BakgrundI detta arbete studerar vi barns bemötande utifrån olika konfliktsituationer som kan uppstå utifrån ett barns perspektiv. Med vårt arbete vill vi belysa vikten med aktivt arbete för konflikthantering.SyfteSyftet med vår uppsats är att studera barns perspektiv på konflikter som uppstår i förskolan samt hur bemötandet barn emellan ser ut under konfliktsituationen.MetodVårt metodval består av en kvalitativ samt kvantitativ undersökning där vi valde att använda oss av intervjuer med barn och även schematiska observationsscheman. Syftet med dessa metodval är att vi skulle kunna bilda oss en uppfattning ur ett barns perspektiv.ResultatResultatet visar att konflikter är en del av förskolans vardag framför allt i förskolans innemiljö. Barnen har i det stora hela en gemensam syn att en konflikt innebär en fysisk handling. Utefter vårt resultat kan vi också konstatera hur viktigt det är att barn inom förskolans verksamhet får kunskap och möjligheter till att sätta ord på sina känslor samt kunskap om olika alternativ till att hantera en konflikt. För att ge barnen dessa förutsättningar krävs det att pedagogerna har kunskap om hur de kan arbeta dagligen men även på ett förebyggande sätt kring konflikter samt konflikthantering.

Bakgrund: Denna litteraturstudie utgick från det preoperativa mötet mellan patienten och sjuksköterskan. Fokus ligger på patientens preoperativa upplevelser.  Studien skulle innefatta patienter som skulle genomgå en operation där patientens upplevelse var i centrum. Syftet: Att belysa patienters preoperativa upplevelser. Metod: Tio vårdvetenskapliga artiklar samlades genom databaserna Cinahl och PsycINFO som sedan gjordes en innehållsanalys. Resultat: Tre olika teman framkom: Patientens känslor inför operationen, patientens uppfattning av information i det preoperativa mötet och personalens inverkan på patienten. Det som var mest framträdande var känslorna patienten upplevde och sjuksköterskans roll i att bemöta patienten. Slutsats: Patientens känslor och behov måste bemötas av sjuksköterskan. Sjuksköterskan måste informera och kontrollera att patientens preoperativa behov har blivit bemött.

Denna uppsats har till syfte att undersöka vad som gör att människor känner sig bra bemötta och nöjda med besöket hos Samtalsbyrån. Tidigare enkätundersökning i kommunen har visat att människor generellt känner sig bra bemötta men inte anledningen till detta. Samtliga besökare, 41 personer, i tre kommuner erbjöds under en femveckorsperiod att delta anonymt i undersökningen genom att besvara en enkät. Av dessa besvarade 26 personer enkäten, ca 62 %. Ett stort bortfall av den möjliga svarsfrekvensen begränsar tolkningen av resultatet. Resultatet visar att människor som väljer att komma till Samtalsbyrån upplever sig bli bemötta med respekt, lyssnad på, känner sig delaktig och vägledda utifrån sin egen problemformulering. Enkäten föreslås bli en del av kvalitetssäkringen av Samtalsbyråns verksamhet om än i en något omarbetad form.

Denna kvalitativa studie belyser vilken inställning åtta pedagoger verksamma i förskoleklass har till arbetet med elever i relationssvårigheter. Frågeställningarna i studien berör, stöd, orsaker, behov, bemötande, inkludering och diagnosticering av elever i relationssvårigheter. Metoden för att få fram resultatet har varit intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har flera olika perspektiv av elever i relationssvårigheter. Det framkommer att pedagogerna ser på sitt eget bemötande som viktigt. Majoriteten av de intervjuade anser att mer resurser samt ökad kunskap skulle kunna hjälpa dem i arbetet och bidra till bättre möjligheter för eleverna. Pedagogerna ser i huvudsak samspelet med miljön som en bidragande orsak till att elever hamnar i relationssvårigheter. De menar också att miljön och bemötandet kan bidra till att förändra förutsättningarna för dessa elever. Det framkommer även att pedagogerna ofta reflekterar runt sin egen roll och arbetssättet i verksamheten. En slutsats av denna studie är att skolor skulle ha mycket att vinna på en satsning av fortbildning till pedagoger rörande dessa elever. Även mer resurser till pedagogerna i form av tid till diskussioner i arbetslagen skulle ge elever i relationssvårigheter större möjlighet till en lyckad skolgång.

Bakgrund: Idag lever ca 30-35 miljoner av världens befolkning med Humant immunbrist virus. I Sverige är ungefär 6500 personer infekterade och varje år rapporteras 400-500 nya fall. När en person drabbas av Humant immunbrist virus medför det ofta en stor förändring i livet. Hos sjukvårdspersonal finns det en bristande kunskap inom ämnet. Syfte: Beskriva hur personer med Humant immunbrist virus uppfattar och upplever att de bemöts av sjukvårdspersonal, samt beskriva undersökningsgruppen i inkluderade artiklar. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades, två kvantitativa och nio kvalitativa. Resultat: Två teman identifierades: Negativt bemötande och Positivt bemötande. Tre underrubriker hittades under rubriken Negativt bemötande, vilket var: Att bli bemött annorlunda, Bemött med rädsla och Brist på empati. Undersökningsgruppen presenteras under rubriken: Presentation av artiklarnas undersökningsgrupp. HIV- positiva personer upplevde ofta att de blev bemötta med fördomar från sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen kunde få deltagarna att känna sig ignorerade och respektlöst behandlade. Många HIV- positiva personer upplevde att de behandlades annorlunda på grund av sin sjukdom. Goda kunskaper inom HIV- vård från sjukvårdspersonalens sida resulterade i att deltagarna kände sig väl bemötta. Slutsatser: HIV- positiva personer upplevde att de blev dåligt bemött av sjuvårdspersonal. Fördomar och diskriminering var vanligt förekommande företeelser i vårdmötet. Det visade sig även att den sjukvårdspersonal som hade ökade kunskaper om Humant immunbrist virus, hade ett bättre bemötande gentemot denna patientgrupp.

Det kan vara svårt att vara närstående till någon som drabbas av psykisk ohälsa. En psykos kännetecknas av förvriden verklighetsuppfattning med vanförställningar och hallucinationer. Den vanligaste orsaken till insjuknande i psykos är schizofreni. Varje år insjuknar cirka 1000 personer i schizofreni och ungefär det dubbla i en kortvarig psykos. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva upplevelse av sjuksköterskans bemötande av närstående vid ett första insjuknande i psykossjukdom. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Fyra intervjuer med närstående genomfördes. I resultat framkom att upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var bristfällig för en del men för andra tillfredsställande. Resultatet visade att informanterna saknade information från sjuksköterskan och att det är viktigt med emotionellt stöd för de närstående. Det framkom önskemål om mer personcentrerad vård där sjuksköterskan ser den enskilde individen. De närstående uppgav ett behov att bli sedda och delaktiga. Konklusionen visar att verksamheten behöver se över hur information förmedlas till närstående inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan bör få tid och utrymme för att bedriva personcentrerad vård även i mötet med närstående. Vidare forskning skulle kunna ge fördjupad kunskap om vad närstående behöver för att uppleva sjuksköterskans bemötande tillfredsställande.

Vi har gjort en intervjustudie där vi undersökte vilka utgångspunkter handläggare utgår från i mötet med barn, ungdomar och deras föräldrar samt vilka faktorer som främjar eller hindrar att ett gott bemötande införlivas och upprätthålls i arbetet. Det mest betydelsefulla i resultatet är att ett gott bemötande kan vara avgörande för arbetet med barn och ungdomar. Handläggare bör använda sig själva och sitt bemötande som ett redskap för att kunna hjälpa sina klienter till positiva förändringar.

Due to the public nature of the library the librarians meet members from the entire society in one room daily and need to address the different needs of the patrons and the patrons' different expectations of the librarians' service. The aim of the thesis is to investigate public librarians' encounters with patrons, that the librarians perceive as difficult or challenging. Socially excluded groups like homeless individuals, drug users or mentally ill individuals are groups that together with teenagers can be perceived as "problem patrons". To investigate this problem six interviews with librarians were conducted. The analytical framework concists of Echeverris definition of a good reception of users, the librarians ethical guidelines and on Jürgen Habermas theory of the public sphere. The librarians perception of the public library and their own reception of the library patrons appeared to be very similar to the theoretical framework. The conclusion of this thesis is that the librarians view of the library appears to be synonymous with the meaning of public sphere and the foundations of democracy.

<p>Vårt huvudsakliga syfte är att söka kunskap om och fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgång. Vår konkreta frågeställning är att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet från lärare genom en kvalitativ intervjustudie där 4 gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan läggas upp. Vårt resultat pekar på att det är nödvändigt att ta hänsyn till den enskilda Aspergers elevens behov. Det är även viktigt hur dessa elever blir bemötta. En lärare ska acceptera elever som de är och möta dem med empati, värme och respekt. Det är också väsentligt att ha en kännedom i hur man på ett medvetet sätt kan arbeta och bemöta elever med denna diagnos.</p>

The study reported has been conducted in care service guided by the Swedish law LSS( LSS- act concerning support and service for the disabled). The aim of this study is to examine the experiences of the personnel who have attended the Taktipro introductory course with special focus on how they describe the possible effects this may have had on their daily attendance to their special needs users. The method used is a qualitative method of enquiry, based on interview questions sent by mail to all the participants of the Taktipro introductory course. The result shows that the personnel have a positive view on skills in progress and that this program has facilitated the contact between personnel and their special needs users. An awareness about the importance of physical contact has also been revealed as well as an awareness of their own impact on situations at work. The result also indicates that the personnel feel that they have been able to improve the well being for the special needs users.