<p>Språket är ett av människans viktigaste redskap. Vi har sett under verksamhetsförlagd utbildning på olika förskolor, hur viktigt det är att barnen har ett språk. Att kunna uttrycka sig och för att kunna förstå andra, är av stor betydelse i bland annat leken. Syftet med studien var att belysa hur barns språk stimuleras på förskolan. Frågeställningarna är: Hur förs språkutvecklande samtal på förskolan? Hur ser den språkliga miljön ut? Vilka språkliga aktiviteter förekommer? Metoden är en kvalitativ metod. Utifrån vårt syfte och frågeställningar har vi i en fallstudie sökt kunskap genom att observera verksamheten på en förskola under en vecka. Genom etnografiskt angreppssätt som bygger på fältarbete söker etnografen att följa en verksamhet, observera, göra anteckningar och ibland intervjuer, som sedan blir föremål för analyser i strävan efter att förstå vad som händer. Resultatet visar att den största språkstimulansen barnen får på förskolan är genom samtal. Många samtal sker i leken mellan pedagog- barn och barn- barn. Många enskilda samtal fördes också i rutin och omsorgssituationer. Den språkaktivitet som planerades av pedagog vi såg mest av, var högläsning. Högläsningen skedde vid många olika tillfällen under vår observationsvecka. Observationerna visar att pedagogerna använde olika strategier för att utveckla språket hos barnen, b la genom bekräftelse och följdfrågor. Studien visar att barnen får stor språklig stimulans på förskolan. Observationerna visar att barnen lär sig mycket av varandra, framför allt i leken. Den största språkliga stimulans barnen fick var genom olika samtal mellan pedagog- barn och barn- barn.</p>

Språket är ett av människans viktigaste redskap. Vi har sett under verksamhetsförlagd utbildning på olika förskolor, hur viktigt det är att barnen har ett språk. Att kunna uttrycka sig och för att kunna förstå andra, är av stor betydelse i bland annat leken. Syftet med studien var att belysa hur barns språk stimuleras på förskolan. Frågeställningarna är: Hur förs språkutvecklande samtal på förskolan? Hur ser den språkliga miljön ut? Vilka språkliga aktiviteter förekommer? Metoden är en kvalitativ metod. Utifrån vårt syfte och frågeställningar har vi i en fallstudie sökt kunskap genom att observera verksamheten på en förskola under en vecka. Genom etnografiskt angreppssätt som bygger på fältarbete söker etnografen att följa en verksamhet, observera, göra anteckningar och ibland intervjuer, som sedan blir föremål för analyser i strävan efter att förstå vad som händer. Resultatet visar att den största språkstimulansen barnen får på förskolan är genom samtal. Många samtal sker i leken mellan pedagog- barn och barn- barn. Många enskilda samtal fördes också i rutin och omsorgssituationer. Den språkaktivitet som planerades av pedagog vi såg mest av, var högläsning. Högläsningen skedde vid många olika tillfällen under vår observationsvecka. Observationerna visar att pedagogerna använde olika strategier för att utveckla språket hos barnen, b la genom bekräftelse och följdfrågor. Studien visar att barnen får stor språklig stimulans på förskolan. Observationerna visar att barnen lär sig mycket av varandra, framför allt i leken. Den största språkliga stimulans barnen fick var genom olika samtal mellan pedagog- barn och barn- barn.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares perspektiv språkutveckling och hur de arbetar för att främja barns språkutveck pliån bga sranms t hur de bDeesnk rmiveetro dfö sroskmo laannvsä bnedteysd velasre o nsätrru dkettu kreormadmee irn ttiellr vbjaurenrs m sperdå ökplipgna au tfrvåegcokrli nocgh. fRöeljsduflrtåagteotr .v isar att förskollärarna använder sig av sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling, de använder böcker och rekvisita samt språkfrämjande metoder dagligen. Resultatet visar även på förskolans betydelse för barn med annat modersmål än svenska då det är i förskolan dessa barn oftast möter svenska språket första gången. Miljön bör vara lockande och inspirerande för att bjuda in till lek och lärandesituationer, anser förskollärarna. Slutsatser utifrån studien är att förskollärare i denna studie kontinuerligt och metodiskt arbetar med barns språkutveckling.

<p>Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om vad språkrummet på en specifik förskola har för funktion. Undersökningens syfte var även att belysa vad pedagogerna som brukar rummet har för tankar om detta språkrum. Kvalitativa intervjuer har valts som undersökningsmetod, för att på bästa möjliga sätt belysa språkrummets syfte och funktion. För att fördjupa och utveckla intervjuerna och intervjufrågorna genomfördes ett förarbete i form av ett studiebesök på förskolan, då förutom de två språkrummen även språkutvecklingsmaterial presenterades, och därmed fick bli en del av undersökningen. Resultatet visar att språkrummen är avskalade rum vars främsta syfte är att bistå som samlingsrum där språkövningar hålls, samt att bistå som vilorum. Resultaten stärker tidigare forskning i fråga om att pedagogerna anser det vara betydelsefullt att stimulera barnen språkligt. Språkutvecklingsmaterialet som framkom under förarbetet, finns utom räckhåll för barnen i både ett- till tvåårsverksamheten och treårsverksamheten. I resultatet framstod även en viss osäkerhet bland pedagogerna i hur och varför språkutvecklingsmaterialet används.</p>

No description available.

No description available.

Påverkar dagomsorgen ett barns språkutveckling, och i så fall hur?I den här uppsatsen undersöks just den frågan. Jag har, under två veckor, besökt och spelat in åtta femåriga barn (fyra barn från dagis och fyra barn från dagmammegrupper.) och deras språk, för att uppmärksamma och jämföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frågor som Finns det någon skillnad i ordförrådets utveckling hos dagbarn, jämfört med dagisbarn? och Finns det någon skillnad i barnens ordval? Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen.

Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om vad språkrummet på en specifik förskola har för funktion. Undersökningens syfte var även att belysa vad pedagogerna som brukar rummet har för tankar om detta språkrum. Kvalitativa intervjuer har valts som undersökningsmetod, för att på bästa möjliga sätt belysa språkrummets syfte och funktion. För att fördjupa och utveckla intervjuerna och intervjufrågorna genomfördes ett förarbete i form av ett studiebesök på förskolan, då förutom de två språkrummen även språkutvecklingsmaterial presenterades, och därmed fick bli en del av undersökningen. Resultatet visar att språkrummen är avskalade rum vars främsta syfte är att bistå som samlingsrum där språkövningar hålls, samt att bistå som vilorum. Resultaten stärker tidigare forskning i fråga om att pedagogerna anser det vara betydelsefullt att stimulera barnen språkligt. Språkutvecklingsmaterialet som framkom under förarbetet, finns utom räckhåll för barnen i både ett- till tvåårsverksamheten och treårsverksamheten. I resultatet framstod även en viss osäkerhet bland pedagogerna i hur och varför språkutvecklingsmaterialet används.

No description available.