uttryckte stor vanmakt över att inte ha fått det stöd och den hjälp de tyckte sig behöva. Kommunen ansåg att samverkan var både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Svårighet med den gemensamma budgeten kunde vara att, om det kom till ytterligare ett barn som behövde vård dygnet runt kunde de ekonomiska ramarna för Resurscentrum skakas. Hur kommunen organiserar och riktar sitt stöd till barn och elever med behov av särskilt stöd är av betydelse för hur demokratin i en kommun fungerar och hur man ser på maktförhållanden mellan invånaren och besluten.

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling. Den roll specialläraren har påverkar detta arbete. Resultatet tyder på att helhetssynen i första hand gäller elevens förutsättningar. Helhetsperspektivet på läs- och skrivundervisningen syns inte konkret i denna studie. Samarbete ses av respondenterna som en förutsättning för helhetssynen. Trots detta är det inte ett prioriterat arbetssätt, samarbetet handlar mest om informationsutbyte. Förväntningar och förtroende är några av de faktorer som påverkar speciallärarrollen, där förväntningar snarare begränsar än utvecklar. Speciallärarens roll beskrivs annars som ”känslig”, där det gäller att hålla sig på god fot med alla parter för att på bästa sätt utföra sitt uppdrag, något som kan ställa höga krav på speciallärarens agerande i specialpedagogiska förändringsarbeten. Med en helhetssyn på läs- och skrivutvecklingen är speciallärarens samarbetsmöjligheter en viktig beståndsdel.