Bakgrund: Närstående synes ha en central roll i den palliativa patientens vård. Kommunikationen mellan de närstående och sjuksköterskor är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens närstående och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De närstående synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vården. För att det ska uppnås behövs en väl fungerande kommunikation mellan närstående och sjuksköterskor. De närstående ska ses som individer med olika förutsättningar och behov. Sjuksköterskor ska fortlöpande under den palliativa processen ge information till de närstående och ge dem stöd samt visa respekt för deras situation. Diskussion: Sjuksköterskor ska ha förmåga att kommunicera med närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt, ge stöd till de närstående för att möjliggöra delaktighet i vården av den döende. Betydelsefulla faktorer i den palliativa vården synes vara tid, tillgänglighet och kontinuitet. Sjuksköterskor i den palliativa vården synes behöva en ökad förståelse för de närståendes behov. Den palliativa vården behöver få ett större utrymme i sjuksköterskans grundutbildning.

No description available.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet. Aktiviteter saknades inte men behov av samtal med personal var stort. Slutsats: Personalen måste se hela människan med deras egen livshistoria och att erbjuda en individanpassad omvårdnad samt ha förståelse för samtalets betydelse för den äldre personen.

<p> Studien tar upp fenomenet självskadebeteende, unga flickor som utan självmordsavsikt avsiktligt skär, rispar eller bränner sig. Socialstyrelsens (2004, 2) kartläggning talar för att en ökning skett. Det är ett ämne som väcker starka känslor och många funderingar. Syftet är att genom en kvalitativ studie, intervjuer med olika professionella som kommer i kontakt med dessa flickor, undersöka hur deras syn på självskadebeteende påverkar bemötandet och arbetet med flickorna.</p><p>Resultat: De professionellas ser inte självskadebeteende som ett problem i sig, utan som ett symptom på underliggande problem, som kan finnas både inom flickorna och i deras omgivning. Detta gör att de arbetar både med flickornas inneboende problem och med att förändra flickornas omgivning. De hjälper flickorna att analysera sina känslor och tankar, och att hitta copingstrategier. De arbetar också med det sociala nätverket för att förbättra samspelet i detta. De använder flera olika tekniker för att möta varje flickas behov. Förståelsen av hur viktigt ett gott bemötande är, gör att de strävar efter att möta varje flicka med respekt och validera henne.</p> / <p>This study explores the phenomena of young girls who exhibit self injurious behaviour, who without suicidal intentions, cut, scratch, or burn themselves. According to Socialstyrelsen (2004, 2) there is an increase of the phenomena. This subject arouses many strong feelings and thoughts. The purpose of this investigation is to use qualitative interviews with persons who come into contact with these girls, to determine how the professionals view this behaviour and how their view affects how they treat and discuss treatment options for these girls.</p><p>Result: The professionals don’t view self injurious behaviour as a problem itself, but as a symptom of underlying problems, both within the girls and in their environment. This gives as a result that they work with both the girl´s internal problems and work to change their environment. They help the girls to analyse their thoughts and their emotions, and to come up with copingstrategies. They also work the social network in order to improve the interactions. They use many different techniques to find a suitable treatment for everyone. Their understanding of the importance of being treated politely, make them strive to meet every girl with respect and validate the girls.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Humant immunbristvirus är en sjukdom som bryter ned immunsystemet som leder till opportunistiska infektioner. Sjukdomen sprids via oskyddade samlag och kontakt med smittat blod. Smittrisken är däremot låg om personen som lever med humant immunbristvirus har en välinställd antiretroviral behandling. Det finns rädslor för sjukdomen och personerna som lever med den. Som följd upplever de personerna diskriminering och stigmatisering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen. Dåligt bemötande kan komma från närstående, hälso- och sjukvårdspersonal och andra delar av samhället. Syfte Syftet var att beskriva hur personer som lever med diagnosen HIV upplever bemötandet från omgivningen i sitt dagliga liv. Metod Metoden som valdes var en intervjustudie med en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog sex personer med diagnosen humant immunbristvirus. Resultat Bemötandet från familj och vänner ansågs vara positivt då de var förstående och gav deltagarna ett stöd i sin anpassning att leva med HIV. Det upplevdes problematiskt att träffa nya personer i dejtsammanhang och att sjukdomen påverkade deltagarnas sexuella beteende. Vården och bemötandet på infektionskliniker upplevdes som god. Brister beskrevs inom den allmänna sjukvården där personalen ansågs ha bristfällig kunskap om humant immunbristvirus och kunde bemöta deltagarna illa. I det dagliga bemötandet upplevde deltagare att det förekom stigmatisering på grund av fördomar och okunskap kring sjukdomen. Slutsats Fortfarande saknas kunskap om humant immunbristvirus inom vården men också hos allmänheten, vilket medför att det är problematiskt för personer med HIV att träffa nya partners då det finns en rädsla för att bli smittad genom intima möten. Kunskapsnivån hos vårdpersonal förknippas med hur bemötandet upplevs av personer som lever med humant immunbristvirus.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet på en akutmottagning kan påverkas av olika saker. Patienter har ofta smärta, en del patienter är allvarligt skadade och vissa är i chocktillstånd. Och för vårdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vård utan de måste även tänka på att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna på bästa sätt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vårdpersonalen på en akutmottagning. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie och att bearbeta och analysera texten i artiklarna utifrån Polit och Hunglers riktlinjer för en innehållsanalys. Resultatet visar att det har framkommit tre olika huvudområden; väntetid, att få veta och förtroende. Patienterna upplevde en brist i mötet framför allt vad gällde kommunikation och information. Väntetiden mellan olika undersökningar och behandlingar var enligt patienterna för lång. Patienterna var överlag nöjda med vårdpersonalens medicinska kompetens. Patienter som var allvarligt skadade eller sjuka upplevde mötet som mer tillfredställande än vad mindre allvarligt skadade eller sjuka upplevde. Slutsats: Studien visade att nästan alla patienter upplevde att informationsbrist var ett av de största problemen i samband med vårdtillfället. Vårdpersonalen behöver bli bättre på att kommunicera med patienterna och ge klar och tydlig information om vården för att öka patienternas tillfredsställelse med mötet. Det var viktigt att vårdpersonalen hade medicinsk kompetens och behandlade patienterna med lugn och utstrålade kunskap och självsäkerhet.

No description available.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation. Ytterligare ett syfte är att framhäva vilket jobb vårdpersonalen faktiskt utför. Litteratur som berörs är främst Meads/med referns från Charon) och Trost och Levins teorier om social interaktion samt Goffman och Olofssons teorier om begreppet roller. Övrig litteratur som ligger till grund för studien är bland annat litteratur om vård i vardagen.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider. Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare. Pedagogerna ansåg att det finns två olika slags talare, varav den ena upplevdes som mer problematisk av pedagogerna. Pedagogerna menade att dessa elever måste styras upp på ett eller annat sätt. Den andra varianten av talare sågs som positiv på grund av att den skapar dynamik i klassrummet. Samtliga pedagogers åsikt var att tigarna kan göra sin röst hörd när de befinner sig i mindre grupper. Därmed funderade de inte nämnvärt över kategorierna tigare och talare vid gruppindelning. Vår undersökning har visat på att det är en utmaning för pedagogen att få tigande och talande elever aktiva och engagerade i undervisningen.