No description available.

No description available.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer. De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning. Svagt negativt samband fanns mellan kvinnans inkomst och amningsintentionen de första sex månaderna. Planerad föräldraledighet hade positivt samband med utbildningsnivå och ålder hos kvinnan. Anledningar till den sjunkande amningstrenden måste förmodligen sökas i den första tiden efter förlossningen.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen. Anledningarna till att kvinnorna upphörde med den exklusiva amningen var främst medveten tillvänjning till annan kost än bröstmjölk. Det näst vanligaste skälet var enligt rekommendation från BVC att börja ge smakportioner, och det näst, näst vanligaste skälet var relaterat till barnet, nämligen hungrigt barn. Skälen till att avsluta amningen var jämnt fördelade mellan mor- och barn-relaterade orsaker. Bland barn-relaterade orsaker var barnets ointresse för bröstet det klart dominerande skälet till avslutad amning och bland mammorna en medveten avvänjning. Under BB-tiden var det varannan mamma som led av problem med amningen. Det vanligaste problemet var fel sugteknik hos barnet och det näst vanligaste problemet var såriga bröstvårtor. Under barnets första vecka efter hemgång var det såriga bröstvårtor som var det största problemet. Under BVC-tiden var det mjölkstockning som var det vanligast förekommande problemet tätt följt av såriga bröstvårtor. Majoriteten av mödrarna hade upplevt sin amning som positiv, en mysig och värdefull tid. Men många hade även negativa upplevelser såsom känsla av bundenhet och stress.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Amning medför många hälsofördelar för både barnet, modern och för samhället. Gällande rekommendationer i Sverige är att barnet helammas de första sex månaderna. Statistik visar dock på en sjunkande amningsfrekvens. I barnmorskans profession ingår att erbjuda stöd och råd vid amning. Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenhet av amning, amningsinformation och amningsproblem. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats där data samlades in genom enkäter i en SIFO undersökning utförd av Philips Nordic. Analys utfördes i SPSS och redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Studiens resultat visade att många vänder sig till sjukvården för att få information och råd om amning men att de upplever brister i den information de får.  Många kvinnor uppgav att de haft problem med amningen och nästan en femtedel hade någon gång känt sig tveksamma till att amma. Konklusion: Många kvinnor slutade amma tidigare än rekommenderat och en stor del upplevde problem och tveksamheter i samband med amning. För att få information och stöd vände sig många till sjukvården. Det visade sig dock att informationen och stödet från sjukvården var bristfällig vilket kan påverka amningsfrekvensen negativt. Sjukvården behöver förbättra den information och det stöd som erbjuds för att kunna vända den sjunkande amningsfrekvensen. / Background: Breastfeeding brings many health benefits to the child, the mother and the community. Current recommendations in Sweden are exclusive breastfeeding the first six months. Statistics show a decreasing breastfeeding rate. The midwife's profession includes offering support and advice on breastfeeding. Aim: To investigate womens experience of breastfeeding, information about breastfeeding and problems related to breastfeeding. Method: A quantitative cross-sectional study with a deductive approach was used. Data was collected through a SIFO survey conducted by Philips Nordic. Analysis was performed in SPSS and presented by descriptive statistics. Results: The results of the study showed that many women were turning to health care for information and advice on breastfeeding, and that they experienced deficiencies in the information they received. Many of the women reported that problems with breastfeeding had occurred, and almost one-fifth had felt uncertain to breastfeed. Conclusion: Many women stopped breastfeeding earlier than recommended and experienced problems and uncertainties about breastfeeding. To get information and support, many women turned to the health care services. However, it appeared that the information and support was inadequate, which may adversely affect breastfeeding rates. Healthcare needs to improve the information and support offered to reverse the declining breastfeeding rate.

Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige idag sjunker trots WHO:s rekommendationer om hur länge man bör amma sitt barn. Många mammor ger sina barn ersättning i ett tidigt skede och det finns flera olika faktorer som spelar in när det beslutet tas. Syfte: Syftet var att undersöka mammors attityder till amning och bröstmjölksersättning uttryckta på föräldraforum. Metod: Data samlades in från tre olika föräldraforum på internet. Datainsamlingen påbörjades den 28/9-2015 och pågick tills datamättnad uppnåddes. Det resulterade i totalt 308 inlägg. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att många mammor upplevde problem med tankar kring amningen och själva amningen, både fysiologiska och mentala hinder. Bristande kunskaper hos mamman samt otillräckligt stöd från vården försvårade amningen. Slutsats: För att undvika att amningsfrekvensen sjunker ytterligare så behövs mer riktade insatser till kvinnor som upplever problem och som är i behov av stöd i sin amning. Även mer förberedande kunskap om amning under graviditeten behövs.

Syfte. Att undersöka mödrars erfarenheter av amning och stöd i glesbygd. Bakgrund. Att bli mamma är en omvälvande upplevelse, det finns ofta en föreställd bild över hur moderskapet och amningen ska vara. Studier tyder på att stödet är viktigt för kvinnan för att hantera sin nya situation samt vid komplikationer som kan uppstå. Vid brist på stöd finns risk att kvinnan slutar amma tidigare än hon önskat. Amningsvägledning ingår i BVC-sjuksköterskans arbetsuppgifter men studier visar att det brister i stödet från vårdpersonal. Metod. En kvalitativ fokusgruppstudie. 14 mödrar från tre inlandskommuner i norra Sverige deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat. Mödrarna upplever amning utan komplikationer som praktiskt och bekvämt, de saknar realistisk information om amning och problem som kan uppstå. Individanpassat stöd från BB och BVC är viktigt, där de möts med ett respektfullt bemötande. Det finns stöd att få på BVC om de begär det, men det stöd som erbjuds räcker inte alltid. Mödrarna upplever tidsbrist, brist på föräldraträffar och att det är skört med oftast bara en sjuksköterska på BVC. Mödrarna vänder sig ofta till sin partner eller annan närstående innan de söker hjälp från vården. Internet är också en viktig informationskälla som ibland kan ge bättre råd än BVC. Slutsats. För att mödrarna ska få det stöd och den hjälp de eftersträvar krävs tydlig kommunikation mellan berörda parter. Ett sätt att tillgodose mödrarnas behov av stöd, är att sjuksköterskan på BVC får mer tid avsatt för amningsvägledning. BVC-sjuksköterskan bör även få fler utbildningstillfällen, från till exempel amningsmottagning, för att hålla sig uppdaterade. Nyckelord: Stöd, amning, BVC-sjuksköterska, glesbygd, kommunikation

No description available.