No description available.

Att drabbas av en brännskada är ett stort trauma för patienten med många smärtsamma behandlingar och en lång rehabilitering.  All vård oberoende av karaktär utgår från ett möte med patienten, det vill säga att vård och behandling bygger på en vårdrelation. Det är sjuksköterskans ansvar att genom omvårdnad och ett vårdande förhållningssätt skapa en sådan relation. Det är av intresse att tydliggöra vilka fenomen i omvårdnaden som förklarar graden av tillfredsställelse eftersom det är en central och viktig del i allt vårdarbete för sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada. Metoden: En fenomenografisk metod har använts. Sex patienter som varit inneliggande och behandlats för svåra brännskador det senaste året har intervjuats. Resultat: Analysen resulterade i sju beskrivningskategorier: kompetens och professionalitet, bemötande och empati, engagemang och stöd från personalen, trygghet, otrygghet, bristande information, hotad integritet, som beskrev hur patienterna uppfattade omvårdnaden och vad som påverkade dem positivt och negativt.  Slutsats: Resultatet tyder på att informationsrutinerna bör förbättras inom brännskadeavdelningen och att det är av yttersta vikt med adekvat information även då patienterna är sederade och/eller behandlas med respirator.

No description available.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som omfattar kroppsliga, känslomässiga och andliga komponenter. Smärta och lidande kan vara övergående som vid den akuta smärtan men kan också förekomma under en längre period. Akut smärta förekommer vid vävnadsskada i samband med operation, trauma, reumatiska sjukdomar samt tumörsjukdom. Den akuta smärtan avtar i samband med att vävnadsskadan läker. Svensk sjuksköterskeförening beskriver att lidande, som är en av värdegrunderna för omvårdnad, är kopplat till en persons upplevelse av sin situation samt en unik och individuell känsla. Litteraturen beskriver hur patienter upplever en bristfällig smärtlindring på akutmottagningar. Syfte: Syftet var att undersöka patienters tillfredsställelse av smärtlindring på akutmottagning samt vilka interventioner som beskrivs för att patienterna ska få en adekvat smärtlindring. Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 originalartiklar från sökningar i PubMed och CINAHL. Resultat: Tre faktorer som för patienten ledde till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandling på akutmottagning var: kommunikation mellan vårdgivare och patient, minskning i smärtintensitet samt adekvat smärtlindring. Det fanns olika resultat i artiklarna om sjuksköterskeinitierad smärtlindring hade positiv inverkan på patienternas tillfredsställelse eller inte. Interventionerna i studierna som analyserades var bland annat utbildning av personal och sjuksköterskeintiterad smärtprotokoll vilka ledde till att antalet patienter som erhöll smärtlindring ökade och tiden till smärtlindring minskade. Slutsats: Denna studie visar att kommunikation, information samt adekvat smärtlindring leder till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandlingen, för patienten. Studien markerar också att det finns förbättringsåtgärder för smärtbehandling på akutmottagningar, så som utbildning för vårdpersonal, riktlinjer samt smärtbedömning. Dessa åtgärder leder till att patienterna erhåller adekvat smärtlindring. Nyckelord: Smärtlindring, Smärtbehandling, Patienttillfredsställelse, Akutmottagning.

Background: One in three breastfeeding women sustain a chest complication. Many mothers feel that breastfeeding counselors have been the key to initiate and maintain the breastfeeding. Aim: The aim of this study was to investigate mothers’ experiences of breastfeeding problems and the advice given from a breastfeeding clinic in a large Swedish city. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was made. Ten mothers were interviewed through a semi-structured interview guide. Data were analyzed by using content analysis. Results: Three categories and six sub-categories of mothers' perceptions of breastfeeding pro- blems and the advice they got from the breastfeeding clinic were identified. The mothers often experienced that breastfeeding problems had a strong negative impact on their mental health. Emotions such as anxiety, depression, grief and pain were common among the mothers. The majorities were positive with the advice given and many mothers stated they felt strengthened by the clinics support. Some mothers though expressed uncertainty whether the clinics advice really had helped them solving their problems. Conclusion: Strikingly many of the mothers in the study convey a sense of vulnerability when they describe their experiences of breastfeeding problems. The mothers' prior knowledge and preparedness for breast complications and other breastfeeding problems are not always sufficient. Adding to the vulnerability is the mothers' own expectations that breastfeeding should be obvious and natural. The breastfeeding clinic therefore plays an important role in supporting these mothers by meeting every mother where she is mentally.

Bakgrund: Trycket på svenska akutmottagningar har ökat de senaste åren med fler sökande och längre väntetider. Patienter som söker vård kan uppleva en bristande tillfredställelse. För att uppnå god patienttillfredsställelse är en avgörande faktor förhållandet mellan sjuksköterskan och personen som får vård. Patienttillfredsställelse beskrivs som ett resultat av interaktionen mellan förväntningen på omvårdnaden och upplevelsen av omvårdnaden som erhållits. Omvårdnad innebär bland annat att bry sig om, engagera sig och vara öppen för andra för att kunna förstå deras situation. Syfte: Att belysa patienttillfredsställelse på svenska akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visar att få information, bli delaktig, känna trygghet och uppleva förtroendefulla relationer ökar patienttillfredsställelsen och att sjuksköterskan har en betydande roll i patienternas upplevelse. Det visar även att patienterna upplever en oviss väntan och att vara i beroendeställning till sjuksköterskan. Slutsats: För att öka patienttillfredsställelsen kan införandet av personcentrerad vård och KASAM göra skillnad. Även omvårdnadshandledning och reflektion kan öka medvetenheten hos sjuksköterskan där patienten är en unik person med unika upplevelser.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården.</p></p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie.</p></p><p><p><strong>Design: </strong>Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design.</p></p><p><p><strong>Metod: </strong>Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter.</p></p><p><p><strong>Resultat: </strong>Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent.</p></p><p><p><strong>Konklusion: </strong>CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.</p></p>

Bakgrund: Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie. Design: Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design. Metod: Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter. Resultat: Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent. Konklusion: CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.

Bakgrund: Rapportering är ett kritiskt moment för att bibehålla en säker vårdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gå till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att använda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: Utifrån artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och säkerhet inom vården, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv. Strukturerade rapporter hade positiv effekt på patientsäkerheten och ledde till en reduktion av antalet vårdincidenter. Rapporterna kunde även ta mindre tid med en strukturerad metod. Sjuksköterskorna upplevde att de fick en ökad förmåga att ta ansvar för patientens vård och att kommunikationen sinsemellan förbättrades. När strukturerade rapporter innefattade patientnära moment fick det patienterna att känna sig mer välinformerade och involverade i sin vård. Diskussion: Trots att strukturerade rapporters olika metoder kan skiljas åt sinsemellan går det att se hur de har positiva effekter på rapporters kvalitet och därigenom vården i stort. Slutsatser: Strukturerade rapporter har visat sig ha betydelse för rapporternas kvalitet. Forskningsområdet är dock nytt och fler studier behövs för att avgöra vilka metoder som ger bäst resultat.

Aim: The aim of the study was to examine the effects of “Rehabilitation with psychotherapy and yoga in group” with cancer patients, regarding physical, social, emotional and functional wellbeing. The participants’ health and satisfaction with the project were also evaluated. Method: The evaluation was made with quantitative method and descriptive, longitudinal design. The participants’ in the new beginners’ class were consecutively asked to participate, from October 20th 2010 until August 18th 2011. The questionnaires’ were given before and after a completed course (n=25). Data were analyzed with dependent t-test and descriptive statistics. Result: No significant differences were seen regarding physical wellbeing, social wellbeing, emotional wellbeing and functional wellbeing, or regarding physical function, role function and breathlessness. The participants (n=16, 64 %) appreciated the opportunity to meet others in a similar situation. The participants’ had a lot of use of physical exercises (n=15, 60 %), the relaxation in yoga (n=19, 76 %), to minimize anxiety in connection with the disease (n=10, 41,7 %) and to minimize the body’s stiffness (n=12, 48 %). Conclusion: No significant differences were seen in the study. The participants’ were satisfied with the project and thought it was useful. Further research and evaluation is needed related to the shortages of data.