Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige idag sjunker trots WHO:s rekommendationer om hur länge man bör amma sitt barn. Många mammor ger sina barn ersättning i ett tidigt skede och det finns flera olika faktorer som spelar in när det beslutet tas. Syfte: Syftet var att undersöka mammors attityder till amning och bröstmjölksersättning uttryckta på föräldraforum. Metod: Data samlades in från tre olika föräldraforum på internet. Datainsamlingen påbörjades den 28/9-2015 och pågick tills datamättnad uppnåddes. Det resulterade i totalt 308 inlägg. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att många mammor upplevde problem med tankar kring amningen och själva amningen, både fysiologiska och mentala hinder. Bristande kunskaper hos mamman samt otillräckligt stöd från vården försvårade amningen. Slutsats: För att undvika att amningsfrekvensen sjunker ytterligare så behövs mer riktade insatser till kvinnor som upplever problem och som är i behov av stöd i sin amning. Även mer förberedande kunskap om amning under graviditeten behövs.

No description available.

No description available.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte. Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning. Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes. Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ”Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran”, ”Typ av föda som givits barnet”, ”Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning”, ”Faktorer som påverkar valet att amma” samt ”Slutgiltig uppfattning angående valet att amma”. Resultaten påvisade bl.a. att samtliga kvinnor hade ammat och introducerat bröstmjölksersättning samt att faktorer som påverkat valet att amma var positiva och negativa. Slutsats: Alla deltagarna i studien hade ammat eftersom de ansåg bröstmjölk var det bästa för barnet. Kvinnorna uppgav att de i efterhand är nöjda med beslutet som togs angående amning och kunde se det hela som en positiv erfarenhet. / Introduction: Breast-milk is the best source of nutrition for infants. Healthy mothers are recommended to exclusively breastfeed their children until they are six months old and then combine with solid food up to two years of age or longer. Many factors can affect the decision to breastfeed. Aim: The aim was to investigate about perception and practice concerning breastfeeding and infant formula among Iranian immigrant women. Method: A qualitative study with strategic selection. Ten Iranian immigrant women were interviewed. The interviews consisted of twelve questions that were recorded and transcribed. Content analysis was used. Result: The result was divided into five categories: “Health-care contact in Sweden and in Iran”, “Type of food given to the baby”, “Information and advice about breastfeeding and infant formula”, “Factors affecting the decision to breastfeed” and “Conclusive perception about breastfeeding”. The result showed for example that all of the women had breastfed and introduced infant formula, and factors that affected there decision to breastfeed was positive and negative. Conclusion: All women had breastfed. They thought that breast-milk is the best for their children and stated satisfaction with their decisions about breastfeeding. They could see it as a good experience.

Bakgrund: En del av barnhälsovårdens arbete är att erbjuda stöd och vägledning till föräldrar gällande barnets nutrition. Vårdpersonal är skyldiga att framföra amningens fördelar men bör emellertid ha ett familjecentrerat förhållningssätt och ta hänsyn till familjens specifika behov. Olika faktorer kan leda till att amning inte är möjligt och då kan bröstmjölksersättning vara ett alternativ. Tidigare forskning har visat att den här föräldragruppen kan uppleva negativa känslor som misslyckande och skam. BHV-sjuksköterskans kommunikation kan påverka hur föräldrar upplever information och känslomässigt stöd, därav är det av vikt att belysa kunskapsläget. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva föräldrars upplevelser avseende information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning under barnets första år. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som studiedesign. Sökningar utfördes via databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen var en systematisk metod beskriven av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Litteraturstudien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resulterade i sju subkategorier samt två kategorier. Många föräldrar upplevde bristfällig information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning. Flertalet föräldrar upplevde även att vårdpersonalens information var fokuserad på amning och detta kunde bidra till att de kände skuld och skam över valet att använda bröstmjölksersättning. Slutsats: Baserat på litteraturstudiens resultat är det av vikt att BHV-sjuksköterskan är stödjande och bemöter alla familjer utifrån dess unika förutsättningar för att skapa en tillitsfull och vårdande relation. / Background: Child health nurses should offer support and guidance to parents regarding the child's nutrition. They are obliged to present the benefits of breastfeeding but should, however, have a family-centered approach and regard the specific needs of the family. Different factors can lead to a cease to breastfeed and in that situation infant formula can be an alternative. Previous research has shown that this group of parents may experience negative emotions such as failure and shame. The child health nurse's communication can affect how parents experience information and emotional support, hence it is important to illustrate the state of knowledge. Objective: The purpose was to identify and describe parents' experiences regarding information and support from healthcare professionals when using infant formula during the child's first year. Method: A general literature study with qualitative articles was chosen as the study design. The content analysis was a systematic method described by Popenoe et al. (2021). Results:The literature study was based on 20 articles and resulted in seven subcategories and two categories. Many parents experienced a lack of information and support from healthcare professionals when using infant formula. The majority of parents also felt that the information from healthcare professionals was focused on breastfeeding and this could contribute to parents feeling guilty and ashamed of their choice to use infant formula. Conclusion: It is important that the child health nurse is supportive and treats all families based on their unique conditions in order to create a trustful and caring relationship.

Bakgrund: År 1991 lanserade WHO och UNICEF "Baby Friendly Hospitals Initiative" (BFHI). Motivet var den nedåtgående amningsfrekvensen världen över och de konsekvenser som det medförde till exempel socialt och ekonomiskt. Till grund fanns innocentdeklarationen som bygger på att alla BB avdelningar skall följa "tio steg till lyckad amning. Målet med detta är att främja, stödja och skydda amningen. Forskning visar att amningsfrekvensen har sjunkit de senaste åren i Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning i Kronobergs län och jämföra detta med mödrar vid tre andra kvinnokliniker (Blekinge län, södra Kalmar län och norra Kalmar län). Metod: Undersökningen har en kvantitativ ansats. Enkäter med totalt 35 frågor har delats ut till mödrar vid deras besök för efterkontroll på mödrahälsovården i Kronobergs län. En jämförelse har därefter gjorts med mödrars svar i norra Kalmar, södra Kalmar och Blekinge län. Resultat: I Kronobergs län ammade 74.4% helt vid efterkontrollen, det fanns en signifikant skillnad mellan de olika klinikerna (p=0.021). Majoriteten av kvinnorna på de olika klinikerna hade en positiv inställning till amning under graviditeten. Större delen av kvinnorna svarade att de hade haft hudkontakt direkt efter förlossningen, men tiden för hudkontakt varierade. I Kronobergs län rapporterade majoriteten av kvinnorna att de hade haft hudkontakt i mindre än 60 min efter förlossningen. Gemensamt för orterna är att de flesta kvinnor svarat att hudkontakten med barnet avslutades när barnet skulle mätas eller vägas (47,2% i Kronobergs län). Det fanns skillnader i amningsstöd från personal mellan de olika klinikerna. I Kronobergs län var det 12.5% av kvinnorna som hade önskat mer hjälp från personalen på BB, medan det i norra Kalmar var 20.8%. Det var nästan 40% av alla barn som hade blivit tillmatade med bröstmjölksersättning på BB och hälften av dessa utan medicinsk indikation. Slutsats: De tio stegen till lyckad amning följs av de fyra klinikerna, men i vissa av stegen finns brister i hur de följs. Hudkontakt bör prioriteras efter förlossning. För att kunna ge kvinnan ett optimalt amningsstöd bör insatser tillsättas på MHV, BB och på BHV. Tillmatningsrutiner på BB bör ses över på alla fyra kliniker. / Background: In 1991, launched the WHO and UNICEF ' Baby Friendly Hospital Initiative " (BFHI). The subject was the downward frequency of breastfeeding worldwide and the consequences that it brought such as socially and economically. The basis was the "innocenti declaration" which is based on that all maternity wards must follow the "ten steps to successful breastfeeding". The goal of this is to promote, support and protect breastfeeding. Research shows that the frequency of breast feeding has fallen in Sweden the last couple of years. Purpose: The aim was to examine expectant mothers' experience of support in their preparation and start-up of breastfeeding in Kronoberg county and compare this with the mothers at three other women's clinics (Blekinge, southern Kalmar county and northern Kalmar). Method: The study has a quantitative approach. Surveys with a total of 35 questions were distributed to mothers during visits to antenatal care for the post in Kronoberg County. A comparison was then made with the mothers answers at north Kalmar, south Kalmar and Blekinge county. Results: In Kronoberg breastfed 74.4% of the mothers completely at the control, there was a significant difference between the clinics (p = 0.021). The majority of women of different clinics had a positive attitude to breastfeeding during pregnancy. Most of the women said they had had skin contact immediately after birth, although the time of skin contact varied. In Kronoberg County reported the majority of women reported that they had had contact with the skin in less than 60 minutes after birth. Common for the clinics is that most women responded that skin contact with the baby ended when the child would be weighed or measured (47.2% in Kronoberg County). There were differences in breastfeeding support from staff between the clinics. In Kronoberg County, it was 12.5% of women who had wanted more help from the staff at the maternity ward, while in northern Kalmar was 20.8%. It was almost 40% of children who had become fed with formula milk in the maternity ward and half of those without a medical indication. Conclusion: The ten steps to successful breastfeeding are followed by the four departments, but in some of the steps are flaws in how they are implemented. Skin contact should be prioritized after childbirth. In order to give the woman an optimal breastfeeding support, efforts should be put on antenatal care, maternity wards and at the child health care. The feeding routines on the maternity ward should be reviewed at all four clinics.