Bakgrund: Flera rapporter har visat att arbetssituationen på akutmottagningar är ansträngd och att omvårdnadspersonalen upplever stress och otillräcklighet. Situationen gör det svårt att ge en god och säker vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa arbetet på akutmottagningar, ur omvårdnadspersonalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio artiklar, vilka alla hade en kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Personalens primära arbetsuppgifter är att bedöma patienters tillstånd, rädda liv, ge omvårdnad samt informera patienter och anhöriga. Försvårande omständigheter är ett stort antal patienter, dåligt anpassade lokaler och mötet med svåra situationer. För att hantera utmaningarna anses det betydelsefullt att ha bred kompetens, att vara flexibel, att kunna göra flera saker samtidigt och att vara stresstålig. Konklusion: Akutmottagningens främsta uppgift är att rädda liv men för att patienter och anhöriga ska känna sig trygga är även relationen viktig. För att förbättra patientsäkerheten och arbetssituationen krävs bland annat kompetensutveckling och samhällsåtgärder.

Bakgrund Smärta är en obehaglig sensorisk och känslobetonad upplevelse som kan vara förenad med vävnadsskada, och är en unik upplevelse för varje individ.Det finns fyra huvudgrupper av smärta: nociceptiv, neurogen, idiopatiskt samt psykogen smärta. Smärta är en vanlig orsak till att söka vård på akutmottagning.En akutmottagning består av många stressiga situationer, och det kan då bli en utmaning att omhänderta och bemöta smärtpatienter på bästa sätt. Syfte Att beskriva hur patienter med smärta upplever att de blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på en akutmottagning, samt att beskriva datainsamlingsmetoden i de vetenskapliga artiklarna. Metod En litteraturstudie med en deskriptiv design. Data insamlades från 11 sökta vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat De viktigaste som belyste ett bra omhändertagande enligtpatienter som inkommer på akutmottagning med smärta, var att de fick en individanpassad och personlig kommunikation med en sjuksköterska. Kvalitén på kommunikationen nämndes av patienterna som viktig för att kommunikationen inte skulle vara tom och obemärkt. Det nämndes också som viktigt för vårdupplevelsen att sjuksköterskan visade respekt, empati och intressegentemot sin patient. För att patienterna skulle uppleva ett bra omhändertagande togs även adekvat smärtlindring med utvärdering upp som mycket betydelsefullt. Långa väntetider på obekväma väntrum i en tråkig miljö och att känna sig åsidosatt samt oinformerad om läget hade också en negativ inverkan på hur patienterna upplevde omhändertagandet av sjukvårdspersonal på akutmottagningar. Slutsats Slutsatsen i föreliggande litteraturstudie är att smärtlindring, miljö, väntetid, kommunikation och bemötande är omständigheter som har påverkan på hur patienter med smärta upplever sig blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på akutmottagning. Dessa faktorer är alla viktiga och i kombination bidrar de till en bra upplevelse av omhändertagande hos patienten.

Bakgrund: Överrapportering av patienter mellan olika vårdgivare eller vårdinstanser är ett lika komplext och livsviktigt som sårbart och riskfyllt fenomen. Den överrapportering som sker mellan ambulans- och akutmottagningspersonal är särskilt riskabel eftersom den kunskap som ambulanspersonalen har om patientens tillstånd och stabilitet är unik, och patientens prognos avhängig akutmottagningspersonalens förmåga att ta emot information. Ett flertal faktorer påverkar människans förmåga att inhämta, bearbeta och förmedla information. Vid hanteringen av exempelvis kritiska och sviktande patienter ställs alltjämt höga krav på sjukvårdspersonalens förmåga att upprätthålla effektiv och säker kommunikation trots upplevd press. Syfte: Att identifiera faktorer som försvårar respektive förenklar överrapporteringen av patienter mellan ambulans och akutmottagning. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie. Artikelsökningar har gjorts via databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet, varav en bedömts vara relevant trots att den är publicerad mer än 10 år innan denna studies utförande.  Resultat: Bland de försvårande faktorerna framstod de båda yrkesgruppernas såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöer vara bidragande stressorer. De inkluderade studierna identifierade att informationsbortfall förekom till följd av bristande möjlighet till informationsinhämtning och dokumentation innan och under överrapportering.  Väl vid överrapporteringen fann man bristande ledarskap i traumarummet, otydliga rapporter, personalens attityd till patienten samt brist på gemensam terminologi som bidragande orsaker till förlängda vistelser på akutmottagningen, upplevt missnöje bland personalen och missförstånd som hotar patientsäkerheten. Faktorer som identifierats vara främjande för effektiv och säker kommunikation var i synnerhet strukturerade kommunikationsformer enligt akronymprotokoll, gemensamma dokumentationssystem samt interdisciplinär träning.  Slutsats: Samförstånd och samarbetsförmåga mellan involverade yrkesgrupper är centrala delar för att uppnå hög kvalitet i överrapporteringen. Utvecklingen av tekniska hjälpmedel för att ytterligare eliminera desinformation och informationsbortfall är nyckelfaktorer för att säkerställa kvaliteten i överrapporteringen mellan ambulans- och akutmottagningspersonal. Implementeringen av dessa hjälpmedel och förekommande kommunikationsmodeller befinner sig dock fortfarande i en utvecklingsfas och har således potential till ytterligare förbättringar.

Bakgrund Inom sjukvården är det grundläggande med en fungerande kommunikation, då det ger förutsättningar för en god omvårdnad. Kommunikation innebär bland annat överföring av information. Alla patienter har rätt till information om procedurer och åtgärder, vilket även gäller då patienterna är barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vården och ges möjlighet till medbestämmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet får en bättre förståelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad. Detta innebär vid samtal med barn bland annat att språket bör anpassas utifrån barnets ålder och mognadsnivå, både sett till vad som sägs samt hur det sägs. Glädje, humor och lek har lyfts fram som betydelsefulla delar av kommunikation med barn, samt ärlighet. Vidare är det för ett barn inte sällan förknippat med rädsla att besöka sjukhus. Rädsla kan påverka hur villigt barnet är att prata och lyssna, vilket är något som bör beaktas. Om besöket dessutom sker under stressade former, som på en akutmottagning, kan situationen te sig än mer skrämmande. Under ett akut sjukhusbesök är dessutom barnets föräldrar ofta närvarande, vilket ibland kan vara till hjälp i kommunikationen med barnet men i somliga fall även påverka den negativt. Genom att ta hänsyn till nämnda faktorer och att uppmärksamma att kommunikation med barn skiljer sig från att kommunicera med vuxna kan barnets behov tillgodoses på bästa sätt.   Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med barn på akutmottagning.   Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och sju sjuksköterskor på olika barnakutmottagningar i Stockholms län intervjuades. Samtliga sjuksköterskor arbetade under studien på en barnakutmottagning och hade minst två års erfarenhet av barnsjukvård.   Resultat Under intervjuerna framkom ett antal yttre faktorer som påverkar kommunikationen med barn, däribland barnets hälsotillstånd, ålder och mognadsnivå, sinnesstämning och mottagningens arbetsbelastning. Då informanterna beskrev hur de kommunicerar med barn framkom bland annat att de anpassar språket, väljer vilka ord de använder, är ärliga, involverar barnet, är medvetna om kroppsspråk och ibland använder hjälpmedel. Föräldrar är nästan alltid med i vårdsituationen vilket upplevdes viktigt att ta hänsyn till. Föräldrarna kan verka både som en resurs och som ett hinder för sjuksköterskan i kommunikationen med barnet.   Slutsats Kommunikation i vårdsituationer med barn är grundläggande. I studien framkom vikten av att anpassa språket till barnets mognadsnivå, både med avseende på vad som sägs och hur det sägs. Sådant som kan skrämma barnet bör undvikas. Sjuksköterskan bör i alla lägen vara ärlig i sin kommunikation med barnet. Det visade sig även att barn som är rädda i många fall är mindre kommunikativa. Av denna anledning är det viktigt att uppmärksamma och hantera barns rädsla på akutmottagningen, och där kan föräldrarna vara en resurs.

Background: A trauma is a potential life threatening state which demands special resources and optimal care. Trauma doesn't just mean physical violence against the body, it can also put the patient in a psychological crisis. The trauma care in the emergency department is a short and intensive assessment between the patient and the emergency staff, where there is a risk that the patient may feel exposed and uncomfortable. For the nurse to be able to provide security and meet the patients' needs of well-being during the trauma care, the nurse has to try to understand the patients' needs and experiences. Aim: The aim of this study was to illuminate the patient's experiences during trauma care in the emergency department. Method: The study is implemented as a literature review where nine earlier studies were analyzed for the purpose to investigate knowledge which is available in this area. The results of the patient's experiences were divided in to themes and subthemes. Result: Three themes emerged from the result. Communication with subthemes I receive no information and I relieve information. Relatives' with the subtheme my relatives are present. I got taken care of with subtheme they touch me, they see me, the room is full of people and I am being examined. Conclusion: There were similarities and differences in the patients' experiences. Patients found it important to receive information and they felt secure when the trauma team were with them and showed them compassion. Experiences of family presence during trauma care showed differences between men and female patients. The experiences that have emerged in this study still show patterns that can give nurses more understanding and awareness for the patient experiences. It's hard to draw any reliable conclusions about the results. This is because of the lack of research in this area.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet på en akutmottagning kan påverkas av olika saker. Patienter har ofta smärta, en del patienter är allvarligt skadade och vissa är i chocktillstånd. Och för vårdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vård utan de måste även tänka på att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna på bästa sätt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vårdpersonalen på en akutmottagning. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie och att bearbeta och analysera texten i artiklarna utifrån Polit och Hunglers riktlinjer för en innehållsanalys. Resultatet visar att det har framkommit tre olika huvudområden; väntetid, att få veta och förtroende. Patienterna upplevde en brist i mötet framför allt vad gällde kommunikation och information. Väntetiden mellan olika undersökningar och behandlingar var enligt patienterna för lång. Patienterna var överlag nöjda med vårdpersonalens medicinska kompetens. Patienter som var allvarligt skadade eller sjuka upplevde mötet som mer tillfredställande än vad mindre allvarligt skadade eller sjuka upplevde. Slutsats: Studien visade att nästan alla patienter upplevde att informationsbrist var ett av de största problemen i samband med vårdtillfället. Vårdpersonalen behöver bli bättre på att kommunicera med patienterna och ge klar och tydlig information om vården för att öka patienternas tillfredsställelse med mötet. Det var viktigt att vårdpersonalen hade medicinsk kompetens och behandlade patienterna med lugn och utstrålade kunskap och självsäkerhet.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus på patientsäkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, användandet av användarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck är en ny arbetsmetod för akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset, men har använts på andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka. Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsäkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och välfungerande metod som ökade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna ansåg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehålla fakta om sökorsaken. Samarbetet mellan undersköterskor och sjuksköterskor i receptionen upplevdes som viktigt och välfungerande. Flertalet av sjuksköterskorna ansåg att de hade tillräcklig kompetens för att utföra spotcheck. Något användarstöd för hur spotchecken skulle utföras saknades. Negativa upplevelser som framkom var att ingen extra sjukskötersketjänst tillsats för receptionsarbetet samt att nattetid arbetade endast en sjuksköterska i receptionen, de saknade då undersköterska att diskutera med. Slutsatsen är att spotcheck är en välfungerande metod i receptionen. Dock finns brister såsom bristande användarstöd samt personalbrist vilket bör åtgärdas.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund. Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning hade en viss koppling till fem av de sex kärnkompetenserna. Sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning visade att hen bör sträva efter att arbeta med personcentrerad vård. Hen bör kunna visa god förståelse, sympati och empati gentemot patienterna samt kunna kommunicera med både kollegor och patienter i syfte att utföra ett säkert och effektivt arbete. Ytterligare utbildning i grundutbildningen angående klinisk bedömning och prioritering av patienter samt ytterligare forskning om sätt att försöka minska patienttrycket på akutmottagningarna är önskvärt för att kunna utveckla akutsjukvården. / The work a nurse does at an emergency department varies a lot and can sometimes be very demanding. Studies have shown that the amount of patients turning to the emergency department for help has increased which in turn gives a major increase in the nurses’ workload. The purpose of this study was to examine nurses' experiences of their professional role in the emergency department. The method used for this study was a literature study and the results were based on nine research articles. The content of these articles were examined using the six nursing core competencies as foundation. The results showed that the experiences of the nurse working in the emergency department had some ties to five of the six core competencies. The nurse’s experience pointed at the fact the he or she always should emphasize the patient-centered care. The nurse should also show understanding, empathy and sympathy towards the patient and also be able to communicate with both colleagues and patients in order distribute care in a safe and effective manner. A broader education in nursing school regarding clinical assessment and the prioritizing of the patients and also further research regarding ways to reduce the pressure at the emergency department is desirable in order to develop the emergency healthcare.

No description available.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som omfattar kroppsliga, känslomässiga och andliga komponenter. Smärta och lidande kan vara övergående som vid den akuta smärtan men kan också förekomma under en längre period. Akut smärta förekommer vid vävnadsskada i samband med operation, trauma, reumatiska sjukdomar samt tumörsjukdom. Den akuta smärtan avtar i samband med att vävnadsskadan läker. Svensk sjuksköterskeförening beskriver att lidande, som är en av värdegrunderna för omvårdnad, är kopplat till en persons upplevelse av sin situation samt en unik och individuell känsla. Litteraturen beskriver hur patienter upplever en bristfällig smärtlindring på akutmottagningar. Syfte: Syftet var att undersöka patienters tillfredsställelse av smärtlindring på akutmottagning samt vilka interventioner som beskrivs för att patienterna ska få en adekvat smärtlindring. Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 originalartiklar från sökningar i PubMed och CINAHL. Resultat: Tre faktorer som för patienten ledde till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandling på akutmottagning var: kommunikation mellan vårdgivare och patient, minskning i smärtintensitet samt adekvat smärtlindring. Det fanns olika resultat i artiklarna om sjuksköterskeinitierad smärtlindring hade positiv inverkan på patienternas tillfredsställelse eller inte. Interventionerna i studierna som analyserades var bland annat utbildning av personal och sjuksköterskeintiterad smärtprotokoll vilka ledde till att antalet patienter som erhöll smärtlindring ökade och tiden till smärtlindring minskade. Slutsats: Denna studie visar att kommunikation, information samt adekvat smärtlindring leder till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandlingen, för patienten. Studien markerar också att det finns förbättringsåtgärder för smärtbehandling på akutmottagningar, så som utbildning för vårdpersonal, riktlinjer samt smärtbedömning. Dessa åtgärder leder till att patienterna erhåller adekvat smärtlindring. Nyckelord: Smärtlindring, Smärtbehandling, Patienttillfredsställelse, Akutmottagning.