• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1592
  • 14
  • Tagged with
  • 1606
  • 626
  • 524
  • 424
  • 403
  • 333
  • 293
  • 225
  • 181
  • 175
  • 174
  • 158
  • 154
  • 150
  • 149
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Läxor : föräldrars upplevelser kring fenomenet läxor

Damfeldt, Lola, Granat, Marika January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Läxor är en stor del av barnens liv som påverkar dem såväl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom läxor är något som barnen tar med sig hem berörs även deras familjer. Faktorer som vi menar kan påverka elevernas utveckling är hur arbetet med läxor sker i hemmet och föräldrarnas syn på läxor. Vi anser även att ett fungerande samspel mellan barn, föräldrar och skola är av stor betydelse för barnets utveckling och att läxor till stor del ingår i denna samverkan. Vi har därför undersökt fenomenet läxor ur ett föräldraperspektiv. Vi har belyst området med hjälp av tidigare forskning, litteratur samt texter ur nutida samhällsdebatt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till läxor, hur läxor påverkar familjers vardagsliv samt om familjens livsvillkor påverkar synen på läxor. Metod: Eftersom vårt syfte är av undersökande karaktär valde vi att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I vår studie ingår totalt sex familjer. Resultat: Undersökningen visar att läxor är ett motsägelsefullt fenomen. Det framkommer att föräldrarnas inställning till läxor inte handlar om ifall barnen skall ha eller inte ha läxor utan om utformningen. Resultatet visar att läxornas utformning är den centrala punkten för hur föräldrarna upplever läxor. Utformningen påverkar såväl familjelivet, samverkan med skolan samt relationen mellan föräldrarna och barnen. Resultaten visar på att arbetstider samt antal barn i familjen påverkar hur föräldrarna upplever barnens läxor. Resultaten visar också att föräldrarna vill ha tydlig information om vilka förväntningar skolan ställer och hur de kan stödja sina barn.</p>
2

Läxor : föräldrars upplevelser kring fenomenet läxor

Damfeldt, Lola, Granat, Marika January 2006 (has links)
Bakgrund: Läxor är en stor del av barnens liv som påverkar dem såväl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom läxor är något som barnen tar med sig hem berörs även deras familjer. Faktorer som vi menar kan påverka elevernas utveckling är hur arbetet med läxor sker i hemmet och föräldrarnas syn på läxor. Vi anser även att ett fungerande samspel mellan barn, föräldrar och skola är av stor betydelse för barnets utveckling och att läxor till stor del ingår i denna samverkan. Vi har därför undersökt fenomenet läxor ur ett föräldraperspektiv. Vi har belyst området med hjälp av tidigare forskning, litteratur samt texter ur nutida samhällsdebatt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till läxor, hur läxor påverkar familjers vardagsliv samt om familjens livsvillkor påverkar synen på läxor. Metod: Eftersom vårt syfte är av undersökande karaktär valde vi att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I vår studie ingår totalt sex familjer. Resultat: Undersökningen visar att läxor är ett motsägelsefullt fenomen. Det framkommer att föräldrarnas inställning till läxor inte handlar om ifall barnen skall ha eller inte ha läxor utan om utformningen. Resultatet visar att läxornas utformning är den centrala punkten för hur föräldrarna upplever läxor. Utformningen påverkar såväl familjelivet, samverkan med skolan samt relationen mellan föräldrarna och barnen. Resultaten visar på att arbetstider samt antal barn i familjen påverkar hur föräldrarna upplever barnens läxor. Resultaten visar också att föräldrarna vill ha tydlig information om vilka förväntningar skolan ställer och hur de kan stödja sina barn.
3

Föräldrars upplevelse av kontakt med sjuksköterskor på en neonatalavdelning

Pysander, Caroline, Holmli, Beatrice January 2012 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar till förtidigt födda barn på en neonatalavdelning upplever kontaken med sjuksköterskorna. Vidare att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet gällande design och bortfall.Litteratursökningen gjordes i Medline/Pubmed och via manuella sökningar. Totalt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut.Resultatet visade att det föräldrarna anser var viktigt när det handlar om kommunikation mellan dem och sjuksköterskorna var att sjuksköterskorna ställer frågor och uppmuntrade föräldrarna att själva ställa frågor. Det föräldrarna värderade högt var att de fick god individuell information, detta ledde till stärkt självförtroende och en känsla av kontroll över situationen. För att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskor och föräldrar så måste båda parterna ha förmågan att kunna samtala med varandra. Sjuksköterskan kan då tala öppet om situationen som det prematura barnet befinner sig i samt informera om olika vårdinsatser. Föräldrar till förtidigt födda barn har ett stort behov av stöd och mycket av arbetet för sjuksköterskorna på neonatalavdelningen är att förbereda föräldrarna på att ta över omvårdnaden av barnet. NIDCAP är en omvårdnadsmodell där man arbetar efter barnets och föräldrarnas individuella behov. Detta är ett sätt att involvera föräldrarna i barnet samt att de hjälper dem att utveckla en relation.
4

Upplevelser av att vara förälder till ett barn med diagnosen schizofreni

Sanches Solarte, Liz Karine January 2016 (has links)
Bakgrund: Schizofreni är en svår psykisk sjukdom som kännetecknas av splittring av de psykiska funktionerna. Symtomen så som hallucinationer och vanföreställningar klassificeras som positiva symtom och till negativa symtom tillhör apati och socialt tillbakadragande. Orsaken är fortfarande oklart men ärftliga faktorer, drogmissbruk och fysisk hjärnskada spelar stor roll. Att vara förälder till ett barn med schizofreni kan vara en stor påfrestning då barnets sjukdom medför stora förändringar och svåra utmaningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara förälder till ett barn med diagnosen schizofreni. Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som bestod av sju vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen av artiklarna framkom det att föräldrarna upplevde att situationen förändrades drastisk när barnet fick diagnosen med sjukdomen schizofreni. De upplevde uppkomsten av sjukdomen som en dramatisk vändpunkt eftersom de inte visste ingenting om sjukdomen och de var oförberedda. Föräldrarna upplevde situationen som en ständig kamp där de kämpade med svåra känslor så som rädsla, oro, sorg samt skam över att de inte dög som förälder, vissa föräldrar upplevde till och med att de var skyldiga för barnets insjuknande eftersom de inte hade sett sjukdomen komma tidigare. Många av föräldrarna var missnöjda med informationen och stödet de fick från vårdpersonal. Slutsats: Att ta hand om ett barn med schizofreni kan medföra såväl psykiska som fysiska konsekvenser. Föräldrarnas upplevelser måste tas på allvar, de måste bli mer involverade i barnets sjukdomsförlopp symtom och behandling samt kunna få tillgång till de olika resurser de kan behöva för att kunna ta hand som sitt sjuka barn. Som sjuksköterskor kan vi hjälpa föräldrarna att känna sig trygga genom att ge rätt stöd och information samt bemöta de med närhet, acceptans, respekt och lyhördhet.
5

Stress och utbrändhet hos en grupp föräldrar i relation till ett antal bakgrundsvariabler

Torneport, Monica January 2006 (has links)
<p>Mot bakgrund av den ökade upplevda stressen i samhället samt av familjens förändrade livsvillkor t. ex mammors ökade förvärvsfrekvens, kan man förmoda att föräldrar är en grupp som på ett särskilt sätt påverkas. Denna studies syfte var att undersöka grad av stress och utbrändhet hos föräldrar i Stockholms kommun, i relation till ett antal bakgrundsvariabler:</p><p>kön, ekonomisk situation, utbildning, arbetstillfredsställelse, antal barn och barnens ålder. 289 föräldrar varav 59,2 % kvinnor och 40,8 % män deltog i studien. Använt mått för stress var Percieved Stress Scale och för utbrändhet Shirom Melamed Burnout Questionaire. Resultaten visade att kvinnor var mer stressade och utbrända. Föräldrar som oroade sig för sin ekonomi hade en högre nivå av stress och utbrändhet medan de som rapporterade en högre grad av arbetstillfredsställelse var mindre stressade och utbrända. De variabler som hade med barnen att göra verkade dock inte spela så stor roll för graden av stress och utbrändhet. Utbildningsnivå visade i denna studie inga samband med stress och utbrändhet. Resultatet indikerar att</p><p>det var de s.k. socioekonomiska variablerna som hade inverkan på föräldrarnas stress och utbrändhetsnivå snarare än de studerade faktorerna som var direkt relaterade till barn.</p>
6

I spänningsfältet : En kvalitativ studie om socialsekreterarnas förhållningssätt gentemot föräldrar i samband med familjehemsplaceringar

Lindqvist, Jenny January 2016 (has links)
The purpose of the study is how social workers relate to the biological parents in connection with the placement of children in foster homes. The study was conducted using a combination method where a focus group interview and five individual interviews with social workers in child and youth section completed. Based on the purpose and questions how social workers describe their role, dilemmas and strategies in the work with parents of children placed, I consider the most obvious roles is the organizer of relationships, listeners and mediators. The result shows that the contact to the biological parents require a flexible approach depending on the situation and how the relationship with current parents look like. Local circumstances and personal characteristics creates opportunities and challenges, thus forming the basis for how they relate to the clients. Social workers carry a duality because they represent a bureaucratic organization while investigations and the assessment of individual officials. Each municipality must structure their organization to the prevailing conditions in the municipality. This creates opportunities and challenges in the relationship between the social worker and the clients.
7

Jag läser för att hon kräver det... : En studie av föräldrars vanor kring högläsning

Ersson Lundgren, Anna January 2016 (has links)
The aim of this thesis was to investigate parents´ habit of reading aloud to their children. Based on various studies carried out in the subject reading aloud, which showed a reduction in the parent´s reading aloud? I wanted to examine whether it is really so bad with parents aloud habits that examine the entries shown. I also examined the reading parents´ purpose of reading aloud.    The empiric material was collected through questionnaires comprising 14 questions filled out by 32 parents with children of preschool age. To complete my survey I conducted interviews with three parents.   The analysis of my two studies showed that, in contrast to other studies of reading habits, parents read aloud to their children to a great extent. As for parents reading aloud habits my analysis showed that the average reading time for all parents range from 11 to 20 minutes per session. The analysis also showed that the main purpose of reading aloud was the interaction between child and parent. Most parents felt the main purpose was interaction between child and parent.   Based on Dominkovic, Eriksson &amp; Fellenius model, which I present the theoretical basis, I have tried to deposit and analyze the responses I received through my two surveys. What I have seen is that parents attach importance to dialogue, proximity, common focus and a common time which together favors spoken language development and thus the child's future learning situation.   The main aim of my thesis is to find out how parents reading aloud habits are and I am aware that my two studies in no way can be used to generally assess and make reading aloud habits in general amongst parents. I hope that the paper can inspire teachers, librarians and others who see the amazing power of reading aloud, to talk to parents to not only read aloud but also to get them to reflect on why they read and get them to make reading aloud one of today's most important moments.
8

De små bokslukarna : En empirisk undersökning av effekterna av Babybokprat

Vestman, Emma January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka biblioteksverksameten Babybokprat. Intresset ligger i att undersöka vad medverkande i Babybokprat fått för följder för barnen och deras föräldrar. Det är också av intresse att undersöka hur ett Babybokprat fungerar. Detta gjordes genom att göra tre observationer av Babybokprat samt genomföra en gruppintervju med föräldrar som deltagit. Enligt forskning har läsning effekt på barn även när de är under ett år, vilket bibliotek i flera länder försöker sprida till nyblivna föräldrar. Genom undersökningen har jag tagit reda på hur dessa effekter kan se ut och hur föräldrarnas tankar om högläsning såg ut innan och efter deltagande i Babybokprat. Det visade sig att barnen lyssnade bättre när de hörde en bok de hört förr, och att de genom kontakt med böcker övade in en bokvana, som yttrade sig att de kunde bläddra själva i böckerna. Föräldrarna hade på förhand ett starkt bokintresse och var positiva till läsning för småbarn. De var förvånade över att målgruppen var så små barn, men tyckte det var bra och inte alldeles oväntat. Det de tog med sig från Babybokpratet var ramsorna de lärt sig och självförtroende i högläsningen hemma. De flesta hade dock börjat läsa lite innan de deltog i Babybokprat, vilket visar på att åtminstone dessa föräldrar inte är lika oinformerade om läsningens fördelar som forskningen påvisat. Andra inte mindre betydelsefulla saker som Babybokpratet gav var boktips, ramsor och en chans att träffa andra föräldrar.
9

Friidrottsförälder - en (mång)kamp? : En studie om målsmäns engagemang i ungdomars friidrottande.

Sannefjord, Karolina, Franzén, Rebecca January 2013 (has links)
Denna kvantitativa studie har utförts inom ramen för forskarnätverket ”Idrottens prestationssystem” från Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Avsikten med studien är att undersöka målsmännen till deltagare vid friidrottstävlingen Götalandsmästerskapen 2012 utifrån idrottsbakgrund, engagemang, kunskap och ekonomi. Urvalgruppen består av 440 förmodade målsmän (till 220 friidrottande ungdomar) från Halland, Skåne och Småland. Studien är framtagen med en kvantitativ forskningsstrategi, med hjälp av enkätundersökningar som skickats ut via brev till 140 hushåll. Resultatet visar att undersökningens respondenter har mycket gemensamt inom de fyra undersökningsområdena. Nästan alla respondenter har varit idrottsligt aktiva och är idag engagerade och involverade i friidrottsrörelsen på något vis. Vidare visar undersökningen att friidrott är en relativt billig idrott men att föräldrarna istället spenderar mycket tid i samband med friidrotten. Studien ska betraktas som ett första steg i undersökningen av föräldrars påverkan på barns väg till elit.
10

Veckobrev : Är det ett sätt att informera på?

Edman Silver, Marie-Louise January 2014 (has links)
Syftet med denna undersökning är att få en uppfattning om hur kommunikation kan ske mellan hem och skola.  Intressant är också att få en uppfattning om hur ofta det sker.  Forskningsfrågorna är; Hur väljer lärare att kommunicera med hemmet och vad fungerar bäst? Hur ofta kontaktar föräldrarna skolan och varför?  Vad är det som föräldrarna frågar när de kontaktar lärare? Metoderna som användes var enkät och intervjuer. Utifrån resultatet från undersökningen fick jag en uppfattning om hur kommunikationen ser ut mellan hemmet och skolan.  Resultatet av undersökningen visade att föräldrakontakterna fungerade bra.  Slutsatsen är att kommunikationen mellan skolan och hemmet fungerar bra.  Det vanligaste kommunikationssättet var veckobrev från skolan.  Att veckobrev fungerar bra som kommunikationssätt.  Telefon användes om det behövdes en snabb återkoppling.  När föräldrarna kontaktade skolan använde de sig av telefon.

Page generated in 0.0423 seconds