Den här studien har fokus på pedagogers professionella förhållningssätt till barns konflikter. Syftet med studien är därmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstår mellan barn på förskolor. Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrån semistrukturerade intervjufrågor med åtta aktiva pedagoger på fyra olika förskolor, i både kommunal och privat regi samt med observationer på de förskolor där de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema. Det resultat som framkommit i studien är att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror på oenigheter. Det har även framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter är att vara lyhörda, närvarande och medlande. Slutsatsen vi har dragit av studien är att pedagogers professionella förhållningssätt är betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter

InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.

Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma. Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude, obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén

Syftet med studien är att synliggöra vad förskollärarna menar med begreppen delaktighet respektive inflytande och vad de lägger för värdering i begreppen. Vidare är syftet att synliggöra hur deras definitioner av begreppen påverkar verksamheten. Detta då vi upptäckt att det verkar finnas en osäkerhet hos pedagoger gällande arbetet med barns delaktighet och inflytande. Vilket i sin tur kan leda till en problematik i praktiken då arbetslaget inte har en gemensam definition av begreppen. Det är kvalitativa intervjuer som ligger till grund för studien. I tidigare forskning och litteratur kring området framkommer det delade meningar om begreppen bör särskiljas eller sammankopplas. Det framkommer även delade meningar kring begreppens egentliga innebörder. Resultatet av denna studie är att förskollärare både särskiljer på begreppen och använder dem synonymt utan någon större påverkan på arbetet i verksamheten. Det framkommer även att förskollärare beskriver en verksamhet som går i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer för barns inflytande, oavsett deras egna definitioner av begreppen.

Studien belyser rutiner som genomförs i förskolans vardag med särskilt fokus på avdelningar med barn i 1-3 årsåldern. Syftet var att samla kunskap kring hur förskollärare anser sig förhålla sig till rutiner samt vilka konsekvenser de tycker att rutinarbetet kan bidra till, positiva som negativa. För att undersöka syftet tar studien utgångspunkt i två forskningsfrågor: Vad har pedagogerna för förhållningssätt i rutinarbetet? och Vilka konsekvenser kan rutinerna ge förskollärare och barnen? Valet av metod var halvstrukturerade intervjuer där vi ställde frågor i relevans till forskningsfrågorna. Under studiens gång framkom vikten av medvenhet och flexibilitet i rutinarbetet. För att skapa givande rutinsituationer krävs enligt informanterna reflektion samt ett tydligt syfte som stödjer varför man agerar som man gör. Trygghet och stress ansågs som direkta konsekvenser av rutinarbetet. Rutiner ger barnen och förskollärarna en överblick över dagen vilket vi i denna studie förstått bidrar till ett lugn hos både barn som vuxna i förskolans verksamhet. Stressen bottnar till stor del i organisatoriska faktorer såsom politiska beslut kring barngruppens storlek och personaltäthet.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vårdbiträden arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade på boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att på de demensboenden som ingick i studien arbetade omvårdnadspersonalen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier då det gällde bemötande och omvårdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling. I stöd och handledning var det kommunens demensvårdsutvecklare som de hade mest hjälp av, sjuksköterskan och chefen upplevdes inte ha den tiden i samma utsträckning. Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är att kommunens organisation och ledning ger verktyg till personalen så att de kan fortsätta att arbeta personcentrerat. vilket i den här patientgruppen är nödvändigt för att känna trygghet. En tillåtande organisation där personalen har rätt till handledning och kompetensutveckling obeeroende av budgetläge.

Syftet med studien är att ge en insyn i pedagogers olika förhållningssätt och tankar om musik i förskolan. Studien utgår från frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med musik i förskolan?, Vad har pedagogerna för syfte med sina musikaktiviteter?, Vad ser pedagogerna för hinder eller möjligheter med musiken i förskolan?, Ser pedagogerna musiken som ett redskap i språkutvecklingen?, Har barnen inflytande över musiken?, Vilken skillnad finns mellan en förskola med musikprofil och en förskola utan? Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger från förskolor med och utan musikprofil kan studien visa att informanterna är överens om att musik är en viktig del i förskolan. Studien visar att den klassiska sångsamlingen är ett vanligt inslag i förskolan. Mycket av barnens egna intressen tas tillvara och barnen har ofta önskemål om vilken musik de vill lyssna på och dansa till. Syftet med musikaktiviteterna skiljer sig en del beroende på ålder på barngruppen. Det finns dock en röd tråd i den insamlade empirin, vilken alla informanter trycker mycket på, nämligen att musiken är viktig för barns självkänsla och för tilliten till den egna förmågan. En annan viktig del av syftet som framgår i studien är att barnen lär sig respektera varandra och vänta på sin tur.  Endast en pedagog är intervjuad från förskola med musikprofil. Denna informant uttrycker mer säkerhet kring ämnet musik medan de andra pedagogerna är mer osäkra i rollen. Dock uttrycker de alla att det är viktigt att komma över den osäkerhetströskeln.

Studien beskriver hur en väl anpassad undervisning kan skapas för elever med kombinationen synnedsättning och utvecklingsstörning. Forskningsfrågorna handlar om fungerande strategier, anpassningar och hjälpmedel som gör att undervisningen tillgängliggörs för elever med synnedsättning och utvecklingsstörning. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet eftersom vi anser att människan lär i samspel med andra. Studien utgår även från ett lösningsinriktat perspektiv där lärare bör anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och utgå från det positiva som fungerar och hitta lösningar utifrån detta. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att lärare som undervisar elever med både synnedsättning och utvecklingsstörning tar till vara elevens andra sinnen, i inlärningsprocessen. I den mån det går stimulerar lärare även de synrester som finns för att tydliggöra undervisningen. De pedagogiska material och hjälpmedel som används är främst olika tekniska hjälpmedel och konkreta material som eleven får känna på. Resultaten visar även att den sociala relationen mellan lärare och elev är av största vikt för att eleven ska känna sig trygg och lärandet ska bli optimalt. Slutsatsen av studien är att lärare behöver anpassa undervisningen för att kompensera den information som synen annars ger för att möjliggöra lärande.

The purpose of the study is how social workers relate to the biological parents in connection with the placement of children in foster homes. The study was conducted using a combination method where a focus group interview and five individual interviews with social workers in child and youth section completed. Based on the purpose and questions how social workers describe their role, dilemmas and strategies in the work with parents of children placed, I consider the most obvious roles is the organizer of relationships, listeners and mediators. The result shows that the contact to the biological parents require a flexible approach depending on the situation and how the relationship with current parents look like. Local circumstances and personal characteristics creates opportunities and challenges, thus forming the basis for how they relate to the clients. Social workers carry a duality because they represent a bureaucratic organization while investigations and the assessment of individual officials. Each municipality must structure their organization to the prevailing conditions in the municipality. This creates opportunities and challenges in the relationship between the social worker and the clients.

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt förskolepedagoger - utöver planerade sångsamlingar- använder musik i sin förskolas dagliga verksamhet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som berör hur pedagoger anser att musik kan användas i verksamheten och huruvida deras egna relation och erfarenhet till musik har en påverkan på sättet de arbetar med musik. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer där en intervjuguide (bilaga 2) med möjlighet att lägga till, ändra och utveckla frågorna allt eftersom behovet uppstod. Totalt intervjuades 6 pedagoger från 4 förskolor. Det var 5 kvinnor och 1 man som intervjuades och de har mellan 5-30 verksamma år inom att arbeta i förskola. Resultatet visade på att musik i stor utsträckning användes i verksamheten och att samtliga informanter, förutom planerade sångsamlingar, försökte använda musik så ofta som möjligt. Resultatet visade även att pedagogens egna inställning till musik är viktig och att samtliga informanter, oavsett personlig musikutbildning eller intresse ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att arbeta med musik i förskolan tillsammans med barnen. Slutligen har vi synliggjort de likheter som återfinns mellan litteraturen och den syn informanterna har på musik, samt besvarat de frågeställningar som vi satt upp i början av arbetet.